Citat:
Ursprungligen postat av
Quarrel
Jag tycker du generaliserar för mycket. Oavsett Marinas sexuella läggning, så finns det anledning att tro att hon bjöd hem en man natten 28-29. Hon hade en rik flora av kontakter, och hon har vid en dejt visat ett skjutvapen. Att då inte ens begära att en granne, som sagt sig planera en sexuell förbindelse så fort FS var ur vägen, ska uteslutas är lite väl släpphänt.
Jo, det kan måhända vara så att jag generaliserar. Men om jag tillåts göra ett tankeexperiment så kan jag försöka belysa ytterligare vad jag menar och
hur jag tror att rätten resonerar.
Om vi nu förutsätter att det faktiskt är mördaren som skickat sms:en från Marinas telefon, tagit ut pengar, flyttat bilar och lagt i backen vid parkering, transporterat bort kroppen, hittat dumpningsplatsen, satt på och stängt av datorn, väntat på att blodet torkade, bäddat om sängen, hittat absoberingstyget och fleecefilen och bäddmadrasserna och presenning, lagt dit rampen och städat i ordning och vädrat. Tagit filofax, men inte tagit några datorer. Samt vetat om att Marina brukade låsa sin sovrumsdörr när hon gick ut, vilket torde vara extremt ovanligt att man gör hemma.
Oavsett om du tror att det är så eller inte så förutsätter vi att rätten är övertygad bortom rimligt tvivel att det är mördaren som vidtagit dessa åtgärder.
Första steget är att se om varje åtgärd kan utföras av någon utomstående? Kan en utomstående tex fått tag i Marinas bankomatkod? Eller låst upp hennes telefon om den hade knapplås? Redan här kan man i viss mån ringa in vilka möjliga gm som kan finnas om man går igenom varje åtgärd för sig.
Tycker man att det är visat att det är mördaren som utfört dessa åtgärder kommer man fram till att Marina sannolikt dödades någon gång efter 01 natten den 28 juli och att sms:en som skickdes den 28 juli inte skickades av Marina utan av mördaren. Det finns då ingen anledning att utreda någon Marina skulle träffa den 29 juli.
Nästa steg blir att se om det är möjligt för någon annan än FS att vidta alla ovanstånde åtgärder under natten och dagen den 28 juli. Dessutom utan att FS skulle sett eller märkt något.
Är svaret på denna fråga nej så blir det upp till FS att förklara varför han ljuger och säger att han inte märkt att någon röjt runt i huset i flera timmar för att städa upp efter mordet på hans sambo. Gör han inte det så läggs detta tigande honom till last. Rätten konstaterar då att enda anledningen till att man inte säger något i ett sånt läge är för att det inte har varit någon annan där och FS själv är skyldig.
Rätten kan också komma till slutsatsen att det inte är visat att det var mördaren som skickade sms:en den 28 juli. Marina kan då ha dödats senare än någon gång strax efter 01:00 natten den 28 juli. T.ex. natten den 29 juli. Då får rätten fundera på om någon annan person än FS har haft möjlighet och kunskap att vidta alla åtgärder ovan. Dessutom utan att FS märkt något. Det är inte helt lätt för en person som inte är hemmahörande i huset att göra.
Detta av samma anledning som ovan. Den tidsutdräkt och kännedom om huset, omgivningarna, Marinas vanor etc som åtgärderna tar i anspråk är svårt för en utomstående att känna till.
Dessutom skulle denna okända gm ha lyckats vidtaga alla dessa åtgärder utan att FS märkte någonting och med hänsyn till den tid detta skulle ta i anspråk anser antagligen rätten inte detta troligt. Inte heller då är det intressant att utreda en annan gm eftersom rätten anser att den enda som kan genomfört och städat upp efter mordet är en person som haft tillgång till huset under den tid FS varit hemma i huset.
Och då är vi tillbaka i resonemanget ovan igen. Varför tiger FS om att det varit en okänd mördare inne i huset och röjt runt och snott hans barns bäddmadrasser och lagt dessa i Marinas säng? Förklaringsbördan är hård. Tiger man i ett sånt här läge om en sån här sak så anses man själv vara skyldig.
Jag medveten om att hela det här inlägget bygger på förutsättningar som jag och andra skribenter i tråden är oense om så det behöver inte påpekas särskilt. Jag har bara gjort ett försök, i mycket förenklade ordalag, att förklara hur hovrätten kan tänkas resonera när de gör sin bevisvärdering och hur hovrätten kan tänkas göra när de ska utreda om det finns
rimliga alternativa gärningsmän.
