Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

Jo nog har vi olika åsikter allt.

Jag minns hur jag stångades med dig för att du skulle förstå attdet inte var frågan om att någon ny funktion hade uppkommit hos Lenskis bakterier.

Och jag vet inte om du fortfarande tror att Lenskis bakterier inte kunde käka citrat innan dessa mutationer skedde.

I de flesta artiklar gav man bilden av att en ny funktion hade uppkommit . Att bakterierna skulle ha fått förmågan att käka citrat.
Dessa artiklar var alltså helt missledande och troligen hade detta rotat sig så i ditt huvud eftersom det var så svårt att förstå och acceptera.

Har du förstått nu?

stebe2

Som sagt så kan man idag observera att det kan fungera, så det behöver tydligen inte vara ett så stort problem som du tycks tro. Det mest troliga är kanske att två eller flera individer samtidigt råkat ut för kromosomsammanslagningen - och att de fått gemensam avkomma. De torde i så fall inte ha haft några problem med fertiliteten.

Tvivlar du på att man idag kan observera att människans kromosompar nummer två är resultatet av att två kromosompar slagits ihop? Varför gör du det i så fall?

Det räcker att det varit neutralt eller att det hängt med något annat som gett en fördel. Det behöver inte i sig ha gett en fördel.

Som sagt så behöver den inte ge någon avgörande fördel. Så snart det finns några individer med den kromosomuppsättningen så är det dock sannolikt fördelaktigt för dem att välja en partner som också har den kromosomuppsättningen.

De bakterierna kunde efter mutationerna något som de inte kunde innan: tillgodogöra sig citrat under aeroba förhållanden.

De kunde inte tillgodogöra sig citrat under aeroba förhållanden. Det är ett kännetecken för E Coli att de inte kan det, och de aktuella stammarna kunde bevisligen inte det under de tiotusentals generationer som observerades innan mutationerna skedde.

Som sagt så kunde de nu något som de inte kunde tidigare: tillgodogöra sig citrat under aeroba förhållanden.

Jag har läst de relevanta artiklarna, så jag kan bara konstatera att du felrepresenterar dem grovt. Vi som läst dem och lyssnat på Blounts doktorsföreläsning vet mycket väl vad det handlar om.

Jag vet inte varifrån du fått idén att jag tidigare inte förstått?

Miljarder människor får anse vad de vill, det har ingen betydelse. Det finns som sagt inga exempel från verkligheten på att bön fungerar.


Väldigt vaga svar måste jag säga. Men visst är det intressant att likheterna är så slående att klassificeringen blir svår att genomföra. Det verkar ju nästan som att vi har ett gemensamt ursprung.

Är vi släkt med aporna? Om ja, varför är vi det?

Hur ska det här tolkas? Menar du att arkeologer pusslat ihop benbitar och på så sätt skarvat ihop raser eller arter som aldrig existerat?

Hur förklarar du då ringarter? där underart A kan få fertil avkomma med underart B som kan få avkomma med underart C som inte kan få avkomma med underart A.

Med tanke det du presterat i denna tråd får du ta att jag inte tar dig på ditt ord gällande fossiler.

Jag tänker i enlighet med det jag sa; hur positiva mutationer har uppstått i praktiken. Jag föreslog att vi tillsammans kunde titta på de mutationer som gjort att stavar utvecklats till tappar. Är du inte intresserad av den övningen?

Nu gör du mig ledsen Stebe. Skulle de som förstår sig på datering mena att de olika dateringsmetoder vi har är ett cirkelresonemang? (Jag antar att du med "de" menar kreationistiska hemmapulare och att de som faktiskt dagligen jobbar med de här sakerna inte räknas.) Tyvärr avslöjar detta lite hur du kritiskt väljer att värdera den information du tar in. Tror du så lite om naturvetenskapen att man bara skulle ta saker ur luften? Att radiometrisk datering av massor av olika isotoper, förändringar i magnetfälten, pollenvarvbildningar, isborrkärnor, trädringar etc etc alla ger ungefär samma resultat är alltså ett cirkelresonemang?

Ska vi verkligen behöva gå igenom sådana här självklarheter?

Det man mycket tydligt kan observera är att för många eller för få kromosomer ställer till elände.

Hur troligt är det att två individer av olika kön, under samma period, i samma population, på samma plats råkar få samma mycket komplicerade mutation och att dessa personer råkar mötas och fatta tycke för varandra och skaffar barn ihop. Dessa barn skall sedan helst vilja skaffa barn med sina syskon hellre än med andra personer. I annat fall urvattnas mutationen i populationen.

