Stefan Löfven (S) - fd. statsminister (samlingstråd / mod)

Och det blir ju så mycket bättre?

En galen kapitalist vid namn Sarkozy

Intressant debattämne, men mycket märklig diskussion. Frågan kokar väl ner till om akademisk examen bör vara ett krav för att bli statsminister. Mitt svar är definitivt ja, av det enkla skälet att det krävs vissa grundläggande kunskaper för att leda ett land i tjugohundratalet. Visserligen finns dugliga tjänstemän på regeringskansliet, men du bör kunna kommunicera med dem (det känns nästan drömlikt att tvingas påpeka detta självklara faktum). Löfven förefaller vara extremt obildad och är uppenbart "programmerad" av mediatränare för att hantera valrörelsen, men saknar förstås alla grundläggande kunskaper för att styra ett land. Jag misstänker att folk genomskådat detta, därav uteblivet lyft för S i opinionsmätningar (bland andra orsaker).

Svenska politiker är skamligt obildade, både i ett internationellt och nationellt perspektiv. Ingen skulle drömma om att tillsätta en tjänst på någon myndighet med en person med t.ex. Mona S. formella meriter. Det är ju inte så att Sverige saknar högutbildade människor eller att det finns hinder för svenskar med minimal ambition och någorlunda kognitiv förmåga att få en akademisk utbildning i något vettigt område.

Att det inte heller är lyckligt att gå direkt från examen till partiledare, typ Annie Lööf, är inget egentligt motargument, två fel gör inte det ena rätt.

För övrigt är det en märklig paradox att utbildningsnivån hos medborgarna blir allt högre medan den sjunker bland våra beslutsfattare. Politik verkar ha blivit en födkrok för personer med ambitioner som saknar förmåga eller vilja att få formella meriter (jag tänker något mer betydligt elakt, men besparar er det).
Riksdagen 1960 var jämförelsevis (dvs. jämfört med nu) en intellektuell högborg, med folk med höga akademiska examina och beundransvärda autodidaktier.

Samtidigt är det ju demokratins fundament att vem som helst ska kunna engagera sig politiskt. Det går inte att tumma på. Intelligens har inte heller alltid med utbildning att göra, det måste man vara medveten om. Det finns bra många idioter och personlighetsstörda akademiker också. Vad är bäst, en arbetare med sunt förnuft eller en akademiker med psykopatiska drag?

Att vara en lyckad politiker tror jag även handlar om att ha sett alla sidor av samhället, det kan vara viktigare än att ha en akademisk examen. Det är omöjligt att kunna allt. Vissa akademiker tror sig veta mer än andra och om de inte vet allt, tror de sig kunna ta reda på allt, själva. De lyssnar bara på sin egen övertygelse och har svårt att ta in andras kunskaper. Bilden är inte svartvit.

Vad utmärker framgångsrika? Det är förmågan att kunna ta in mycket information, ja, men krävs det utbildning för det? Inte säkert.

Ingen statsminister kommer någonsin att vara expert på nationalekonomi, juridik eller miljö samtidigt. Så vilken examen är en garanti för framgång? Ingen. IQ.test däremot, det kanske kan vara värt att överväga? Men, så har vi de smarta som inte kan planera och strukturera och de medelmåttiga som är riktigt strukturerade och med hjälp av expertis ändå kommer snabbare fram. Vad är viktigast?

Kan tänka mig att Alliansen nu till varje pris vill nedgöra socialdemokraterna och andra som kan hota makten. Det går i alla fall inte jag på. Jag tänker pröva sakfrågorna utan att smutsa ned mig med snicksnack om regeringsduglighet, för som vi sett, kunde varken examen eller duglighet räta ut problemen med bostadsbristen i Stockholm, arbetslösheten eller hoten från omvärlden. Sådana enkla frågor borde akademikerna inom alliansen ha löst, men de vill nog inte. "Svetsaren" kanske vill? Jag vill att unga ska få bostäder, sen struntar jag i vad statsministern har på sitt visitkort.

