Svensk påverkan på Tyskan hos Schikanander (Trollflöjten)

Här postar jag (antagligen borde jag postat det här): https://www.flashback.org/sp46734097 en fråga om en detalj i tyskan hos Schikanander, i Trollflöjten.

Ved tror ni Tyskkunniga om detta?

Mer sannolikt tvärtom. Det är oerhört vanligt med tysk påverkan på svenskan men omvänt är ganska ovanligt.

Rent generellt har du rätt, men både när det gäller hejsan och hoppsansa ligger i vart fall nålen på min tyskradar mycket nära noll, så NurseRatcheds fråga är högst befogad, även om jag inte kan besvara den.

Heißa, heißasa liksom hopsa, hopsasa, hopsala, finns i Duden och anges som "föråldrat" respektive "barnspråk". Heißa, juchei! är en sammansättning jag hört i tysk folkvisa. SAOB menar tyskt ursprung till både hejsan och hoppsan (separata artiklar).

Här är en polsk barnvisa med hopsasa, visserligen utan hejsa(n): http://www.youtube.com/watch?v=H8B9hH6JUzM

Finns det någon särskild anledning att tro på svenskt ursprung?

Ja. De Svenska soldater som frekventerade tysktalande områden under 30-åriga kriget kan ha gjort intryck på den tysktalande befolkningen.

Jag säger absolut inte att det är på det sättet eller att det ens är troligt men det var just det jag ville diskutera.

I samma genre kan jag säga att det vi tolkar som "de dumma Svenskarna", (" dis dumme Scweden") egenligen är "die Stumme Scweden". Jante lär oss att tolka oss själva som dummare än vi är. Samma Jante kanske förbjuder oss att tro att vi påverkat Tyskan.

Likt Hamilkar så tycker jag att det låter väldigt Svenskt och inte alls Tyskt med "Heissa hopsasa".

Som jag skrev i den andra tråden har liknande ramsor använts av Svenska soldater som marschanfang och det fick mig att fundera över hur gammalt det var. Fanns uttrycket i folklig Svenska på 1600-talet kan det vara plausibelt att det är en Svensk påverkan i det område där Svensk trupp rörde sig under 30-åriga kriget.

Schikaneder kan ha hört liknande ramsor från Svenska krigsfångar eller arbetare.

EDIT: Även Polen har haft täta kontakter med Sverige och man kan ha tagit upp "hoppsansa" även där.

I fallet hejsan möjligen att det ger intryck av att vara en utbyggnad av det samgermanska hej, som förefaller ha varit vanligare här uppe än i Tyskland under den tid då ordet verkar ha bildats.

Edit: En ytterligare faktum som gör en betänksam är att det tyska heisa skulle ha lånats in med medelhögtyskt uttal, fast inlånet skulle ha skett betydligt senare än den medelhögtyska perioden. Det är svårt att tänka sig att ett lånord som verkar ha sitt ursprung som ett kommandorop på djur skulle ha fått ett skriftpåverkat uttal på det inlånande språket.

Tyvärr diskuteras ju samma sak på två ställen. Sammandrag av vad jag sagt i den andra tråden:

1. SAOB och SASO (den senare ger bara etymologi för hoppsan) tror på tyskt inflytande på svenskan.

2. Från början kunde det heta även hejsa och hoppsa på svenska.

3. Första beläggen är heysa (1716) och hopp sa'n (1801).

För den som vill angripa det hela från den tyska sidan finns här artiklar i bröderna Grimms Deutsches Wörterbuch:

Heisa: http://woerterbuchnetz.de/DWB/?sigle=DWB&mode=Vernetzung&lemid=GH05640

Hopsa: http://woerterbuchnetz.de/DWB/?sigle=DWB&mode=Vernetzung&lemid=GH12365

Tyvärr saknas årtalsangivelser (även om jag antar att "Straszb. 1668" i början av heisa-artikeln är tryckår för en bok) och referenserna är inte klickbara, så den som vill leta årtal för belägg får själv försöka räkna ut vilka gubbar som åsyftas. Om Grimmbröderna regelmässigt tar med förstabelägg vet jag inte.

I de ordböcker över medelhögtyska som finns tillgängliga på nätet finns inte heisa och hopsa med:

http://woerterbuchnetz.de/Lexer/

http://woerterbuchnetz.de/BMZ/

Det vet jag inte heller men förefaller sannolikt. Nästa referens är till "Chr[istian] Weise comöd[ie]": http://de.wikipedia.org/wiki/Christian_Weise


Här är förresten heisa i en nederländsk ordbok med en ny hypotes, men en tveksam sådan. Ska man förmoda att eh là! skulle höra hit också om den stämde?
http://www.etymologiebank.nl/trefwoord/heisa