50 mg IV av jusefs gav egoupplösningstillstånd i dess råaste form, fantastiskt, och scary.
Respektera hallucinogener bla bla bla, ge mig vad jag tål, men nu är mina 200mg slut och jag vete fan om jag nån gång i framtiden kommer våga en större dos.
Jag var helt blind, glasögon på eller av spelade ingen som helst roll, jag var blind oavsett, som en mullvad sökte jag mig äntligen fram till sängen vilket i säg var ett jävla äventyr.
För i mina tankar trodde jag att jag skadat mig, gick in å sköljde av händerna men hade ingen uppfattning om vätskan var blod eller bara vatten så jag gav upp, allt kändes ju bra trots allt.
Så jag gick och la mig i sängen där tankarna tog över, det var liksom att bara hänga med i färden och fnissa åt hur konstigt allt var, finns jag, lever jag? Jag visste inte.
Vems verklighet lever jag i, det är frågan som jag fick ut av det hela... (lol)
Rekommenderas endast av er som inte bryr sig eller ni som "jadå, jag har koll".