Svenskarnas parti tråden, allt om SvP

Jag tycker inte du kom med något nytt som inte redan har tagits upp i det jag skrivit i tråden om händelserna i Kärrtorp. Att bemöta att SvP skulle vara "avundsjuka på uppmärksamheten" är väl tämligen överflödigt. Det framgår med all önskvärd tydlighet att det varken handlar om avundsjuka eller någon form av process för att "bli rumsrena", utan om partistrategi.

Tycker mer det låter som något Brandr skrivit:

”I sanning finns det många reaktionärer som hellre skulle skära av mänsklighetens rep med sina knivar, än se en av radikalerna ta sig över till andra sidan…”

Det är så det framstår bara. SvP har ingen anledning att lägga sig i detta på det sätt man gjort om du tänker efter lite. Inte på något sätt faktiskt. När gick företrädare från ND eller SMR senast ut och la sig i andra organisationers förehavanden på det här sättet? Så det är väl också det som är "partistrategin", att lägga sig i och polarisera.

Utan att gå in på deras val av metod vad har SMR på det hela taget åstadkommit?

• De har lyckats med att öka motdemonstranterna med flera tusen procent.
• Massiv negativ publicitet i media om "hemska våldsamma nazister".
• Några personer av olika politisk inriktning har hamnat på sjukhus (mindre viktigt).

Ser ovanstående ut som någon sorts framgångsrecept?

Jag håller med, det viktiga är inte nödvändigtvis antalet utan att synas vid aktuella händelser och tidpunkter.

Varför inte? Aktionen påverkar ju inte bara Motståndsrörelsen själva utan också SvP och andra presumtiva organisationer och därför är det väl rimligt att de uttalar sig om de finner konsekvenserna negativa? Dessutom har ju flera medier kontaktat SvP:s företrädare om aktionen och försökt sammanlänka partiet med det inträffade på grund av ett par av de deltagande har en bakgrund i SvP, någon stolsterade med SvP:s logga intatuerad på bröstet och så vidare.


Det är ju en förklaringsmodell, dessvärre har den ju ingenting med verkligheten att göra. Snarare är man nog bekymrade och lite irriterade över hur aktionen utfördes och vid vilken tidpunkt - något som Daniel ju ger uttryck för i sin krönika. Som flaggskepp för den svenska nationalismen och som aspiranter på att bli ett statsbärande parti är det heller inte så konstigt att man bekymras för sådant som kan uppfattas skada den nationella befrielsekampen. Det vittnar om mognad och ansvarstagande. Enklast hade ju varit att "tiga ihjäl" allting, men det hade ju inte nödvändigtvis varit det bästa.

Det är ju uppenbarligen inga billiga poäng, utan tvärtom ganska dyrköpta poäng med tanke på hur det gastas om "krigsförklaring" från höger och vänster och det tycks råda en total avsaknad av självkritik på många håll. Jag delar inte Daniels ståndpunkt i allt han skriver, men självfallet finns det ett värde i att peka ut och kritisera sådant som upplevs som negativt och skadligt.

Här tror jag att du har fel tyvärr. Det hade ju varit skönt om varje organisation kunde bete sig lite som de ville utan att det gick ut över övriga organisationer eller den nationalistiska kampen som sådan - men så förhåller ju sig inte verkligheten. Hur SvP, andra nationella och den politiska situationen påverkas ger ju Daniel dessutom exempel på i sin krönika.


Däremot har ingen alls kunnat ge några exempel på vad som vunnits - vad jag tycker mig kunna se.
Istället framstår det hela nästan som en false-flag operation utförd av våra ideologiska fiender för att smutskasta nationalister och få dem att framstå som icke-folkliga, våldsamma galningar av precis samma skrot och korn som avgrundsvänstern för att öka repressionen och insatserna mot dessa.

Så gick det säkert inte till naturligtvis, men det är bilden som förmedlas, och det är naturligtvis djupt problematiskt ur flera aspekter.

