Varför saknar tjejer ofta en hobby ?

Jag skulle säga att den mest utmärkande faktorn när det gäller tjejer vs killar och intressen är att killar oftare försöker bli bäst på sitt intresse medans tjejer oftare nöjer sig med att just utöva det "för sakens skull".

Anekdot detta, men ändå: Träffade en tjej jag snackade lite med på en fest för ett tag sen och kom in på vad man kunde göra på helgerna. Då berättade hon att att hon ibland träffade sina kompisar och spelade bräd(eller om det var kort?)spel och så pratade vi lite om det. Då frågade jag(som tidigare spelat en del datorspel och andra spel på hyffsadtävlingsnivå) hur mycket tid hon la på spelandet utanför själva "utförandet" av spelet och fick en frågande blick tillbaks.
Att bara träffas och spela var gott nog, vem som vann var heller inte så viktigt utan att ha en trevlig stund med sina vänner var grejen. Själv så läser jag alltid på oavsett vilka spel det gäller, öppningstrategier, vanliga fel, statistik och läser böcker/bloggar av framstående utövare inom just det
spelet.

Nej detta gäller såklart inte alla, men visar lite på en vad jag upplever vanlig skillnad.

Nuförtiden behöver man inget tidsfördriv.

Jag håller delvis med eftersom i stort sett alla tjejer jag träffat har inte direkt haft något fritidsintresse som de brinner för.
Dock känner jag många tjejer som sysslar med diverse olika kreativa ting, men de är alla kulturvänsterpartister. Då blir det per automatik att man sysslar med konst, foto, film och musik.

Jag tror nog att den här tråden riktar sig mot "högertjejer" som man ser springandes mellan klubbarna på avenyn och liknande.

Vill man ha en tjej med intressen så är det kulturvänstern som gäller enligt mig. Annars får man i stort sett bara gym, tv eller ridsport som intressen. Om man ska uttrycka sig fördomsfullt och generaliserande såklart!

I verkligheten finns det säkert lika många killar som bara super och inte gör något annat, men på flashback så kan vi väl säga att det är som ovan nämnt åtminstone

Jag kan tycka att tjejer hatar en för att man har intressen och hobby´sar. Dom flinar lite och verkar tycka att man ska ta livet av sig? Dom tycker att man ska ha barn och vilja gå "moget" klädd på stan med en väninna och sin barnvagn? Dom hatar mig om jag inte snickrar och dricker öl och låtsas vara riktig man?

Vad är det för fel på ridsport som hobby? Det kan knappast jämföras med gym och TV.

Det var kanske lite dumt av mig att skriva "annars får man BARA". Om du tar bort ordet "bara" i meningen så blir det väl som jag hade tänkt från början.
Jag tycker att gym är ett extremt bra intresse. Ridsport är det absolut inget fel på, det är väl tjejers motsvarighet till killars stereotypiska bilintresse.

Alla intressen är bra intressen. Så länge man har någonting man brinner för på fritiden som inte har med skola eller jobb eller relationer att göra så spelar det ingen roll vad man sysslar med.
Vill man dock ha lite mer specifika intressen som utmärker sig så menar jag att det är kulturvänstern man bör leta runt bland och inte aveny-tjejerna.

Ok, då förstår jag. Fast kulturvänstern, som jag umgås rätt mycket med själv, kan vara ganska förutsägbar i sina hobbies oavsett kön. Det ska framstå som originellt och spontant men är egentligen väldigt medvetet och nervöst konformt så det är ju ingen garanti för att de "brinner" för sina intressen. Det kanske låter cyniskt men jag har sett många exempel på det.

Själv är jag naturintresserad och är ute i skogen eller på havet så fort jag kan. Jag vet inte om det är en hobby men jag älskar det verkligen, både att lära mig om naturen och vara i den. (Jag planerar några resor med rovdjursspaning snart, det skulle vara helt fantastiskt.) Natur och seglarmänniskor är ofta laidback och trevliga och i de kretsarna finns det ju många tjejer/kvinnor.

Vad menar du med seglarmänniskor? I min värld så innebär detta storstadsboende män som köpt sig en kukförlängare att ha i skärgården och dra till Gotland med på sommaren. Pappa eller äkta mannen betalar. Kvinnan gillar att dricka champagne på däck och ta bilder för instagram medan mannen sköter själva seglingen. Kan jämföras med med alla som åker till Båstad under tennisveckan. Sjukt tennisintresse alla får helt plötsligt. Inte köttmarknaden och utelivet som lockar alls.

Men dom här som bara har jobb relationer och barn som intressen? Varför tycker jag inte om dom för att det känns som om dom inte tycker om mig?

Det låter snarare som nouveau riche med mindervärdeskomplex.
Jag känner kvinnor som har egna båtar men mest par där båten är ett gemensamt projekt med allt vad det innebär av underhåll och under själva seglingen. De kvinnorna skulle bli utskrattade alternativt avslängda om de satt på däck och läppjade champagne. Det seglarlivet är inte glamouröst alls utan handlar om kärleken till havet och friluftslivet.
Kvinnor i den riktiga überklassen sitter inte heller och degar ombord, det är inget ideal i de kretsarna så du beskriver helt enkelt amatörer, inte riktiga seglarmänniskor.

Aha, spännande. Har faktiskt inte tänkt på att det skulle fungera som annat än ett sorts transportmedel. Ungefär som människor som köper husbil eller husvagn. Det är väl inte själva fordonet i sig som lockar? Utan upplevelserna isåfall man får på platserna man beger sig till.

Jag har själv ett stort friluftsintresse och en båt i en större insjö. Men för mig är den ungefär som bilen jag använder till sjön. Ett transportredskap som tar mig till mitt verkliga intresse. Den magiska fiskeplatsen där man kan filosofera iväg timme efter timme i lugn och ro i naturen.

Låter underbart.
Ja, tjusningen med segling är själva färden när du befinner dig ute på havet och allt du hör är vågorna, båten som korsar dem och vinden i seglen. Det är en känsla som knappt går att beskriva. En av mina häftigaste seglingsupplevelser var i Medelhavet när några delfiner dök upp långt ute till havs och simmade med längs kölen - storslaget!
Sedan är det självklart fantastiskt med friheten att kunna lägga till (nästan) var man vill och dyka i från båten eller ligga och läsa i kajutan när regnet smattrar mot däck men det är stunderna till havs som är ren lycka.

En av de häftigaste böckerna jag har läst är "Min dröm om havet" av Milo Dahlman som ensamseglade runt Sydamerika och senare även till Antarktis. Det är helt fascinerande att läsa hur hon lägger ner all sin tid och sina resurser på att bygga om en båt som ska klara påfrestningarna och hur hon sedan kämpar mot naturkrafterna ensam ute på öppet hav.
DÄR har ni en kvinna som verkligen brinner för något av hela sin själ!

Rekommenderad läsning:
http://www.milodahlmann.se/