2014-03-29, 23:00
  #48793
Medlem
Bestäm triangelns(rätvinklig) area där både kateterna är x och hypotenusan är 10.

2x^2=10^2

Jag får x=5

Då blir det ju (5*5)/2 eftersom det är triangel och inte rektangel, men facit säger 25 som är arean på rektangeln?
Citera
2014-03-30, 00:36
  #48794
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Silverringar
Bestäm triangelns(rätvinklig) area där både kateterna är x och hypotenusan är 10.

2x^2=10^2

Jag får x=5

Hurdå?
x^2 = (10^2)/2

Triangelarea: A = ½x*x = (10^2)/4
A = (10/2)^2 = 25 ae
Citera
2014-03-30, 00:50
  #48795
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Silverringar
Bestäm triangelns(rätvinklig) area där både kateterna är x och hypotenusan är 10.

2x^2=10^2

Jag får x=5

Då blir det ju (5*5)/2 eftersom det är triangel och inte rektangel, men facit säger 25 som är arean på rektangeln?

Citat:
Ursprungligen postat av Nail
Hurdå?
x^2 = (10^2)/2

Triangelarea: A = ½x*x = (10^2)/4
A = (10/2)^2 = 25 ae
a^2+b^2=c^2

Vi vet att x är identiska med varandra och att det är en rätvinklig triangel med 90° grader. Således är:
2b^2=c^2
b^2=c^2/2

b=10/√2

Vi visste sen tidigare att

a=b

Så då använder vi oss av formeln för arean av en triangel.

(10/√2*10/√2)/2
Citera
2014-03-30, 09:04
  #48796
Medlem
findusens avatar
utsagorna p,q,r

är "p -> q -> r" otvetydligt? dvs gäller det att: ((p -> q) -> r) <-> (p -> (q -> r))?


Jag är undrar hur ni tänker när ni löser denna och huruvida jag tänkt helt fel!

det jag gjorde var att testa olika fall tex om alla utsagor var falska:

"falsk -> falskt -> falskt", då blir ((p -> q) -> r) <-> (p -> (q -> r)):

((sant) -> falskt) <-> (falskt -> (sant)) är detta ett bevis på att de är ej ekvivalenta, varför då isf?

testar två nya:

"sant -> falskt -> sant" ger: ((sant) -> sant) <-> (sant -> (sant))

"falskt -> sant -> sant" ger: ((sant) -> sant) <-> (falskt -> (sant)) är detta också bevis på ej ekvivalenta?
Citera
2014-03-30, 09:34
  #48797
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av findusen
utsagorna p,q,r

är "p -> q -> r" otvetydligt? dvs gäller det att: ((p -> q) -> r) <-> (p -> (q -> r))?


Jag är undrar hur ni tänker när ni löser denna och huruvida jag tänkt helt fel!

det jag gjorde var att testa olika fall tex om alla utsagor var falska:

"falsk -> falskt -> falskt", då blir ((p -> q) -> r) <-> (p -> (q -> r)):

((sant) -> falskt) <-> (falskt -> (sant)) är detta ett bevis på att de är ej ekvivalenta, varför då isf?

testar två nya:

"sant -> falskt -> sant" ger: ((sant) -> sant) <-> (sant -> (sant))

"falskt -> sant -> sant" ger: ((sant) -> sant) <-> (falskt -> (sant)) är detta också bevis på ej ekvivalenta?
Du har rätt i att de inte är ekvivalenta.

Ditt första exempel visar detta:
Om p, q, r alla är falska gäller att (p -> q) -> r blir (falskt -> falskt) -> falskt, dvs sant -> falskt, som har värdet falskt, medan p -> (q -> r) blir falskt -> (falskt -> falskt), dvs falskt -> sant, som har värdet sant. Olika slutvärden i minst ett fall innebär att de inte är ekvivalenta, och -> är inte associativ.

Dina andra exempel visar dock inget eftersom de har slutvärdet sant för både (p -> q) -> r och p -> (q -> r).
Citera
2014-03-30, 10:44
  #48798
Medlem
findusens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Du har rätt i att de inte är ekvivalenta.

Ditt första exempel visar detta:
Om p, q, r alla är falska gäller att (p -> q) -> r blir (falskt -> falskt) -> falskt, dvs sant -> falskt, som har värdet falskt, medan p -> (q -> r) blir falskt -> (falskt -> falskt), dvs falskt -> sant, som har värdet sant. Olika slutvärden i minst ett fall innebär att de inte är ekvivalenta, och -> är inte associativ.

