Flashbacks Filmklubb #3 [12/5 - 20/7] - Coming of age

Rivers Edge (1986)

John har begått ett mord på soin flickvän, ingen speciell anledning, han tyckte bara att hon snackade skit. Ingen tror på honom och han måste visa alla sina vänner honom liket för att de ska tro på honom. De flesta vänder ryggen mot honom direkt, men trogna vännen Layne försöker så djupt in i det sista att rädda honom från poliserna.

Detta var väl då en fin åttiotals-pärla. Som tidigare nämnt så osar den lite Lynch, utan någon riktigt djup känsla som Lynch brukar få till, men det är fortfarande en riktigt bra film.

Skådespelet är verkligen mycket högkvalitativt för en film av något låg standarkvalitet - Dennis Hooper är filmens höjdpunkt och han spelar det han spelar bäst - en förvirrad, smått psykopatisk knarkare. Kul även att de refererade till Easy Rider i en film som Hooper är med i. Daniel Roebuck och Crispin Glover gör riktigt bra prestationer de med - Roebuck som en i pubertal psykopat och Glover som nden entusiastiske vännen som försöker så hårt med sin nerviga stil.

En annan intressant sak med filmen är fotot - det är lite så där Lynchigt och riktigt snyggt men ändå anonymt mystiskt. Jag har förklaringen - mannen som stått för det är Frederick Elmes. Förklaringen till Lynchiga touchen tror jag kommer där ifrån, då han varit med och arbetat med fotot i både Blue Velvet och Eraserhead. Snyggt är fotot i vilket fall som helst.

Jag gillade denna filmen, mer än vad jag trodde faktiskt. Den var en bortglömd liten pärla från åttiotalet kan man säga. Även om den har sina brister så är de lätta att bortse från med det briljanta skådespelet samt den långsamma, men samtidigt spännande storyn.

Även musiken är smått mystisk och vacker, men även Slayer som spelas på radion passar bra in. I övrigt ett starkt soundtrack - trevlig detalj är att Jürgen Knieper har gjort det, en tysk mästare som bland annat gjort musiken till Himmel Över Berlin.

Allt som allt hamnar vi nog på en 6/10, jag gillar detta!

Tack för länken, den var längesen jag såg. Den passar ju in på temat. Inte bara med namnet.

River's Edge

Nu är inte jag överhuvudtaget lika insatt i film som er andra och besitter samma kunskaper angående ljud/bild, skådespelarnas insatser, musik osv, men jag tyckte filmen kändes aningen...krystad.

Första, och återkommande, irritationsmomentet är karaktärens Matts kropshållning, eller om jag ska lägga skulden på Keanu Reeves skådespelande? Varför detta spända studsande?

Andra, även återkommande, irritationsmoment, Laynes finger. Önskade jag hade möjligheten att bita av det. Laynes karaktär är en av de mest irriterande karaktärer jag har sett i en film någonsin. Om detta tyder på bra skådespeleri, vette fan!? Jag tyckte det förstörde!

Dock gillade jag Daniel Roebuck som John. Även Dennis Hopper som Feck. Dessa två räddar filmen från en etta. Matts mamma höjer även hon betyget ett snäpp pga. av att jag tyckte hon var väldans sexig i sin sjuksköterskeuniform. Så det slutliga betyget hamnar på 2,5/5.

Väntar ivrigt på nästa vecka och den film den medför!

Jag tyckte inte sidostoryn med de två pojkarna var överflödiga - visst så hade jag väldigt gärna sett en karraktärspresentation av den andra pojken, men annars så gillade jag den och tyckte att den kompletterade filmen bra.

Jag fortsätter mer och mer intresserar mig för Frederick Elmes foto i filmen. Han hjälpte till med tre Lynchfilmer totalt och även Ang Lees The Ice Storm och det är något alla dessa foton har jag uppskattat väldigt mycket. Jag har analyserat det lite djupare efter att jag sett filmen och vid första anblicken tyckte jag det var ganska horribelt. Men sedan så tänker jag på de magnifika scenerna vid sjön och inuti bilen - jag imponeras mer av det i efterhand.

