Vid vilken ålder börjar livet "gå fort"? Vilka faktorer spelar in?

Att livet går för fort börjar man inse med åldern. Som väl intellektuellt och spirituellt utvecklad människa vill jag nu ligga steget före och identifiera vilka faktorer som påverkar upplevelsen av att livet "går för fort". Jag tror att om jag finner ett mönster i upplevelsen så kan jag även sätta in bromsklossar som motverkar upplevelsen. Till vardags IRL brukar jag ibland ställa frågan till äldre generationer, främst till personer mellan 40-70-års ålder. De allra flesta brukar ha en rätt klar bild framför sig, och sättet de alla beskriver det på brukar även det vara ganska lika.

Fråga 1: Vid vilken ålder upplevde du att livet började "gå för fort"?

Fråga 2: Vad gjorde du i detta skede av livet? Studerade, jobbade, reste jorden runt, levde livet, tränade mot ett mål, hade familj?

Fråga 3: Har du uppmärksammat faktorer som fått livet att "sakta ner"? T.ex. skaffade barn, köpte villa, tog stora beslut, blev av med jobbet.

Fråga 4: Har du aktivt försökt "bromsa ner tiden"? Eller har du känslan av att du "gett upp" emot tidsrusningen?

Fråga 5: Vilka råd skulle du kort sammanfatta mot dem som ännu är unga och naiva och står inför sanningens tröskel?
Tack på förhand.

"gå fort"

Snälla, det där är inte filosofi, snarare skitsnack.

Jag håller absolut inte med dig. Tidsuppfattning är ett mänskligt påfund eller förmåga och är relativ, att vi har delat upp tiden i sekunder, minuter, timmar och dygn är för att lättare strukturera vår tillvaro.
Ett väldigt simpelt exempel på att tidsuppfattningen är relativ är att du upplever att tiden "går snabbare" när du gör något du tycker är roligt jämfört med något du inte tycker är roligt. Självklart går inte vår påhittade tidsindelning i sekunder snabbare eller långsammare i olika situationer. Generellt sett kan man även säga att "tiden går snabbare" när man håller sig sysselsatt än när man gör absolut ingenting.

Att månader, år, livsperioder "går snabbare" eller "långsammare" har att delvis att göra med exemplet jag redan beskrivit och även med det faktum att ju längre du har levt - har du 10 års livslängd bakom dig för din tidsuppfattning att jämföra t.ex. en månad så upplevs denna månad "längre" än om du har 40 års livslängd bakom dig eftersom en månad utgör en större del av ens tid som uppfattande varelse än om du är 40 år gammal.

Förstår inte vad du gör i filosofiforumet om du avfärdar frågeställningar som skitsnack utan ens motivera varför det är skitsnack?

edit: är->upplevs

Som ung har du mycket att utforska och lära dig. Man lever oftast i nuet. De flesta unga är inte oroliga för framtiden, eller har ångest för något i dåtiden. Som äldre så tänker du mer. Du har upplevt det mesta. Som äldre lever du oftast efter ett mönster. Som ung så finns det inga scheman.

Tiden går saktare för t.ex myggor. Det är anledning varför de är nästan omöjliga att träffa. Katter och hundar har snabbare reflexer än oss. Samma sak där? Vad beror det på?

Jag tror att det snarare beror på neuronala nätverk och förhöjd/snabbare reaktionsförmåga som följd av detta än på hur tiden förlöper. Min uppfattning är att tiden egentligen bara existerar i våra medvetanden och därmed inte kan inverka på våra fysiskt betingade förmågor i korta episoder som t.ex. perioden det tar att identifiera en myggas position och försöka smälla den eller att vända huvudet mot en ljudkälla.

om man har kul så upplever man att tiden går fort, och när man har tråkigt så går tiden långsamt.

ju mindre en sak är, destå snabbare går tiden för den. därför lever mindre varelser också kortare tid. hjärtslag, andning och allting är generellt sett snabbare ju mindre varelsen är.

