Media missgynnar "svenskar" vid sin identitetsförmedling? - Utmaningen!

Intressant tråd, såg den omnämnas i "fråga journalisten", så tog mig en titt (är själv journalist). Mest spännande är att den här tråden hinner gå till 36 sidor med skitsnack utan att någon bemödar sig med att googla lite.

Till att börja med, så tycker jag att själva utmaningen är lite felaktigt byggd, med tre anledningar:

1) Utlands födda är ca 15% av Sveriges befolkning, vilket även med en grov överrepresentation (som kan diskuteras, men det har ju stötts och blötts över allt annars, så vi skippar det här) inte på långa vägar kan nå upp till någon 50%-nivå i varken statistik eller media. Har dock sett "beräkningar" här på FB som nått upp till sådana siffror, men de inkluderar sådana som John Ausonius, Jackie Arklöv, finländare, Christine Schürrer osv, vilket hade gjort denna utmaning ganska enkel.

2) De artiklar som TS använder som exempel är några av de mest uppmärksammade kriminalfallen i svensk nutidshistoria, Engla-mordet, Hagamannen och Örebromannen var toppnyheter dag ut och dag in, och jagades i hagamannens fall i åratal innan gripande. Att det då publicerades namn och bild tämligen omgående har inget med etnicitet att göra, hade så skett även vid annat "utfall". Att det finns andra liknande fall som blivit mindre uppmärksammade, där GM varit invandrare är sant, men också en helt annan diskussion.

3) Online-arkivering hos tidningarna fungerar ganska dåligt. Sökfunktionerna är väldigt undermåliga, så att hitta förstapublicering av namn och bild är lite krångligt.

Trots detta, ganska snabbt hittade jag enkelt fyra fall som publicerats väldigt mycket i svensk press med invandrare som GM:

Rahmi Sahindal (Mordet på Fadime, namngavs tidigt)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10260771.ab

Mehdi Tayeb (HIV-mannen, inte dömd då han hållt sig undan men namngiven, hittade här en artikel från 2007)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11037737.ab

Bernard Khouri, mfl (Södertäljenätverket, misstänkta för morden på bröderna Moussa (senare dömda men för annat), denna artikel från strax efter mordet
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12374522.ab

Mihajlo Mihajlovic (Anna Lindh-mordet).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10425650.ab

Edit: Jag hade ett femte fall, som jag upptäckte var felaktigt. Pallade inte leta rätt på ett nytt, tycker ändå jag gör min poäng rätt klart.

Anser du på fullt allvar att Christine Schürrer är född i Sverige?

Vad menar du skillnaden är i uppmärksamhetshänseende mellan brotten du nämner ovan svenskarna begått samt blattarnas och Mihajlovics brott?

Ja, visst är det intressant att ibland är det frågan som är felställd.

För att göra en korrekt bedömning måste vi gå bakvägen, inte se på publicerade historier utan först skapa en grund att stå på.

Det kan t.ex. vara att undersöka alla våldtäkter som det rapporteras om i media och sedan 24 månader senare undersöka domslut och hur media rapporterar om dessa.

Om det visar sig att media över- eller underrapporterar vissa fall efter domslut och detta verkar basera sig på etnicitet finns det givetvis ett problem.

En annan fråga kan vara hur många fall som rapporteras alla det totala antalet anmälningar. Under 2012 anmäldes totalt 6000 våldtäkter, i en sådan situation tvingas de stora tidningarna sålla.

Nej, jag menade att påvisa att det skiljer sig i åsikter här på forumet över vem som är utlänning och vem som är utlänning. TS tes är att media döljer etniciteter, och att jag då skulle använda tyskar, norrmän, finländare för att motbevisa detta hade bara varit löjligt.

Inget alls, de är väldigt uppmärksammade brott i båda kategorierna. Det jag menar är att det ganska enkelt går att hitta fler brott med liknande uppmärksamhet där GM är etniskt svensk, men att det är svårare att hitta där GM är etniskt icke-svensk.

Vad detta beror på går att diskutera, men att det inte finns NÅGRA fall, såsom påståtts i tråden tidigare, visade jag rätt enkelt att det inte stämmer.

Absolut! Det hade varit ett jäkligt bra ämne till en C-uppsats i till exempel statsvetenskap eller journalistik.

Jodå. En journalist som av fem efterfrågade invandrade och mediaexponerade vålds- och sexualbrottslingar hittar fyra, varav endast en har porträtterats i media som sexualbrottsling.

