Privatisering en kluven framgång?

Med risk för att fastna i begreppsförvirring här, men det är inte korporativism som statssytem jag förespråkar. Däremot stöder jag dina och dina likasinnades rätt att starta frivilliga kooperativ som ni får driva i princip hur ni vill, så länge ni lämna dem som inte är intresserade av att delta ifred. Och det är ungefär den åsikten som i princip varenda riktig libertarian står för.

Och liberalism är inte en dogmatisk syn. det är många dogmatiska och ickedogmatiska ideal som lever sida vid sida. Detta till skillnad från i princip alla andra ideologier, som kräver just att alla ska leva under en enskild ideologi som någon elit någonstans har bestämt.

Det finns massor av egenvärde i privat ägande. Men framförallt finns det ingen motsägelse mellan privat och kollektivt ägande. Det är som sagt i de system som är som generösast med att tillåta privat ägande som lämnar mest utrymme för dig och dina kamrater att driva era egna gemensamma kollektiv bäst ni vill. Tänk på att om det är ni som äger ert eget kollektiv, så blir det mycket svårare för både sossarna och moderaterna att sälja ut det till någon annan, än om allt ägande ligger under en grupp politiker.

För att det förhindrar nyttjandet av specialisering. Om det är nationalekonomiskt fördelaktigt för ett land att INTE handla bortom sina gränsen måste det innebära en större fördel att dela in landet i ännu mindre områden som heller inte handlar med varandra.

Vilken global marknad hade vi på 60-talet?
Nej, just det. Det var mycket av nationella marknader. Tom regionala inom landet. Och det väljer du att undanhålla. Eller är det här nyheter?

Vad hände på 70-talet med varv och stål?
Finns det några stackars minnesfragment som antyder något om en varvskris pga konkurrens från Asien.
Vad hände med brittiska MC-industrin?
Vad heter motorcyklarna nuförtiden?
Var kom kameramodeller som Minolta, Nikon och Canon ifrån?
Fick andra märken svårt att konkurrera måntro?

Fortsatte detta på 80-talet?

Hur ser marknaderna ut idag?
Finns det 3 minnestillverkare i världen, och har volymer som de slår ut sina enorma teknikutvecklingskostnader på?

Eller tror invändarna här att vi kanske har en minnestillverkare i varje kommun runt om i världen.
Varför i all världen är det så svårt att ta in lite fakta innan ni poster. Då slipper ni skriva en massa felaktigheter som nu får skämmas över efteråt. (Ja, för ni skäms väl)?

Då kan du väl visa vilka fina priser det blir när du ska slå ut värdeförädlingen på den lilla nationella försäljningsvolymen.

Varför är det så svårt att ta in det exemplet jag gav?
Befolkas flashback av folk som står på lekskolenivå i matematik. Jag vägrar tro det.

Du kan vara helt övertygad om att jag läser alla argument andra skriver. (Det är inte speciellt många om man säger så).

Men jag läser också allt kvalificerat dravel. Och det är ganska mycket. Men ibland undrar jag om jag är den enda som faktiskt läser det jag replikerar på.

Hur kan du missa det? Har du inte läst vad jag svarade på? Du skulle kanske prova på att läsa inläggen. Läsa ordentligt så du kan återge vad som skrivits innan du skriver en replik.

Switchcore visar hur privata investerare avstår konsumtion och finansierar teknikutveckling.

Men LuktenUtavBajs tror att det inte är så. Hin har aldrig hört talas om konceptet nyemission. Hin berättar ovan att de självuppoffrande bankerna skänker pengar till företag som de kan använda till utveckling. Det är de tunga argumenten som LuktenUtavBajs ondgör sig över att den elaka Gromph inte ammar med hull och hår.


Kan inte LuktenUtavBajs gå till banken och säga "Goddag Banken, jag heter LuktenUtavBajs och ska starta ett företag. Nu önskar jag att Banken skänker några miljoner till mitt företag som jag kan använda för utveckling." Och filma detta och lägg ut på youtube. Jag lovar att titta. Och jag tror att det kommer att få en hel del uppmärksamhet.

Hur gick det till då?
Kan du verkligen din teknikhistoria. Wozniak utvecklade en dator och ryktet spred sig så de hade en kö av beställningar. Gick utmärkt att köra med eget kapital, och insatser av annat privat kapital.

Jag har egna erfarenheter av start-up. Man kör ganska långt innan det blir tal om banklån.

När företagen blivit stora eller man är mer av lycksökare och inte vill växa organiskt så kan man försöka sig på banklån. Men det är dyrt att låna, så det vill till att det är något mycket lönsamt man kan låna till.

Men vid banklån har man andra privata finansiärer. Och de har bankens aktieägare som garant. Klarar företaget inte att betala gör banken en kreditförlust, och det är bankens aktieägare som åker på att betala den. Också här är det privata finansiärer som avstår konsumtion för att finansiera utvecklingsarbetet.

Fel. Inom ett land råder samma skatter, priser, kostnader och villkor för arbetsgivare och löntagare. Det innebär ingen förändring att dela in området i mindre enheter.

Om man inte skapar skattebefriade enklaver, som Centern vill göra i Stockholms förorter, vill säga.

Vi behöver inte be någon komma hit. Sverige är en marknad med snart tio miljoner konsumenter, många kommer att vilja sälja sina produkter här. Det får de gärna, men på villkor att de tillverkar dem här också = jobb till svenska arbetare.
Våra tio miljoner invånare kan nog konsumera en hel del, speciellt när de får jobb i de företag som tillverkar produkterna. Under industrialismens framväxt i slutat på 1800-talet och början på 1900-talet var globaliseringen inte särskilt utbredd, men ändå blomstrade företagandet.
Jag är ingen ekonom, men ändå: Kamprad är god för 500 miljoner, Bill Gates för 100 miljarder. Dessa pengar kommer nog inte att användas till konsumtion?

Den delen av teknikutvecklingen som kan väntas generera vinster är naturligtvis intressant för den privata sektorn. De områden jag nämner är de som inte ger någon avkastning, och där är statliga anslag en nödvändighet. Marknadskrafterna löser inte alla problem, om nu någon trodde det.

Vad nu regioner har med en stat att göra? Klart vi kan dela in oss i samhällen om elva människor, men blir det bättre?

Så specialisering (och generellt all handel) är endast värdeskapande för båda parter om och endast om bådas förutsättningar är identiska? Ett otroligt underligt argument som innebär att Sverige bör odla alla sina vindruvor själv då Frankrike har andra förutsättningar än oss och vi då inget tjänar på utbytet.

Så, då finns det alltså behov av banklån och företag som växt sig starka just på grund av detta. Eller?

Givetvis blir det inte det. Vilket var poängen.