Citat:
Skitsnack att det skulle bero på humanistiska skäl. Psykiatrin utförde lobotomi, isbad på de intagna förr i tiden så varför skulle de då försöka fria de homosexuella från fängelse. Alla person jag träffat som har varit både på fängelse och psyket föredrar fängelse. Jag har inte så mycket att tillägga förutom att undersökningen som någon länkade till tidiggare i tråden förstärker det jag påstår nämligen att homosexualitet var en psykisk sjukdom. Jag har dessutom aldrig påståt att psykiatrin bedrev mer forskning under 1800 talet utan jag påpekar bara att homosexualitet passar in på vad man idag klassificerar psykisk sjukdom.
Jo, det var av rent humanistiska skäl att man ansåg att folk som var sjuka -- vilket sodomiten inte var, den var ju bara en illvillig brottsling precis som en tjuv eller misshandlare -- inte heller skulle stå tills svars för sina handlingar på det sättet en "frisk" och sund människa gör. Det var Karl-Maria Kartbeny som började identifiera homosexuella som, ja, homosexuella; en grupp människor som är på ett visst sätt och inte gör vissa saker. Så föddes den homosexuella identiteten. Innan Kartbeny så ansågs det inte meningsfullt att göra distinktionen heterosexuell-homosexuell (begrepp som han förövrigt myntade), utan Kartbeny så hade diskursen som skapade homosexuella som en identifierbar grupp inte existerat (i varje fall inte så tidigt).
Det var Kartbeny som inspirerade flera psykiatriker som forskare kring människans sexualitet -- i syfte att få förståelse för hur man bland annat kan kontrollera befolkningsökningen för att förhindra social oro i de växande städerna, så det var ingen fråga om icke-ideologi där heller -- att just identifiera homosexualitet (och heterosexualitet till en början också) som sjukdom och inte sodomin som ett brott. Detta använde psykiatriker i Västeuropa som argument för att de skulle vårdas och inte straffas. Att det sedan inte blev mer humant är en annan sak, som jag dessutom tog upp i mitt inlägg om du nu inte läste det, oavsett vad så är det detta som blev startpunkten för en homosexuell subkultur och senare en homosexuell lobby och politisk organisering.
Böcker du kan läsa är bland annat One Hundred Years of Homosexuality av David Halperin och The Invention of Heterosexuality av Jonathan Ned Katz; där kan du läsa rätt mycket om hur psykiatrin lyckades "uppfinna" homosexualiteten (och heterosexualiteten för den delen). Uppfinna ska i detta sammanhang ses som att folk med sexuella preferenser riktade åt andra av samma kön som en själv innan 1800-talets slut inte såg sig tillhöra en särskild sorts grupp människor. Det fanns ingen kollektiv identitet kring sexuella preferenser på det sätt som vi nu tar för givet.
Vad du köper eller inte struntar jag i, det är fakta som är här i sammanhanget intressant. Du har inte visat på hur psykiatrin på 1800-talet bedrev mer vetenskap när de grupperade och klassificerade folk efter deras sexualitet och därefter satte en sjukdomsstämpel än när psykiatrin 100 år senare bestämde sig för att ta bort samma stämpel.
Psykiatrin har, förövrigt, från första början varit väldigt känslig för samhällsutvecklingen i stort. Det är inte konstigt, menar jag, att psykiatrin blev stor iom att stater världen över hade intresse att skapa den perfekta medborgaren. Det var under samma period som stater skapade än fler disciplineringsverktyg såsom skolan, militären, socialtjänster etc. Man levde efter idén om samhället och nationen som en organism och om delarna var sjuka, medborgarna exempelvis, så blev samhället som helhet sjukt; just därför sattes det in resurser på att förbättra människan och det är i princip det målet nästan all forskning haft sedan 1800-talet. Dvs, en väldigt värdeladdad forskning.