Förstår jag dig rätt när du som invändning mot att nämnda svenska brottslingar exponerats i media i punkt 2) hävdar att dessa innan de greps var toppnyheter dag ut och dag in i media? Du har inte reflekterat över att det tämligen tydliga signalement som fanns för åtminstone Hagamannen och Örebromannen kan ha varit orsak till att dessa var toppnyheter i media innan gripande? Om du anser detta vara ett felaktigt antagande kan du kanske förklara varför "Smygaren" inte fick bråkdelen av Hagamannens mediauppmärksamhet varken före eller efter gripandet, trots längre karriär och fler genomförda våldtäkter.

Att du påstår att liknande fall med invandrade gärningsmän som fått mindre uppmärksamhet är "en annan diskussion" förefaller en smula märkligt då detta är själva kärnan i tråden. Eftersom du gillar utmaningar kanske du kan länka till en artikel i slaskmedia med namn och bild på "Smygaren". Eller varför inte "Farstapedofilen", Salar Mahmoud Hassan. Den påstått dåliga online-arkiveringen tycks inte ha påverkat Hagamannen eller Örebromannen.

Intressant. Men det finns specifika anledningar till att Rahim Sahindal och Mehdi Tayeb omnämndes tidigt med namn och bild.

Vi börjar med Rahim Sahindal. Offret Fadime Sahindal var redan då en kändis och hennes namn basunerades ut. Hennes far erkände mordet omgående in polisförhör Alltså fanns inget annat val för media än att visa namnet.

Vad gäller Mehdi Tayeb så publicerades först ett annat namn och bild, på en person som av namn och bild att döma att vara en vit amerikansk medborgare. Det visade sig snart att den rätta identiteten var Tayebs och då fanns det heller ingen möjlighet för media att backa.

Slutsatsen är att i dessa två fall hade media inget val, de var helt enkelt tvunga att redovisa identiteten.

Angående Michaijlovic så tror jag att för mord på samhällets allra högst toppar så kommer alla att namnges, den normala gränsen för sådant brukar vara vid beslut om häktning, då anser man att en domstol bekräftat misstankarna.

Tittar vi på Bernard Khouri så framställs han inte som misstänkt, endast som ledare av ett konkurrerande brottsligt nätverk och en av de dödades fiender. Formuleringen är "främste motståndare i gängkriget". En fin men viktig skillnad. Khouri omnämns alltså inte som misstänkt i den artikel du länkar.

Problemet är ju att media själv väljer (eller valde, på den tiden folk läste tidningarna) vilka fall som ska uppmärksammas, och att då säga att man publicerar enbart namn när fallen har fått stor uppmärksamhet är ju att gå runt i cirklar.

Sorry för sent svar, har varit bortrest.

Bortförklaring, men hade fem fall i mitt första svar, men tog bort ett då jag researchat för dåligt och publicering kom efter domen. Således uppfyllde jag "utmaningen", men när jag märkte att jag gjort fel var jag för lat för att palla jobba vidare. Skitsamma.

Notera att jag inte tagit ställning till själva grundfrågan, om identitetsförmedlingen är skev eller ej. Det finns det absolut argument för att den är. Men det är en komplicerad fråga, med mängder av argument både för och emot.

Jag tyckte att det var väldigt trist att en sådan här tråd lyckades gå till 37:e sidan med endast ryggdunkningar och skitsnack innan någon ens gjorde ett försök att svara på TS frågeställning.

Angående "Smygaren" och "Farstapedofilen", så är de inte identitetspublicerade i media alls vad jag vet. "Smygaren" är ett fall jag ofta ses hänvisas till här, tycker själv det är konstigt att det inte publicerades identitet. Kan inte riktigt redogöra för skälen till varför media agerade som de gjorde och orkar inte spekulera, jobbade själv på lokaltidning när karln greps så var inte insatt.

"Farstapedofilen" är enklare - i regel publiceras inte namn på pedofiler för att det bedöms som att publicitetsskadan för offren och deras familjer överväger alla skäl för att publicera. Jämför gärna med det nu pågående fallet med "Dagispedofilen".

Det du säger stämmer (förutom i Mehdi Tayeb, de amerikanska namn som publicerades var alias som Tayeb använt, och inte en andra oskyldig person) men det stämmer även på de fall där gärningsmännen är etniskt svenska. Specifika anledningar finns ALLTID när identitetspublicering sker.

Att publicera identitet på personer är något som görs efter mycket diskussion och noga övervägande hos mediehusen, och beslutet tas av chefredaktör. Man väger skäl för och emot.