Sambon är gravid, hur ska jag veta hur hon mår?

Se för allt i världen till att inte bråka med henne. Påtala lugnt och sakligt att hon har humörsvängningar. Om det inte känns som rätt läge att ta upp det mitt under de värsta humörtopparna så kan du alltid ta upp det någon timme senare. Bara lugnt och sakligt. Hon är nog medveten om det. Graviditeten är en slitsam period som frestar på. Men kort sagt, vill hon ha hamburgare från Donken mitt i natten så fixa det bara

Jösses, ni fostrar varandra innan ni skaffar barn så ni kan säga till varandra att hålla käft om den ena är för jobbig. Är väl bara att säga till henne på skarpen att sluta fjanta sig och inte läsa allt skit om hur gravida kvinnor är. Finns gott om kvinnor som är hur fina som helst även under hela graviditeten. Du ska vara förstående men inte böja dig och vara en toffel, var snäll men bestämd.

Förstår att det är jobbigt

Det bästa du kan göra, eftersom gravida trots allt är oberäkneliga, är att när hon är på bra humör faktiskt lugnt prata med henne och förklara att du inte riktigt förstår hur du bäst kan stötta henne och att du har lite svårt att förstå hur hon mår. Be henne förklara hur hon skulle vilja att du var mot henne och graviditeten.
Sen är det alltid bra att engagera sig. Många, många kvinnor jag känner tycker att männen inte engagerar sig nog(och jag förstår att det är svårt för er). Särskilt i början är många i behov av mycket stöd och att känna att ni båda ser fram emot detta. Läs på utvecklingen vecka för vecka. Har du något namn du gillar så fråga vad hon tycker. Har du sett någon bra vagn så ta upp det. Prata i termer som "efter förlossningen", "när bebisen är här" etc.
Det är inte heller säkert att hon kommer uppskatta dina ansträngningar. Jag har flera vänner som på riktigt utvecklade ett hat mot sina män under graviditeten. "Deras fel att vi mår så här och de kan gå där i nio månader och må bra" typ. Totalt ologiskt, men så är också den gravida hjärnan.
Hon kommer vara skitjobbig och riktigt be om bråk, men ignorera det bara. Låt dig inte triggas av hennes hormoner, då går det över snabbare
Och som någon sa, mata henne med det hon vill ha.

Kommunikation , vilket innebär fixa salta fiskar två på natten , likaledes pommes om så önskas , lyssna på allt ha inte så mkt egna input-det är inte ens önskvärt. Stå ut det är snart över.

Fråga henne, om hon säger att du ska "veta" be henne hålla käften och be henne åka till systemet och köpa en öl åt dig. Det borde ju hon trots allt veta.

Tackar gudarna att man inte är toffel... tragisk läsning TS...

Prova och kommunicera när ni är nyktra båda två?

Vad är detta för galenskaper? Finns det verkligen gravida kvinnor som på fullt allvar menar att deras män ska kasta sig iväg mitt i natten för att införskaffa det som primadonnan råkar bli sugen på?
Och finns det verkligen män som gör det?

Jag kan gå med på vissa humörsvängningar. Hormonkaos och allt det där.
Men det ger ju inte den gravida kvinnan frikort att uppföra sig hur som helst. Man kan uppföra sig som folk även om man är gravid.

Vi hade en deal. Han handlar det jag vill ha fram till klockan nio på helger och fram till sju på vardagar. Kom jag inte på något jag "måste" ha innan dess fick jag hålla mig. Det kan i den gravida hjärnan var skillnad mellan liv och död. Särskilt i början då man kan ligga och kräkas en hel dag för att sen plötsligt komma på en grej som man kan äta utan att kräkas.

Det låter för mig helt sanslöst att man kan kan komma sig för att skicka iväg mannen till affären av bara den anledningen. Men visst. Passade uppgörelsen er båda så är det förstås frid och fröjd.

Mitt tips till TS är att läsa på om graviditeter. Det blir mycket roligare för er båda om ni är insatta i vad som pågår.

Det finns ju liksom en anledning till varför sådant bara händer under graviditet

Du menar hormonsvängningar? Ditt chattliknande inlägg säger ju inte så mycket, men jag gissar på att det är det du menar.

Ja, jo.
Men att man har hormonsvängningar fritar ju inte från ansvar. Ansvaret att uppföra sig som folk.

Jag är helt med på att tillvaron kan vara annorlunda under en graviditet. Hormonsvängningar, illamående, värk, extrem trötthet eller vad det nu kan vara.

Och jag är med på att lite daltande med den gravida kvinnan inte alls behöver vara fel. Det är ju hon som bär på barnet.
Men de flesta gravida kvinnor är vuxna människor och av vuxna människor bör man kunna förvänta sig att de uppför sig som folk.

Som sagt är det svårt att förstå. Man kan bli helt förbytt och faktiskt inte ens se det, inte kunna hjälpa det eller behärska sig. Jag själv har väl inte riktigt varit så illa någon av gångerna, men det är vanligt. Och normalt. Men om man som man inte är beredd att exempelvis ge sig ut mitt i natten(och det förstår jag, till och med som gravid) så är det ju bra att lyssna in varandra och försöka mötas någorlunda halvvägs. Jag upplevde att jag hade lätt att lyssna in min man eftersom han från början var väldigt ärlig med att han inte kan se hur jag mår, han vet inte hur det är att vara gravid och han kan inte läsa mina tankar, men han respekterar att så som jag känner känner jag. Det kommer man väldigt långt med tror jag. Jag upplever att många kvinnor, gravida som ogravida, förväntar sig att en modern man ska förstå graviditet, men det är ju faktiskt nästan omöjligt för en man att sätta sig in i.