I USA så tog man bort det efter en omröstning. Det intressanta i sammanhanget är att det var de som ville ha kvar sjukdomsetiketten som argumenterade för att man skulle rösta om det. De trodde att de skulle vinna och valde därför just den metoden för att avgöra om homosexualitet skulle betraktas som en sjukdom eller inte. De missbedömde däremot situationen och förlorade, homosexualitet som sjukdom avskaffades 1973 i USA om jag minns rätt.
Om du ogillar metoden så får du skylla på de som ville behålla sjukdomsbegreppet, det var ju deras idé.
Djur, om vi menar icke-människor alltså, är inte homosexuella. Vad jag vet. Däremot så uppvisar många djur homosexuellt könsumgänge.
En som brukar avsky "Homosexualitet finns i djurriket!"-argumentet som mest och som skrivit om det är socialantropologen Don Kulick.
Det var Kartbeny som inspirerade flera psykiatriker som forskare kring människans sexualitet -- i syfte att få förståelse för hur man bland annat kan kontrollera befolkningsökningen för att förhindra social oro i de växande städerna, så det var ingen fråga om icke-ideologi där heller -- att just identifiera homosexualitet (och heterosexualitet till en början också) som sjukdom och inte sodomin som ett brott. Detta använde psykiatriker i Västeuropa som argument för att de skulle vårdas och inte straffas. Att det sedan inte blev mer humant är en annan sak, som jag dessutom tog upp i mitt inlägg om du nu inte läste det, oavsett vad så är det detta som blev startpunkten för en homosexuell subkultur och senare en homosexuell lobby och politisk organisering.
Böcker du kan läsa är bland annat One Hundred Years of Homosexuality av David Halperin och The Invention of Heterosexuality av Jonathan Ned Katz; där kan du läsa rätt mycket om hur psykiatrin lyckades "uppfinna" homosexualiteten (och heterosexualiteten för den delen). Uppfinna ska i detta sammanhang ses som att folk med sexuella preferenser riktade åt andra av samma kön som en själv innan 1800-talets slut inte såg sig tillhöra en särskild sorts grupp människor. Det fanns ingen kollektiv identitet kring sexuella preferenser på det sätt som vi nu tar för givet.
Vad du köper eller inte struntar jag i, det är fakta som är här i sammanhanget intressant. Du har inte visat på hur psykiatrin på 1800-talet bedrev mer vetenskap när de grupperade och klassificerade folk efter deras sexualitet och därefter satte en sjukdomsstämpel än när psykiatrin 100 år senare bestämde sig för att ta bort samma stämpel.
Psykiatrin har, förövrigt, från första början varit väldigt känslig för samhällsutvecklingen i stort. Det är inte konstigt, menar jag, att psykiatrin blev stor iom att stater världen över hade intresse att skapa den perfekta medborgaren. Det var under samma period som stater skapade än fler disciplineringsverktyg såsom skolan, militären, socialtjänster etc. Man levde efter idén om samhället och nationen som en organism och om delarna var sjuka, medborgarna exempelvis, så blev samhället som helhet sjukt; just därför sattes det in resurser på att förbättra människan och det är i princip det målet nästan all forskning haft sedan 1800-talet. Dvs, en väldigt värdeladdad forskning.
I USA så tog man bort det efter en omröstning. Det intressanta i sammanhanget är att det var de som ville ha kvar sjukdomsetiketten som argumenterade för att man skulle rösta om det. De trodde att de skulle vinna och valde därför just den metoden för att avgöra om homosexualitet skulle betraktas som en sjukdom eller inte. De missbedömde däremot situationen och förlorade, homosexualitet som sjukdom avskaffades 1973 i USA om jag minns rätt.
Om du ogillar metoden så får du skylla på de som ville behålla sjukdomsbegreppet, det var ju deras idé.
Djur, om vi menar icke-människor alltså, är inte homosexuella. Vad jag vet. Däremot så uppvisar många djur homosexuellt könsumgänge.
En som brukar avsky "Homosexualitet finns i djurriket!"-argumentet som mest och som skrivit om det är socialantropologen Don Kulick.
__________________
Senast redigerad av The Beach boy 2014-05-04 kl. 22:31.
Senast redigerad av The Beach boy 2014-05-04 kl. 22:31.