Dina andra exempel visar dock inget eftersom de har slutvärdet sant för både (p -> q) -> r och p -> (q -> r).

tack så väldans!
Citera
2014-03-30, 12:08
  #48799
Medlem
En funktion, f(x,y), begränsas av 1/3 ≤ x^2 + y^2 ≤ 5. Om man vill undersöka randvärdena bör man parametrisera detta, inte sant?

Är x=√5*cos(t) och y=√5*sin(t) en bra ansats till parametrisering?

Behöver man öht bry sig om den undre gränsen (1/3 ≤ ...), eftersom x^2+y^2 kan faktoriseras som r(cos^2(t)+sin^2(t)) = r*1 och r = √5 ≥1/3 i detta fall?
Citera
2014-03-30, 12:26
  #48800
Medlem
3.1415926535897932s avatar
Ange egenvärdet och egenvektorerna åt det homogena linjära differentialekvationssystemet:

x(t) = (e^7t+e^3t)
x(t) = (8e^7t +9e^3t)


Egenvärdet bör väl bara bli exponenterna 7 och 3. Men egenvektorerna är jag mer osäker på.

Är det riktigt om jag sätter upp det som en matris, det vill säga:

|1-7 1|1 0
|8 9-7|0 1

och därifrån beräknar egenvektorerna?
__________________
Senast redigerad av 3.1415926535897932 2014-03-30 kl. 12:54.
Citera
2014-03-30, 12:31
  #48801
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JZawm
En funktion, f(x,y), begränsas av 1/3 ≤ x^2 + y^2 ≤ 5. Om man vill undersöka randvärdena bör man parametrisera detta, inte sant?

Är x=√5*cos(t) och y=√5*sin(t) en bra ansats till parametrisering?

Behöver man öht bry sig om den undre gränsen (1/3 ≤ ...), eftersom x^2+y^2 kan faktoriseras som r(cos^2(t)+sin^2(t)) = r*1 och r = √5 ≥1/3 i detta fall?
Ser du vad 1/3 ≤ x^2 + y^2 ≤ 5 motsvarar för geometrisk figur? Det är en ring med mittpunkt i origo som begränsas av två cirklar med radie 1/6 respektive 5/2. Den kurva du parametriserat är ypperlig, men bara för den yttre cirkeln. Du behöver fortfarande definiera en kurva motsvarande den inre cirkeln.
Citera
2014-03-30, 12:45
  #48802
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nimportequi
Ser du vad 1/3 ≤ x^2 + y^2 ≤ 5 motsvarar för geometrisk figur? Det är en ring med mittpunkt i origo som begränsas av två cirklar med radie 1/6 respektive 5/2. Den kurva du parametriserat är ypperlig, men bara för den yttre cirkeln. Du behöver fortfarande definiera en kurva motsvarande den inre cirkeln.
Jo, nu ser jag det. Det blir ju som en liten "donut" Så det man gör i liknande fall är att dela upp i två fall, dvs:

1/3 ≤ x^2 + y^2 (inre rand) och parametrisering x=1/√3*cos(t) och y=1/√3*sin(t), respektive
x^2 + y^2 ≤ 5 (yttre rand) och parametrisering x=√5*cos(t) och y=√5*sin(t)?

Rent geometriskt har det förstås betydelse men om man bara bryr sig om randvärdena kan man behandla olikheterna som likheter?
Citera
2014-03-30, 12:50
  #48803
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JZawm
Jo, nu ser jag det. Det blir ju som en liten "donut" Så det man gör i liknande fall är att dela upp i två fall, dvs:

1/3 ≤ x^2 + y^2 (inre rand) och parametrisering x=1/√3*cos(t) och y=1/√3*sin(t), respektive
x^2 + y^2 ≤ 5 (yttre rand) och parametrisering x=√5*cos(t) och y=√5*sin(t)?

Rent geometriskt har det förstås betydelse men om man bara bryr sig om randvärdena kan man behandla olikheterna som likheter?
Namnet på figuren mellan två koncentriska cirklar (det vill säga som delar mittpunkt) är just "ring". Randvärdena är ju just de värden som uppstår vid likhet.

Din lösning ser vettig ut.
Citera
2014-03-30, 14:39
  #48804
Medlem
Ge exempel på ett icke konstant reellt polynom p(x) sådant att p(1 + i) = 0.

Jag vet hur jag skriver om detta till rötter men min fråga är vad som menas med ett icke konstant polynom?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in