Citat:
Ursprungligen postat av
doughie
Dennis Dioukareff, Jeff Ahl, Cassandra Sundin och Angelika Bengtsson är vad jag vet aktiva nu eller har varit det tills nyligen åtminstone. Det finns ju dessutom flera unga med på listan såsom uppsalaborna Paula Bieler och Pavel Gamov. SDU har dock inte - som du säkert vet - fått några av sina toppnamn från förbundskongressen på listan.
Gällande det alla skriver om att ni spår ett stort bortfall från SD så blir jag lite fundersam. Jag vet att det verkar som att många "nätkrigare" har varit missnöjda med behandlingen av Kasselstrand och Alfsson, men hur många "nätkrigare" rör det sig totalt om? Att dessa är högljudda är klart, men jag är rätt övertygad om att majoriteten av SDs väljare inte har en aning varken om vilka som sitter i riksdagen nu för partiet eller vilka som står på listan inför nästa val.
"Nätkrigare" låter rätt fult, det är självgående nätaktivister, engagerade samhällsmedborgare, gräsrötter vi pratar om här.
Det är denna amorfa grupp som genom träget debatterande, diskuterande och länkande varje dag bedriver opinionsbildning på ett oändligt mycket effektivare sätt än SD som partiapparat mäktar med. Vem har någonsin kommit i kontakt med en utskickad SD-voluntär som värvat en ny proselyt Irl?
Nej, om du tänker efter så är det hela det alternativa nätförmedlandet av åsikter och information som SD har att tacka sina framgångar för. Kommentarsfält, bloggar, forum, Facebook och Twitter - det är dessa drivna och engagerade arbetsmyror som ser till att det alls finns förutsättningar att utmana etablissemangets verklighetsförvanskning.
Vad hade SD varit utan Flashback, sociala medier och alternativa nyhetsförmedlare som gamla Politiskt Inkorrekt? Vad är det än idag, utan alla små vardagsmänniskor som talar sinsemellan?
Om en betydande del av låt oss säga 10 000 nätaktiva (det förekom väl 7000 som registrerades bara på Avpixlat?) är missnöjd med hur partiledningen sköter sig och driver politik, så är det alltså inte bara dessa röster det handlar om. Det handlar om att dessa rösters röster tystnar i försvaret av SD och i den ständigt pågående opinionsbildningen på alla nivåer i samhället.
Dels kan ett gäng gå förlorade till radikalare partier, men framför allt är det tempoförlusten,
tillväxtmotorn som hackar. Det är tusen gånger tusen pro-SD poster, tweet och kommentarer som kan gå förlorade.
Vad ska partiledningen kontra med? SD-Kuriren och en handfull nyreggade flashbackkonton? Att Oisin Cantwell ska skriva något snällt?