Angående Slayer låtarna så var de tre stycken om jag inte missat någon, vars alla fick mer eller mindre speltid i rado. Evil Has No Boundaries, Captor of Sin och Tormentor lyckades jag hitta fram. Det passar väl i tiden, det mådde jag säga.

Kunnat varit intressant om det hade gjorts bra, absolut. Och jag förstår varför den sidohistorien finns på pappret, men med tanke på resultatet borde det skrotats i klipprummet, enligt mig.

Tycker inte fotot var något speciellt, kändes väldigt 80-tals tv-serie-aktigt ut enligt mig. Men visst håller med om att ett par scener i filmen var fint fotade.

Sett en timma av Rivers Edge, jobbade 13 timmar igår så kunde tyvärr inte klara av att hålla ögonen uppe, första timman har varit sådär. Ungen är sjukt irriterande och dålig som jag har lust skall försvinna ur tvn så fort han är i bild. Dennis Hopper är helt klart bäst.

Är en sucker för filmer om small town-mord i USA, men denna filmen saknar udd, vilket är lite synd. Skall se klart resten ikväll.

Då ska du se The Devil's Knot som är en långfilm som bygger på West Memphis Three.

Ja med en lite skruvad handling, lite incest och en snygg morsa så känns det som att det kan vara en väldigt bra film.

Ja, man vet ju vad man får då man ser en film av Bertollucci.

Rivers Edge (1986)

Kändes som filmen hade oerhörd potential att bli något riktigt bra, men detta är riktigt ojämnt. Vissa scener får den in den här goa "smalltown murder"-atmosfären som jag älskar och ibland känns det bara trist och utan udd någonstans. Filmen börjar trevande men blir bättre dock kan sägas, den blandar också i skådespeleriet då det ibland känns riktigt kanon men ibland otroligt värdelöst.

Hopper är självklart bäst, även fast hans karaktär känns som en tamare version av Frank Booth som han spelar i Blue Velvet från samma år. Crispin Glover var jättekul att se trots att han kändes jäkligt hackig, några få briljanta scener med hans karaktär kunde dock urarta till irritation och överspelande, han är likt filmen jäkligt ojämn! Reeves känns som en sämre version av sitt 90-tals jag, underlig prestation och jag kan inte riktigt sätta fingret på om det var okej eller helt värdelöst. Men det funkar väl antar jag. Värst är helt klart den lilla ungen Tim, som jag irriterade mig sönder på. Helt värdelöst irriterande och det lades ändå ganska mycket energi på honom som mynnades ut till absolut ingenting.

Kändes heller inte som en 100 % coming of age då karaktärsutvecklingen var minimal trots ett tema som lade grund till att kunna utveckla och forma karaktärerna under filmens speltid, så där får den nästan underkänt av mig.

Det positiva var ju helt klart Hopper samt att den hade en kuslig stämning runt sig hela tiden och ändå ett fungerande tonårsdrama, jag är dessutom svag för "smalltown-mord" så jag gillade ändå att se på spektaklet trots dess skavanker.

Har ingenting att säga om de tekniska aspekter som jag tycker känns okej och inget jag stör mig på som vissa här verkar ha gjort. Är inte ett geni på detta heller utan märker mest när det är ruggigt dåligt och det var det inte här, så låter mer om det vara osagt.

Kort och gott är detta en småkuslig ungdomsfilm som har en bra grund till både historia och karaktärer, som dock utforskas för lite, trist utveckling och faller på mållinjen för att vara en redigt bra film men klarar sig undan med godkänt och jag är inte arg över att ha spenderat min tid framför filmen.

6+/15

Nej, han var riktigt meningslös och sedan med sitt outrage i slutet som jag tror skulle ha någon slags mening och punch kom fram som riktigt tomt och poänglöst.

Skönt att höra. Då ger jag mig in i filmen lite mindre skeptisk.