Själv tycker jag det är helt fantastiskt och positivt när skitvänstern samlas för att störa eller tom försöka attackera våra sammankomster, eftersom det ger oss en uppmärksamhet vi annars bara hade kunnat drömma om. Vad vanns i Kärrtorp mer exakt? Demonstrationen skingrades inte, motståndsmännen greps och åtminstone ett par av dem lär också dömas. Istället har det anordnats "antirasistiska" spektakeldemonstrationer i en dryg vecka nu i en massa olika städer och fokus har återigen flyttats mot de hiskeliga och våldsgalna "nazisterna".

Däremot ska vi vara taktiska och resultatinriktade. Allt annat är hobbyism, som William Pierce skulle ha uttryckt det.

Eller att faktiskt tänka efter före och vara taktiska och tänka på vad resultatet blir av olika ageranden. Om några organiserade nationalister skulle få för sig att säg, ja skjuta ihjäl ett par poliser för att hårdra det så är det något som inte bara påverkar dem själva utan hela ideologin och övriga organisationer som delar samma världsbild. Det har ingenting med att vara anständig att göra, det har att göra med att det inte påverkar något till det bättre utan till motsatsen.

Nu var ju problemet att det inte bara var militanta rödingar i demonstrationståget, utan även en del mer pacifistiskt och sinnessvagt klientel som av olika skäl hoppat på svenskfientligheten. Ingen hade heller brytt sig om Motståndsrörelsen hade attackerat AFA:s 20-årsfest veckan innan, eller åtminstone inte jag.

Om artikeln innehöll felaktigheter så tar jag för givet att den antingen skulle rättas i efterhand eller raderas. Det är ju inte konstigt om man tar för givet att ni kommer med saklig och korrekt information om era egna aktioner på er egen hemsida, inte sant?

Om artikeln målar upp en felaktig bild, varför står den då kvar och varför är den publicerad på er organisationshemsida? Jag utgår som sagt från att era egna rapporteringar är korrekta och har i juletider som dessa inte kunnat surfa runt en massa på nätet.


Själv är jag som sagt inte nödvändigtvis en motståndare till politiskt våld, beroende på hur man definierar det och var gränsen för självförsvar anses gå. Jag är nog lite inne på RF:s linje där jag istället ser det som en taktisk och strategisk fråga och här menar jag helt enkelt att taktiken och strategin nog var ganska korkad, ledde till ganska lite gott och sannolikt missgynnar det jag kämpar för och vill uppnå.

Det finns något gammalt talesätt att man kan hylla det som är bra, tolerera det som är neutralt och kritisera det som är negativt. Och det stämmer väl också här. Kan man inte acceptera saklig (och icke-anonym) kritik utan att bajsa på sig av indignation så saknar man nog i bästa fall självinsikt. Särskilt när man kommit undan med så mycket annat just för att folk är så konflikträdda.

För övrigt är jag jätteglad när Motståndsrörelsen för uppmärksamhet för bra saker, som stödaktionen för Gyllene Gryning tidigare i år, något jag också högt deklarerade vill jag minnas.

Läste du resten av inlägget också?
(FB) Svenskarnas parti tråden, allt om SvP

Att vi i nuläget inte fått syftet förklarat för oss närmare av SMR beror antagligen på att det skulle kunna vara känsligt att uttala sig om det när folks frihet står på spel. Däremot kan jag i nuläget bemöta nedanstående:

Du glömde att nämna att 15000 av dessa drog hem när de fattade var de hade hamnat. Man kan lika väl säga att nu har 15000 nya personer fått se rödingarnas verkliga ansikte och tagit avstånd från det genom att gå hem.
Tråkigt för de berörda personerna naturligtvis men jag ser inte vad det har för relevans för diskussionen.
Suck, vem i hela helvetet bryr sig om att media kallar nationella "nazister" återigen? Jag tror inte SMR:s målgrupp bryr sig hur massmedia väljer att utmåla organisationen.

Det har ju inget med SMR att göra, men skillnaden här är ju att Daniel uttrycker sig öppet och rakryggat under eget namn, samtidigt som åtminstone två av ND:s högsta toppar (bland annat här på Flashback) har kastat osaklig dynga och smutskastat SvP under pseudonym eftersom de varit för fega för att stå för vad de tycker.

