Vilken film ska du se nu och varför? v2.0

Filth (2013)

Bruce Robertson är en bipolär misogyn racistisk homofobisk polis, som försöker försäkra sig en befordran som i sin tur ska ge tillbaka honom hans fru och barn.

Filth är en sådan där riktigt härlig mindfuck-film som kryper sig under huden på en. Den visar världen från huvudkaraktärens psyke och hur han ser på människor, samt hans hallucinationer om omgivningen.

Till en början så tycker jag att Filth är ganska rörig, men efter hand så knyts lösa trådar ihop och storyn flyter på bra. De sista 20 minuterna är helt underbara. Jag älskar att bli överraskad på slutet, vilket Filth bjöd mig på. Ett underbart och vackert slut som överraskar och andas lite Fight Club. Sen att eftertexterna är en fullständig parodi på filmen gör bara hela sammanfattningen av filmen helt strålande och jag skrattar högt.

Bland alla psykologiska hallucinationer och racistiska kommentarer döljer sig en gnutta humor, en perfekt gnutta för att skapa dynamik. Ett exempel är när huvudkaraktären smugglar ner okänd substans (förmodligen något MDMA preparat) i sin lika homofoba väns drink som i nästa scen dansar skjortan av sig med två bögar.

Jag älskade verkligen det mesta i Filth, förutom att den kändes lite rörig till en början och tog tid på sig att komma igång, men utanför det - perfektion. Filth lever verkligen upp till sitt namn. Jag ger den en stark och fin 7/10.