Rösta i EU-valet / riksdagsvalet 2014?

Att gå och rösta är väl ändå både en medborgerlig rättighet och dessutom en absolut skyldighet egentligen anser jag.
Det är väl detta som betyder demokrati för oss eller hur, även om Sverige numera knappast kan betraktas som särskilt demokratiskt, att inte gå och rösta eller ev rösta blankt som en del idioter verkar göra eller föreslå är ju helt bortom allt sunt förnuft och dessutom fullständigt meningslöst.
Det är ju just genom att inte gå och rösta som man verkligen legitimerar vansinnet i EU genom att en mkt mindre andel människor (som då röstar) då isf kan uppnå ett valresultat som slår helt fel när det gäller den kommande förda politiken för den stora massan av det svenska folket och våra olika länder vid EU-valen.
Så helt självklart skall man narturligtvis utnyttja sin medborgerliga rätt att kunna säga sin mening i de val som förekommer i vårt land, det är ju dessutom bara ca var 4:e år de förekommer så det innebär ingen större ansträngning för den enskilde individen direkt.

Det lutar mer och mer åt det, jag skulle nog känna mig smutsig om jag lät mig vallas till valstugorna och lägga in röst som väluppfostrad medborgare av den Svenska staten. Men samtidigt måste jag erkänna att det finns partier jag hellre ser i maktrummen än andra, och även om min röst med största sannolikhet skulle bli en sk. "röst i sjön" så känns det som om jag gör lika mycket nytta/onytta av rösta som att inte göra det.

Ser du något egenvärde i att du, eller andra, väljer att inte rösta?

Jag tycker att du skall sträcka på ryggen av stolthet, det är inte många som vågar stå egna ben. Visst finns det skillnader mellan partier, KD är mörkermän, men SD är tiofaldigt värre, det gör inte KD till ett alternativ.

Det är inte fråga om egenvärde, för min del rör det sig om en bergfast övertygelse (det finns en massa anarkistiska skrifter om detta, speciellt Lysander Spooner), sedan finns hatet mot förtrycket som känslomässig reaktion.

Är du nyfiken på alternativ till parlamentarismen finns det en massa informativa trådar i anarkismforumet du kan ta del av.

MKH

Jag tycker att det är solklart att man skall utnyttja sin rätt att rösta. Genom att avstå gör man det bara lättare för motståndarna att genomföra sin politik, bättre att rösta på det parti som åtminstone ligger närmast vad man själv tycker. Ungefär som att förlora på walk over.

Var det inte Lysander Spooner som ansåg att rösta var en legitim form av självförsvar mot staten?

First. That two men have no more natural right to exercise any kind of authority over one, than one has to exercise the same authority over two. A man's natural rights are his own, against the whole world; and any infringement of them is equally a crime, whether committed by one man, or by millions; whether committed by one man, calling himself a robber, (or by any other name indicating his true character,) or by millions, calling themselves a government.

Second. It would be absurd for the most numerous party to talk of establishing a government over the less numerous party, unless the former were also the strongest, as well as the most numerous; for it is not to be supposed that the strongest party would ever submit to the rule of the weaker party, merely because the latter were the most numerous. And as a matter of fact, it is perhaps never that governments are established by the most numerous party. They are usually, if not always, established by the less numerous party; their superior strength consisting of their superior wealth, intelligence, and ability to act in concert.

Jag har även hört argumentet att om man anser att en röst legitimerar staten så köper man den etatistiska myten om att staten är ett frivilligt socialt kontrakt som man kan välja att delta eller inte delta i. Typ som när etatister påstår att staten är demokratisk eftersom vi kan vara med och välja vilka som bestämmer. Men egentligen så kan man inte som enskild individ legitimera staten, oavsett om man röstar eller inte, och att rösta på det "minst dåliga" är därför bara ett sätt av många att skydda sig själv.

Det kan jag inte svara på, men om så vore fallet är det är särdeles uselt självförsvar.

