Citat:
Ursprungligen postat av
mrtowlie
.
1 Han har som sagt beskrivit sig som ett underbarn. Detta baserat på att han skrev en pjäs av något slag i tidig ålder och att han ritat en bild av Olof Palme.
2 Att i relativt vuxen ålder ge ut en bok som man tror kommer att kullkasta etablerad forskning inom ett fält där man är fullkomligt oskolad skrev jag. Hittar ingen invändning från dig
3 Sigges SK vardagsbetraktelser kan ges vilket epitet på jiddisch du vill. Det är fortfarande banala betraktelser han vill framställa som djupsinniga diton där han funnit mönster som andra inte noterar.
4 Hans lättkränkhet har påpekats av Alex som säkert känner honom bättre än du. Han har också väldigt svårt att ge med sig i diskussioner där han hamnat uppenbart snett. Detta tyder på ett skört ego som samtidigt förstoras. Ranelidska syndromet.
5 Som de flesta konstaterat blev sketcherna ett fail, och detta beroende på sigges avsaknad av humoristiskt gehör. Han försvarade den långsamma takten trots kritik och menade att folk snart skulle "fatta". Underförstått; Det kan omöjligt vara honom det är fel på.
Jag kan inte komma på mer än ett par individer i kändissverige som uppvisar så tydliga narcissistiska drag. Pös-gubbar som Guillou och GW möjligen, men deras självgodhet finns det ju rätt gott fog för får man erkänna.