Slänger in några av mina tankar kring kärlek:
Det finns kärlek likt en ros av frost på kalla fönsterglas,
som försvinner i solens värme.
Det finns kärlek likt rosig hud, bränd av solens hetta,
som gör ont och kan vara dödlig.
Det finns kärlek likt en rosenknopp,
som slår ut i solens ljus och luktar gott.
Det finns kärlek – det finns ro,
när rosens taggar äro borta.
(Frostrosor = kortvariga drifter, solbränd = våldsam passion samt rosenknopp = en långsamt utvecklad tillit, som blir till kärlek så småningom. Man skavs mot varandra och då går taggarna bort)
Rosor är aldrig fel
Lynn Anderson – Rosegarden, 1973
http://www.youtube.com/watch?v=WO4wcNVbYOQ&feature=kp