Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

Vi diskuterar ju ämnet inom ramen för traditionell evolutionsteori. Och då är det väl uppenbart att man menar att en egenskap inte ser exakt likadan ut hos precis alla individer i en population utan att olika individer har olika varianter av en viss egenskap. Och att egenskaper, organ eller funktioner inte uppstår plötsligt från ingenting.

Men en egenskap påverkas inte alltid av enstaka mutationer utan det krävs snarare en mängd mutationer innan någon märkbar förändring sker som förbättrar en funktion eller egenskap så pass mycket att det har betydelse för mängden avkomma. (Och Nei, Shapiro och Myers är inne på genetisk drift och mer plötslig uppkomst av olika egenskaper och funktioner.)

Med egenskap så menar jag olika varianter på egenskaper, system, organ, förmågor och funktioner.

Att göra ett flödesschema över utvecklingen av flygförmågan vad det gäller mutationer, information, urval, uppkomst av system, funktioner, egenskaper och organ skulle vara en livsuppgift för att få ihop.

(Dessutom skall flygförmågan enligt evolutionsteorin ha uppkommit ett flertal tillfällen i olika slags organismer.
Mest märkligt är att de enorma flygödlorna kunde flyga.)

Med kvävebasmark menar jag möjlig mark där nya rotskott kan slå rot oberoende av omständigheterna som miljön utgör. Det skall alltså vara möjligt för ett skott att vara livdugligt och inte självdö eller inte klara av reproduktion p g a bristfällig genetisk information.

Urvalet har inget längre perspektiv för sitt selekterande än vad som gäller just i den stunden. Någon framtid eller riktning är inte aktuell på något sätt för urvalet. Resulterar skott i någon riktning mer avkomma vid denna tidpunkt så blir skottet kvar och växer till sig och busken tätnar på detta område. Om skott ger avkomma utan ökning så fortsätter


Orsaken till att busken intagit det område och mark den står på är helt beroende på mutationerna. Att busken inte växer på hela det område den en gång växt på beror på urvalet. Urvalet kan forma busken men kan inte få busken att förflytta sig eller inta ny mark i någon önskad riktning.

Om mutationerna får busken att förflytta sig eller inta ny mark så kan urvalet påverka genom att tillåta att skotten blir kvar eller klippa bort dem.



Hela tiden i steget efter att mutationerna förflyttat busken och intagit ny mark i olika riktningar.

Urvalet anger ingen riktning i förväg utan riktar bara upp i efterhand.


Nja, det gäller att hålla isär vad som har orsakat förflyttningen och vilket område busken intagit och vad som orsakar att busken fortfarande växer på det område den växer på.

stebe2

På buskspråk kan man säga att det är större sannolikhet att ett rotskott skall slå ut nära busken och där busken är tätast än att ett rotskott skulle slå ut längre från busken där busken är glesare.

Det är fortfarande viktigt att förstå vad som orsakar uppkomsten (i små eller stora steg) av, förändring och vidareutvecklar egenskaper, funktioner, förmågor, system, proteiner och organ. Och vad det är som i efterhand städar bort det som i en viss miljö påverka mängden avkomma negativt.

Endast mutationerna kan åstadkomma "förflyttning" i olika riktningar. Urvalet kan sedan tillåta en "förflyttning" eller inte.

stebe2

Ska jag tolka ovanstående som att du är med på att urvalet kan påverka sannolikheterna för mutationer?

Varför anser du att det är viktigt att veta vad som orsakar mutationer?

Mutationer sker helt slumpmässigt. Och kan inte påverkas av urvalet. Men om man har en kvävebaskombination som är mycket spridd i populationen så är det givetvis mer sannolikt att vissa liknande kvävebaskombinationer skall uppkomma av mutationer än andra som är mer olika än den mer spridda kvävebaskombinationen.


Vad som orsakar mutationer är ovidkommande. Det jag menar att man skall ha klart för sig är att det är de slumpmässiga mutationerna som orsakar uppkomsten av varje kvävebaskombination.

Varje gen har alltså orsakats av slumpmässiga mutationer. All den information som reglerar och styr hur olika system fungerar har uppkommit genom att slumpmässiga mutationer orsakat uppkomsten av kvävebaskombinationer som kodar för detta.

Alla system, organ, proteiner, funktioner, förmågor och egenskaper som alla olika organismer består av har alltså uppkommit genom att slumpmässiga mutationer orsakat uppkomsten av kvävebaskombinationer som råkar ge information som kodar för allt detta.

Urvalet har bara kunnat påverka vilka kvävebaskombinationer som finns kvar och på vilka platser vissa kvävebaskombinationer är vanligare och på vilka platser de är ovanligare.

stebe2

Jag vet vad du menar med kvävebasmark. Frågan gällade varför du använder termen? Vi pratar om buskar på ett övergripande plan, inte genom.

Korrekt

Korrekt

Korrekt. Så, när hade du tänkt att bemöta det jag faktiskt skrev, istället för att skriva helt irrelevanta och självklara saker?



Att busken ser ut som den gör och att den fått en riktning (rakt fram) är pga urvalet. Skotten har gett busken en mängd olika riktningar, där sedan urvalet selekterar en speciell riktning.

Urvalet kan inte påverka riktningen på enskilda skott, men den kan likväl påverka riktningen på busken som helhet. Som sagt, busken är rak av en anledning.

Korrekt.




Japp, dock tämligen irrelevant.

Och genom att rikta upp i efterhand så får busken en generellt riktning. Rakt fram.

Alltså kan urvalet indirekt påverka vilka kvävebaskombinationer som har möjlighet att ske. Säg att vi hamnat i regionen (i dna) där uttrycket (i mängd) för en egenskap bestäms, säg att det handlar om antalet hårceller på en isbjörn. Enligt dig själv ovan så gäller att en population med redan högt antal hårceller har större möjlighet att få fler hårceller än en population som har få hårceller. Urvalet har valt (alltid i efterhand men genom att välja bort allt annat) många hårceller och därmed ökat sannolikheten för att framtida individer ska få ännu fler hårceller. Färre hårceller är stängda vägar, medan vägen åt fler hårceller är vidöppen. Riktningen går mot fler hårceller.

Men mutationerna sker först. Urvalet kommer bara i efterhand. Urvalet kan inte orsaka mutationer. Upprepningar, upprepningar. Lite irrelevanta saker. Blabalbalbla.............. osv

Sådär, nu behöver du inte svara stebe. Gjorde det åt dig.

Ja precis som jag skrev (alltid i efterhand men genom att välja bort allt annat)
Nej, det har vi ju alla kommit överens om sen länge, tom stebe2.

Jag antar dock att svaret här var ironiskt från din sida.

Det handlar om att se skillnad mellan en population som ständigt är i rörelse (i någon riktning som urvalet tillåter). Och en enstaka individs möjlighet att få en bättre eller sämre funktion på någon egenskap.

Om du läser mina tidigare inlägg med stebe så får du ditt svar

Urvalet premierar ju också god reproduktionsförmåga, så "genom att välja bort allt annat" stämmer inte helt och fullt.

Absolut, det var ett lite förenklat exempel!