Vad gör man ??? Fru otrogen, varit ihop sedan 30 år tillbaka

Jag ska försöka hålla detta kort... Men fråga på..

Ni kan själva föreställa er hur sexlivet är när man har tre barn och varit tillsammans sedan 15 års ålder. Idag 45 år... Det blir slitningar, gungor och karuseller under alla dessa år. Gumman blir tjatig och så gnällig att jag blir avtänd bara att få lyssna på henne. Det har jag förklarat för henne.. Ni kan tänka er en stereo som skriker på hösta volym utan bas, bara discant.... Med spräckta 300 w högtalare...Det låter illa.... Så har det varit dom sista 5 åren.... Jag orkar Lixom inte tända på när hon härjar hela dagarna... Detta ihop med ett jädra kontrollbehov... Allt ska vara snyggt utåt.. Ungarna får i te komma en minut försent till skolan... Och andra smådetaljer som hon ältar dag ut och dag in...

Jag har sagt till henne, lugna ner dig, softa, skit i detaljer, skaffa dig en hobby, gå ut, roa, dig, gör det så ska du se att jag ändrar mig och det kommer bli bättre.

Till detta hör till att jag inte tagit i henne, bjudit till, vill göra saker tillsammans med henne, etc, p.g.à av all stress, jäkt, fart, fläkt, liv, gnäll... Etc....

Nu till mina brister... Jag har själv varit otrogen förrut... Och det vet hon... Men det var i unga dagar... När jag var Runt 20-25 år, men inte efter det.

För 3 veckor sedan var hon ute med en vän på krogen och träffade en kille som hon följde med hem. Då var han så full att det knappt blev något avslut, efter det träffades dom ytterligare en gång till (planerat) och då vart det hela vägen... För en vecka sedan på krogen(hon vet inte att jag vet detta) sms ade hon killen igen, men ha sa att han var inte hemma och kunde inte träffas.

Efter det för två dagar sedan. Sa hon detta till mig själv, vad hon hade gjort och när. Hennes förklaring till detta var att "hon vill ha kärlek och närhet" det var anledningen... Jag tar inte på henne, jag är inte intresserad. Grejen var det att killen hon träffade gång nummer 1, var så full att det inte funkade den gången till 100%... Så det behövdes ytterligare en träff... Det håller Lixom inte i en rättegång... Om det nu var "kärlek och närhet" hon var ute efter... efter se träff två, sms ade hon som sagt var ytterligare en gång för träff nummer 3 men fick nobben..

Jag spårade upp den här killen ,ringde upp han idag.... Och pratade med honom.. Helt lungt, och förklarade att jag inte ville veta detaldjer, utan mer tider och andra ytliga saker, för stt bestämma ett eventuellt straff...

Idag ångrar hon sig såklart och beklagar sig väldigt mycket, grinar och ber om förlåtelse... Hänvisar till att jag har gjort liknande saker i min ungdom... Men va f-n ... Då var vi unga??? Tänker jag fel?

Idag är vi båda i 45 års ålder, jag har inte haft en tanke på att vara otrogen idag, och så händer detta. Hon går och lägger sig med en 30 åring med den ursäkten att hon behöver "ömhet, närhet oc kärlek", han är stupfull och inte intresserad av mer änone night standard...

Frågan är vad ni hade gjort i dett läget? Förlåta, hämd, läget är utjämnat? Sparka ut henne? Ge henne en chans till?

Svara gärna både tjejer och killar

Aldrig en chans till!
Sparka ut henne och be henne att dra åt helvete sedan bokar du en världsresa och njuter av livet och skickar bilderna till henne
Jag är en kvinna

Tack å hej!

Men jag har ju också syndat? Det måste man ta med i sammanhanget...

Tragiskt att sådant här ska behöva hända.. Hämnd är inget du bör satsa på, som sagt ni är båda vuxna och hämndaktioner i ett förhållande är inget man håller på med.

Om det hade varit jag som var i samma situation hade jag nog separerat. Otrohet är inget jag skulle acceptera under några som helst omständigheter.

Hålla ihop för barnens skull kommer säkert någon säga, men ärligt, hur bra är det för barnen med två föräldrar under samma tak som drar åt olika håll? Det skulle vara om du kan acceptera detta och glömma det helt. Alltså inte att det ska bli något sorts vapen i framtida diskussioner utan att det bara får glida förbi obemärkt.

Detta är då hur jag skulle gjort.

Jag är man och tror att jag i detta läget faktiskt hade försökt gå vidare i livet, även om det låter som ett enormt steg. Ni har uppenbarligen ingen attraktion till varandra längre och tilliten verkar vara körd i botten, både genom de senaste eskapaderna men också genom gamla sår på förhållandet.

Hur känner du själv? Är du villig att arbeta på förhållandet för att fixa det? Tror du att din fru är benägen att förändras?

Då är ni lika mycket kaos och ska inte vara i ett förhållande.

Tack för svar... Jag är faktiskt ingen hämnare, utan jag har varit trevlig under dessa dagarna, ungarna vet inget heller, dom har det jättebra det är viktigt för mig. Vi har Inge trasselliv som påverkar våra barn.... Utan det är ett bra hem... Hon har redan använt mina misstag som vapen ibland... Men det har jag accepterat.

Hon ångrar sig verkligen.. Och hon har inte gjort något under alla år vi har varit tillsammans... Nu är läget omvänt... Lixom...

Nej det måste man inte... Det är partnern som måste klara av det, inte du...
Att din fru förlät din otrogenhet innebär inte att du behöver förlåta hennes...

Ni kommer ju bara fortsätta knulla runt nu, ingen respekt från ngt håll...

Mina misstag är 20-25 år gamla, hennes 2 veckor... Det är inget kaos hos oss. Det händer dessutom i många förhållanden...

shit happens, människan är inte gjord för monogami i ett helt liv, så endera lär man sig leva med varandras brister och misstag, eller så hoppar man från partner till partner genom livet.... det är inte ett problem som inte går att lösa, allt hänger på hur stabil er relation är i grunden och vad ni egentligen tycker om varandra innerst inne.

Om ni är tillsammans för barnens skull är det väl bättre att ni är lyckliga var för sig än olyckliga ihop?