Tjejer, vad får er att tappa intresset för er kille i ett förhållande.

Tja. Ja som rubriken lyder vad får er tjejer att tappa intresset/tappa gnistan till er partner?
Nu snackar vi längre förhållanden minst 1,5 år in i ett förhållande när man alltså är seriösa i förhållandet.

Så vad får er att tappa lusten, orken och känna att killen ni har är fel för er?

Varsågoda och skriv!

När det inte finns något kvar att förändra.

När båda slutar att visa kärlek, när man inte får gensvar, när man tappar respekten.

Det krävs tid och engagemang från båda att hålla kärleken vid liv, att fortsätta uppvakta, gå på dejt och mysa, precis som man gjorde i början, den dagen man slutar med det.. Då dör förhållandet.. Sen måste man inte gå ut o äta o lägga ner 1000 tals kr, man kan överraska med en go middag med gott vin hemma. En bra film o mys i soffan, en skön massage, eller ett bad.. En flaska vin o tända ljus går alltid hem

Lathet, olydnad ,förståelse,empati,egoism, bråk och massa annat, precis som killar har sina krav och gränser så har tjejer också det.

Under alla år som vi varit tillsammans jag och min partner så har jag inte tröttnat på honom.
Men vissa gånger kan ha bli väldigt grinig och envis och då känner man att man inte orkar eller tappar lusten.

Så en förstående empatisk person är inte något att ha med andra ord?

Formulerade mig helt fel, brist på förstånd och sympati

For mig ar lathet, pasivitet fruktansvart avtandande. Tex, min vanninas man spelar sitt ps , kanske 5 timmar per dag, nar hon aktivt forsoker fa honom ut ur huset sa de kan gora nagot tillsammans med icke. Kommer sluta med att hon tanker "nehepp" och hittar nagon annan.

Lathet!!!
Jag är en tjej som älskar att bara göra ingenting, men finns inget osexigare än om man ska behöva tjata om att åka och ta en kaffe hos ett par kompisar eller något ännu enklare, och man får "neeeeeeee jag orkar inte idag......" och det låter så varje dag. Har absolut förstående för att man kan vara trött eller bara vill vara hemma. Men man kan inte växa fast i soffan! Då sluter sig musslan

När han tappar intresset för sig själv och när han tappar gnistan till att fortsätta att utvecklas som person och tillsammans som par.

Enda gången jag känner att förhållandet är jobbigt är de få gånger man blir ignorerad, eller han inte håller vad man lovar. Jag har ett distansförhållande med pojkvännen för tillfället och det finns inget som gör mig så irriterad som när han lovar att han kommer ha tid att prata senare på kvällen, men sen aldrig hör av sig. Samma sak när vi inte hade ett distansförhållande - man gjorde upp planer för en kväll och sedan två timmar innan man skulle träffas så kom det fram att man var tvungen att ställa in.

Jag har full förståelse för att man har mycket att göra och kanske inte hinner träffas men då ska man inte säga att man hinner. Hade han bara sagt "Jag har mycket att göra hela dagen och vet inte om jag hinner prata med dig förrän om några dagar" eller "Jag träffar dig gärna på fredag men jag kanske skulle göra något annat, är det okej om jag hör av mig på fredag eftermiddag?" istället för "Jag pratar med dig senare ikväll älskling" eller "Ja, jag vill gärna ses på fredag kväll" så hade det varit helt okej om man inte hinner prata eller ses på några dagar.

Jag tappar liksom lite tillit varje gång även om det är små löften som bryts, man vet liksom inte riktigt hur bra han kommer vara på att hålla viktigare löften även om han inte har brutit sådana ännu. Jag har ju dock pratat med killen om det såklart men han menar att han inte är medveten om att han lovar sånt, eller glömmer bort det

Han kanske vill så mycket men så räcker inte tiden och orken till. Lägg till tidsoptimist så inser du att han menar nog inget illa, även om det av förståeliga orsaker blir jobbigt för dig.