Olika översättningar av böcker beroende på olika länder och dialekter?

Jag har fått förklarat för mig att när utländska böcker översätts till portugisiska så översätts de i två versioner, en europeisk portugisisk version och en brasiliansk portugisisk version. Jag undrar om samma gäller för böcker som översätts till spanska, t.ex. att det finns en version av Harry Potter i Chile men en annan i Spanien och ytterligare en i Mexiko.

I listan över Harry Potter-översättningar i Wikipedia så har de i alla fall klumpat ihop Spanien och Latinamerika, men det utesluter kanske inte att de har olika upplagor med några minimala skillnader.

Däremot finns det flera översättningar för de olika språken som talas i Spanien: asturiska, baskiska, katalanska och galiciska, utöver spanska/kastilianska.

https://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Potter_in_translation#List_of_translations_b y_language

Såg nu att det står att det finns en speciell engelsk upplaga anpassad för USA, så hade det även funnits separata spanska och latinamerikanska upplagor så kanske det hade framgått.

Ganska vanligt, till exempel finns det gott om exempel på bokserier som utkommer i en brittisk och en amerikansk version. Till och med när de skrivits på engelska "översätts" de till den andra varianten.

Konstigt att hela övriga engelskspråkiga världen klarar sig med originaltexten, medan förentastatarna behöver en egen upplaga av Harry Potter.

Det är ett gott betyg åt Wikipedia att nästan alla alfabeten går hem på en dator vars CPU är tillverkad år 2006. Den där listan måste vara en demonstration så god som någon, att det går framåt med de positiva sidorna av globaliseringen.

PS: På en dator tillverkad 2010 går rubbet fram, som det ser ut. Dvs alfabetena ser rimliga ut, några är direkt vackra i sin grafik.

Det haver nog att göra med att just Harry Potter-serien riktar sig till barn och ungdomar.

Intressant! Jag visste inte att det även fanns brittiska och amerikanska versioner av böcker.

Kursböcker på universitetsnivå brukar ofta finnas i två versioner, en "US Edition" och en "International Edition". Ofta är det bara ISBN-numret och bokens pärmar som skiljer sig åt när man jämför böckerna. Andra gånger kan även papperskvaliteten vara något sämre i den internationella versionen, den amerikanska upplagan har eventuellt hårda pärmar men inte det internationella ditot, och stavningen av vissa ord kan eventuellt vara olika (amerikansk respektive engelsk stavning). Den amerikanska utgåvan brukar till sist vara den dyrare av de två.

Det har du rätt i. Jag har aldrig tagit reda på vad det är för skillnader mellan dessa och om det nu är så att stavningen och vokabulär bara ibland kan skilja sig åt, så undrar jag vad huvudsyftet är att ge ut två olika versioner? Var för ska vi européer läsa vår kurslitteratur på dasspapper medan amerikanarna får läsa sin på kvalitetspapper? Eller är det så att européer är lite snålare och gärna köper en billigare bok med sämre kvalitet?

Speciellt matteböcker. Ett rent helvete att veta vad "." Betyder i ett tal. I am. engelska är det ett decimaltecken. Väldigt jobbigt. Samma sak med olika måttenheter. Lite smått frustrerande att i varje uträkning omvandla enheter så att detblir begripligt. Har själv gjort misstaget att beställa hem kursböcker i fysik och det gick inget vidare...

Det är faktiskt så att Pi = 3.14159 även i brittisk engelska. Man kan häckla EU för att de inte ens lyckats ena sig om hur talet Pi ska anges.

Ref. http://en.wikipedia.org/wiki/Pi // http://fr.wikipedia.org/wiki/Pi

Ref. http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/maths/geometry/circlesrev2.shtml

Sveriges Radio P1 Filosofiska rummet hade ett program om revolutioner. Britterna har ju till varje pris försökt undvika revolutioner. Därför skriver folk 3,14159 på Calais-sidan och 3.14159 på Dover-sidan. Var i Eurotunnel bytet sker är osäkert.

Motsvarande eller större förvirring gäller datumangivelser, och där skiljer sig britterna från amerikanarna. Man behöver inte vara mycket av konspirationsteoretiker för att tolka 9/11 som ett dyrt men lyckat angrepp på anständig datumnotation. Begreppet “Nine-Eleven“ lanserades med buller och bång. Angreppet skedde 2001-09-11 med svensk notation (och ISO.ch) medan brittisk notation är 11/09/2001 medan tysk och norsk notation är 11.9.2001 .

Nåja, ISO.ch ska inte förhäva sig. De standardiserar glatt decimalnotation 3,14159 och diverse programspråk med decimalpunkt, allt med samma varma hand.

Problemkomplexet kommer på sin spets i triangeln USA / Québec / Rest-Canada.

JAg trodde det var olika i UK och USA... Men jag hade fel. Iallafall skulle jag ha köpt en europeisk version av matteboken... Men den var några tior billigare via en amerikansk hemsida. Väldigt slarvigt och dumt från min sida. Men man lever och lär