No Treason (1867)

The consent, therefore, that has been given, whether by individuals, or by the States, has been, at most, only a consent for the time being; not an engagement for the future. In truth, in the case of individuals, their actual voting is not to be taken as proof of consent, even for the time being. On the contrary, it is to be considered that, without his consent having ever been asked, a man finds himself environed by a government that he cannot resist; a government that forces him to pay money, render service, and forego the exercise of many of his natural rights, under peril of weighty punishments. He sees, too, that other men practise this tyranny over him by the use of the ballot. He sees further that, if he will but use the ballot himself, he has some chance of relieving himself from this tyranny of others, by subjecting them to his own. In short, be finds himself, without his consent, so situated that, if he use the ballot, he may become a master; if he does not use it, he must become a slave. And he has no other alternative than these two. In self-defence, he attempts the former. His case is analogous to that of a man who has been forced into battle, where he must either kill others, or be killed himself. Because, to save his own life in battle, a man attempts to take the lives of his opponents, it is not to be inferred that the battle is one of his own choosing. Neither in contests with the ballot – which is a mere substitute for a bullet – because, as his only chance of self-preservation, a man uses a ballot, is it to be inferred that the contest is one into which he voluntarily entered; that he voluntarily set up all his own natural rights, as a stake against those of others, to be lost or won by the mere power of numbers. On the contrary, it is to be considered that, in an exigency, into which he had been forced by others, and in which no other means of self-defence offered, he, as a matter of necessity, used the only one that was left to him.

Att skita i att rösta är inte hugget i sten, men parlamentarismen som system förkastas av anarkister, folkomröstningar kan möjligen ha högre "värde", fast så länge de organiseras av staten ingår de i cirkusen.

Ett frivilligt kontrakt måste ske frivilligt, redan där faller parlamentarismen ihop som ett korthus, Spooner har undersökt frågeställningen tämligen ingående.

Detta är också från No Treason av Lysander Spooner:
Att rösta eller inte rösta är såklart en fråga där många anarkister går isär, men de flesta förespråkar nog, som dig, en total bojkott. Men jag tycker inte att en röst legitimerar någonting, och det kan rentav vara en solidarisk handling i vissa fall (att genom sin röst verka mot att t.ex. M och SD får mindre inflytande kommer eventuellt gagna de svaga i samhället). Jag har noll tilltro till det parlamentariska systemet och jag anser att utomparlamentarisk organisering och direkt aktion är det som är viktigt, men samtidigt, man måste väl ibland bara få göra det bästa av en rutten situation?

Om det någon gång blir så att det är aktuellt med en massbojkott av valet så skulle jag ställa upp på det, men som det ser ut idag så förändrar anarkister ingenting genom sitt parlamentariska deltagande eller icke-deltagande. Som vanligt är det utanför valstugorna som den verkliga kampen pågår. Jag får se hur det blir i år, antingen en röst på PP eller ingen röst alls. Känner inte att det spelar någon roll vilket som egentligen, det är bara mitt samvete jag battlar lite med just nu. Får väl kolla upp var närmaste valstuga ligger och fnula lite på om det är värt besväret.

Spooner ger inte ett stöd till parlamentarismen, han gör som Proudhon, vänder absoluta resonemang mot varandra d.v.s. ett absolut nej mot röstning är befängt, inget konstigt med det.

SAC saknar en lokalorganisation i min stad, eller ens i mitt län, så det har inte riktig varit aktuellt för mig just nu, men jag gör mitt bästa för att organisera mig utomparlamentariskt i den grad det är möjligt där jag bor.

Detta är också från No Treason av Lysander Spooner:


Att rösta eller inte rösta är såklart en fråga där många anarkister går isär, men de flesta förespråkar nog, som dig, en total bojkott. Men jag tycker inte att en röst legitimerar någonting, och det kan rentav vara en solidarisk handling i vissa fall (att genom sin röst verka mot att t.ex. M och SD får mindre inflytande kommer eventuellt gagna de svaga i samhället). Jag har noll tilltro till det parlamentariska systemet och jag anser att utomparlamentarisk organisering och direkt aktion är det som är viktigt, men samtidigt, man måste väl ibland bara få göra det bästa av en rutten situation?

Om det någon gång blir så att det är aktuellt med en massbojkott av valet så skulle jag ställa upp på det, men som det ser ut idag så förändrar anarkister ingenting genom sitt parlamentariska deltagande eller icke-deltagande. Som vanligt är det utanför valstugorna som den verkliga kampen pågår. Jag får se hur det blir i år, antingen en röst på PP eller ingen röst alls. Känner inte att det spelar någon roll vilket som egentligen, det är bara mitt samvete jag battlar lite med just nu. Får väl kolla upp var närmaste valstuga ligger och fnula lite på om det är värt besväret.


Folkomröstningar i Sverige, (åtminstone de på nationell nivå) är ju endast vägledande och därför helt värdelösa. Politikerna och deras sponsorer i näringslivet har makten, folkomröstningarna är bara ett spel för gallerierna tyvärr.