När SMR tidigare har lagt sig i andra organisationers förehavanden (som 2007 och Kristoffer Dahlström, Helsingborgskampanjen) så har väl detta skett mer handgripligen? Det var väl också den senaste stora konflikten. Här var jag dock inte med själv utan det är bara sådant jag har läst och hört om.

Ptja. Lekte faktiskt med tanken efter att vi fått chansen att intervjua Saxlind. Vid den tidpunkten var krönikan redan inaktuell och inte ens på löpet på Nordfront och skadan var redan gjord.

Du får givetvis referera till krönikan ifall du känner att du vill hålla fast vid din sinnesbild av det hela.

Höglunds krönika är ju dock fortfarande aktuell, så den kan ju "rättas i efterhand eller raderas". Förslagsvis ändrar ni "angrepp" till "motdemonstration".

Av allt du citerade och hänvisade till är det enda som är förstahandsuppgifter mina uppgifter. Trots det väljer du att haka upp dig på några kanske inte så genomtänkta formuleringar som personer som inte var på plats använde i ett tidigt skede när alla som var på plats satt anhållna.

Jag ogillar förövrigt att det låter som att du kallar det jag sagt för efterhandskonstruktioner (varför annars betona "i efterhand", det hade ju varit konstigt om jag beskrev händelseförloppet i förväg...) samt att din fullständigt ointressanta tolkning av händelserna förmodligen är juridiskt ogynnsam för mig och mina kamrater.
Politik är inte någon simpel mattematik och du sitter ändå inte på all data. Det går inte att hela tiden göra saker som bara ger positiva effekter, för att avancera och vinna måste man ta risker och smällar.

Vill du fortsätta att diskutera Motståndsrörelsen bör vi nog göra det i rätt tråd, annars kan du gärna för min del hålla dig till vilken del av Flashback som det nu är bögarna håller till i.
Gyllene gryning är inga pacifister...
Ja, det är väl dumt att "förklara krig" när man kan smågnälla hela tiden istället och hoppas att dropparna ska urholka stenen... Just det där gnället blir ju också lite förvirrat med tanke på vissa saker...
Ja, det är ju lätt att fantisera, men lite mer komplicerat i verkligheten där liv och frihet står på spel. Om du vill planera mord kan jag ju bara avråda från det och om det inte hjälper får man väl för din egen skull hoppas att du i så fall inte tänker diskutera det öppet på Flashback
Det kan ju bero på att 20-30 aktivisters frihet står på spel, kanske smart att hålla tyst då? Det kan ju också finnas diverse andra förklaringar till det där som du inte ens lyckats föreställa dig än.
Brukade det inte från dig tidigare heta att man ska kontakta berörd part innan man uttalar sig? Varje gång någon SvP-anstruken person gjort något suspekt har ju kritikerna uppmanats att ringa upp personen ifråga och hoppas att denne ska erkänna det som påstås. Konstigt att Höglund och andra som uttalat sig (t.ex. Dan som typ beklagade sig tre gånger över att han inte riktigt förstod syftet med aktionen) hört av sig till Motståndsrörelsens ledning för att få händelseförlopp, syfte, sammanhang och allt vad det nu var som man uppenbarligen inte förstod förklarat för sig...

Jag måste nog säga att Södermans senaste artikel räddade er från att en gång för alla fjättras vid pacifist-skampålen här. Men egentligen kvittar det ju att du och Söderman har en lite nyktrare syn på våld, partiledningen verkar ju vara principiella pacifister.

Själv önskar jag inget annat än att de som bråkar internt om huruvida Kärrtorp var bra eller dåligt för rörelsen håller tyst och avvaktar resultatet. Vad konsekvenserna av Kärrtorp verkligen blir, kommer vi först på allvar veta om några månader.

Innan dess lägger i alla fall jag hellre energin till 100% på att ta debatten mot våra motståndare i sociala medier och forum, där vi kan fokusera på medians hyckleri, på de 15000 som lämnade 16000-demonstrationen, på hur man utnyttjat konserter för att locka till sig fattiga (som normalt inte har råd med konsertbiljetter) för att framföra ett svenskfientligt budskap, på hur vänstern gjort samma sak i 20 år utan att media reagerat som de gjorde nu, på Ex-pressens uthängningar av meningsmotståndare, och allt annat ruttet som skett ungefär vid samma period.