Om mutationen bara ska åka snålskjuts på andra egenskaper så är det bara helt slumpmässigt om den blir kvar i populationens genbank eller inte. Enligt traditionell darwinism bör det finnas någon fördel för att det skall spridas i populationen på lång sikt.

Jag tror att de hade mycket svårt att räkna kromosomer innan de tog sig en maka eller make när det begav sig. De tog nog det som stod till buds oavsett hur många kromosomer de hade.

Egentligen måste man nog som vanligt tänka sig att t ex ett syskonpar isolerades och inavlade ytterligare generationer. Man måste också tro att de trots detta klarade ärftliga sjukdomar.

Eller hur tror du själv att det kunnat gå till i verkligheten? Eller tror du att just den mutationen skett hos flera individer i samma population?
Hur tror du att denna mutation kunnat slå ut de 48 kromosomerna i populationen?

stebe2

Jag är ganska kritisk mot alla starkt vinklade slutsatser. Även mot kreationistiska.
Det finns de som satsar sin tid på att försöka bevisa att evolutionsteorin är sann. De flesta av dessa får lön för att försöka bevisa att evolutionsteorin är sann. Få av dessa är intresserade av att mista sina jobb eller ens överväga tanken att de satsat sina liv på något som skulle vara felaktigt.

Sedan finns det också dom som satsar oftast sin fritid på att granska om evolutionsteorin verkligen håller. De flesta av dessa gör detta utan någon lön. De avstår från möjligheten att få forskningsanslag och att kunna arbeta med sitt stora intresse på heltid. Dessa har egentligen allt att vinna på att gå emot sin övertygelse om att evolutionsteorin är bristfällig.

Alla olika radiometriska mätningar bygger på olika antaganden. Man antar t ex att förhållandena har varit ungefär lika på jorden genom alla tider.
Egentligen så finns det nog ganska mycket osäkerhet i tidsskalan. Men man behöver ju samtidigt nåt att utgå ifrån och förhålla sig till. Och då har de enats om den tidsskalan som råder just nu. Men det vore ju önskvärt att man vore mer öppen med osäkerheterna i antagandena.

Annars är risken att man bygger fast antaganden och blandar med prestige så att vi får återkommande strider som den ifall jorden eller solen låg i centrum.

(Av någon anledning verkar man förresten tro att jorden råkar ligga ungefär mitt i universum.... Då börjar i alla fall mina varningsklockor ringa.)

Och att ifrågasätta den vedertagna tidsskalan är nog i det närmaste förbjudet. I alla fall om man vill ha jobbet kvar.

Nu finns det givetvis modiga forskare och vetenskapsmän inom alla områden som kommer fram till andra slutsatser än den politiskt korrekta eller mainstream-åsikterna och som också vågar att försöka publicera sina slutsatser trots risken att mista jobb och forskningsanslag.



stebe2

Testa om A kan befrukta C trots att det inte blir några fullgången avkomma. Då är de nog av samma slag.

Vad är det som bestämmer att man skulle definiera olika slags djur eller olika arter efter om de kan just fertil avkomma eller inte. Djur kan väl ha mycket annat gemensamt trots att de har problem med att få fertil avkomma tillsammans.

Varför tycker du att just mitt förslag på definition av olika slags djur är så otroligt dumt?

stebe2

Så länge kromosomerna är homologa (dvs att den sammanslagna kromosomen är väldigt lik de två ursprungliga) så spelar det nog ingen större roll för fertiliteten. Kromosomerna kommer att lägg sig snyggt på rad bredvid sina motsvarigheter på den sammanslagna kromosomen. Om delar däremot börjar flyttas runt har vi ett problem.

Jag är medveten om att RNA-världshypotesen är just en hypotes. Den behöver en hel del jobb fortfarande.

Jag vill även förtydliga att jag inte har någon prestige investerad i att den, speciellt i sin nuvarande form, ska visa sig korrekt. Den känns dock som ett av de mer lovande spåren till vad som föregick det nuvarande paradigmet. Både kreationister och mikrobiologer är rörande överrens om att dagens moderna system är alldeles för komplext för att kunna vara en kandidat till det allra första livet.

Jag försöker inte övertyga dig om något annat än att det kan vara bra att ha ett öppet sinne angående detta.

De som sysslar med vad du kallar "tro och en önskan" är i min erfarenhet i första hand kreationisterna.