Sverige har ju redan en forskningsminister utan högre utbildning och en finansminister med examen från Komvux.

I min värld bör det vara ett krav på i alla fall fem års yrkeserfarenhet om man ska bli politiker. På det en utbildning. Med tanke på lönen och fördelarna ska yrket som politiker vara något man jobbar hårt för. Idag kan man i princip gå ut gymnasiet och ungdomspartierna för att klättra i rang. Eller åka på nepotism.

Vi får väl de politiker vi förtjänar som nation.

Du förstår tydligen inte min poäng, formella meriter är nån sorts bevis på förmåga, som det finns få hinder numera att få, att våra folkvakda trots detta saknar det är mycket märkligt och kan leda till misstankar att de i klartext är för korkade eller ambitionslösa för att få det. Att förneka att det är ett problem är märkligt. Du är oerhört naiv, utan att avslöja mig för mycket vet jag tyvärr hur en outbildad minister agerar. Dina övriga argument hade varit varit mycket mer övertygande 1960 då det verkligen fanns hinder för vanliga människor att utbilda sig. I gengäld fanns autodidaktiker som Gunnar Sträng (som rätteligen borde ha blivit statsminister om inte Erlander låtit sig förföras av opportunisten och revanschisten Palme) . Att t.ex, jämföra Sträng eller Nancy Eriksson med Monica Green är inte uppbyggande.

Och nej, demokratins fundament är inte att vem som helst kan bli statsminister, även om det tyvärr är sant så är det inte fundamentet utan demokratins främsta svaghet.

Äsch. Jag har 330 hp, varav 60 inom statsvetenskap. Och för att citera Platon: Det enda jag vet är att jag intet vet. Jag tror det krävs helt andra egenskaper än att ha lekt vuxen på universitetet i x antal år.

Där människor som Mona Sahlin kan bli statsminister kandidater, då är bevis för att mänsklighetens förfall här. Ett korkad populist som Sahlin som inte kan skilja mellan mitt och ditt..

Det är bara största stolpskotten som statsminister är Staaf , Fälldin och Ullsten.

Staaf för han inte lyssnade på Gustav V , vid borggårdstalet ( Gustav V hade rätt ), Fälldin för han släppte iväg U137 och inte avrättade den ryska besättningen och Ullsten var bara en pajas som inte kunde göra någonting rätt.

5 år är för korttid, det bör vara åldersgräns för att komma in i riksdagen på 35 år. Då skall man ha uppnått visa mål för att vara valbar till Riksdagen.

Winston Churchill bör vara mall för hur en politisk karriär till makten skall se ut.

Adolf Hitler är också en förebild, fattig vykortsmålare som gick ut i kriget , kom hem och såg samhället förfall, gjorde något åt problemet och fick med sej folket, började lösa problemet med samhällets förfall.

Ronald Regarn - Skådespelare ,jobbade några år och sedan blev USA president. Kanske så väl utbildad, gjorde saker och ting rätt.

Se på Obama, välutbildad men klara inte göra någonting rätt.

Medan Annie Lööf och Gustav Fridolin är bevis på samhället förfall människor som aldrig har jobbat eller ens gjort lumpen, såna här dåliga politiker är värdelösa att ha.

Erfarenhet är viktigt och det bör vara en person som kan förstå hur Sverige skall konkurrera med asiater i framtiden, en person som har både akademisk erfarenhet och erfarenhet från militär och utlandstjänst och kanske också vara ekonomiskt oberoende. Ex Wallenberg, fd volvo chefen Johansson osv. Alltså den typ av personer som fullständigt saknas i politiken idag.

Min poäng är alltså att den typ av personer med erfarenhet jag nämner har redan berikat sig själva och kan agera mer visionärt. Men sedan krävs det rätt stab runt omkring givetvis.