Om några månader kommer det ha visat sig om det var Höglunds artikel eller SMRs agerande, som var det största taktiska misstaget. Det kommer visa sig så tydligt, att en av dem helt enkelt rent objektivt kommer bli tvungen att erkänna sig ha haft fel, och det kommer inte ens behövas någon debatt om det. Därför spekulerar jag från och med nu och fram tills dess inte mer om ämnet och hoppas att fler tänker likadant - både i SMR och SvP.

Jag har läst intervjun med Saxlind och det är nog inte alls otroligt att det gick till på det viset. Min sinnesbild är det sista du behöver oroa dig över.

Men precis som SvP tar de avstånd från politiskt våld.

Tja, antingen tar man kritiken till sig, eller så gör man det inte och finner den istället befängd. Eftersom Daniel signerade artikeln med namn och bild tror jag inte att han har några svårigheter att stå för sitt resonemang eller utveckla det ytterligare.

Jovisst, det var såklart ett extremt exempel för att göra en poäng där resultatet måste vara det viktigaste. Hjältemod och ära kan förvisso också vara trevligt, men helst då om det leder till det andra.

Själv är jag dessvärre ganska dåligt bevandrad i det dödliga våldets ädla konst, så jag är nog fel man tyvärr.

Ja, det är mycket tråkigt att unga män som du själv eventuellt kommer att få spendera tid i fängelse på grund av detta. Det tycker vi nog alla.

Fast du och jag har ju pratat om detta, efter att du blev frisläppt Nästan exakt samma frågor som de som lades upp på Nordfront för övrigt.

Självklart är förstahandsuppgifter optimala, samtidigt har man väl utgått från er egen rapportering på er hemsida som ändå måste anses betraktas som just sådan. Alla kan ju inte ha en så fin och gemytlig relation som du och jag Vem som har pratat med vem i övrigt kan jag inte uttala mig om.

Räcker det inte med att utgå från de fyra/fem texter som ni publicerat på er egen hemsida? Det är ju trots allt en krönika och inte en nyhetstext.

Det stämmer nog att både NSF, Folkfronten och SvP tagit avstånd från politiskt våld sedan grundandet, eller nästan åtminstone. Huruvida SvP:s ledning är att betrakta som pacifister beror nog också på vem man frågar. I somras i Halmstad, med Stefan som fotades med något verktyg i näven och den där rödingen som råkade snubbla på sin kniv så var väl tongångarna närmast de motsatta vill jag minnas.

Min egen syn är ju just min egen, och jag personligen kan såklart inte principiellt ta avstånd från allt politiskt våld eftersom det vore förljuget av mig. Min egen hållning i frågan kan nog istället bäst beskrivas som pragmatisk.

Jag har personligen heller inget större intresse av att älta detta mer, gjort är gjort liksom. Jag kände mest att jag ville besvara lite inlägg och funderingar eftersom jag inte kunnat följa debatten den senaste veckan. Vi får se vad det större utfallet blir helt enkelt.

Alltså. Det är darwinism. I detta fall är det två organisationer som ideologiskt stundtals står varandra rätt nära blir onekligen så att den ena måste växa förbi den andra. Självklart kommer det bli gruff på vägen.

Personligen har jag kommit till den fas då man inser att man ska skita i vad jude-pressen skriver. Åtminstone utifrån perspektivet som en motståndare till judisk makt-rörelsen. Det viktigaste är "att rätt folk tycker rätt", som min närmste chef sa till mig nyligen. Jude-pressen kan skriva vad den vill och mobilisera sina hjon. De som är klartänkta nog söker upp vår sajt och bildar sig en egen uppfattning, och kommer i kontakt med vår världsbild för första gången.

Nu ska jag lyssna på:

https://www.youtube.com/watch?v=rKsfUuwr0Jk

Gn.