"A fly's eye can see movement 10 times faster than a human eye. For example, when we watch television, the images flicker at a rate of about 30 frames per second, yet our eyes don't notice the flicker, and we see a constant image. A fly does see the television flicker, and wouldn't see a constant image unless the rate could be increased to 300 frames per second."

http://articles.sun-sentinel.com/199...thorax-muscles

om det levde varelser på elektroner som snurrar runt atomkärnan, så skulle tiden gå relativt fort för dom, för elektroner snurrar runt atomkärnan 4 000 000 000 000 000 gånger per sekund, till skillnad från jorden, som snurrar runt solen bara 1 gång per år.

Ja, jag tror också att vår uppfattning av tid bara existerar i vårt medvetande. Precis som vi bara kan höra ljud inom ett specifikt spektrum, samt se ljus inom ett specifikt spektrum, så borde det vara logiskt att vi också uppfattar tiden på ett visst sätt. Och varje art är ju unik. En del kan höra eller se ljus som är långt utanför vårt spektrum.

http://prisonersofourminds.co.za/index.php
Ett ganska intressant teori. Han skriver bland annat att
"A fly have the ability to comprehend and fuse about 300 moments per second by having a flicker fusion rate of 300 per second. "

Sedan skriver han att människor har en flicker fusion rate på 60. Det vill säga 1/5 av flugans. Detta betyder alltså, om jag förstår det rätt, att flugan hinner registrera 300 bilder i sekunden. Så om det tar en sekund att slå mot flugan så hinner flugan registrera 300 bilder medan vi människor endast hinner registrera 60. Dvs flugan hinner registrera fler bilder under samma tidsspann som människor, vilket gör att tiden tycks gå saktare. Om en människa kunde uppfatta 300 bilder i sekunden så skulle allt gå mycket sakta.

1)
0 (eller -∞...) till 5-10 år; upplevde fort när man var yngre.


2)
Skedet av det är ointressant om jag skulle vara ärligt..

Mest av dem handlade nästan bara om inlärande, lekande och sedan gällde det att vara överlevande... Flera socialprocessorer har varit ganska dåliga under detta skede av mitt liv, det vill säga att jag var ensam ganska ofta när jag var yngre.. Väntetid har varit en del av mitt liv.

3)
Ja, när man fokuserad på något.


4)
Jag vågar inte svara frågan med entydigt svar.. För mitt svar kan vara felaktigt till mig själv... Dvs att det kan ha hänt att jag egentligen hade aktivt försökt med att bromsa ner min tidsrusning men inte märkbart för mig..

5)

• Att inte ta den dyraste genvägen om de känner till den..
• Användbara genvägar där de kan få något nytta av.
• Njuta livet så gott de kan..

En citat av Einstein som jag tycker passar in här;
"Science without religion is lame, religion without science is blind"

Det var nog efter jag gick ut gymnasiet som det började gå lite fortare.. Inte för fort till en början.
Då tyckte jag bara livet var jävligt nice, man var ute och festade varje helg och jobbade på dagarna.

Det är väl snarare nu när man har kommit upp över 25år som man tycker att åren börjar rulla iväg utan att något speciellt händer.. Just nu tycker jag det går lite för fort over all. Men vad ska man göra åt saken. Lite ångest får man ju när man tänker på det, men men..


Finns troligtvis inga råd man kan ge till en som är 10 år yngre. De flesta är idioter och de lyssnar sällan.

Men om jag skulle leva om mitt liv från 10 år tillbaka i tiden skulle jag leva det helt annorlunda. Jag har gjort många misstag och det är först nu de senaste året typ som jag börjat leva någorlunda hälsosamt.

Hade jag vart 17 år nu så hade jag börjat träna regelbundet, helt slopat spriten och satt ett värde på körkortet och jobbet.


Vilket jag verkligen inte gjorde.. Jag förlorade först körkortet pga spriten och sen jobbet pga körkortet.


Men det är ju långt ifrån alla som gör dessa misstag. Tiden saktades ju kanske ner lite grann när man tappade körkortet. Men det är när man tänker på åren som det går fort.

Utav vilken anledning skulle ett hälsosammare liv få tiden att kännas lite långsammare menar du? Eller är det snarare en bitterhet över att tid har gått förlorad åt en livsstil du idag föraktar?

Tig din slyngel.

När man är runt 21. Så ändras tidsuppfattningen rätt rejällt. Det är min erfarenhet.