Citat:
Ursprungligen postat av
Zagrosi
Kurderna är 10% av befolkningen vilket är ytterst märkligt att dom inte förekommer i konstitutionen. Syrien har ungefär samma syn som Turkiet, alltså att kurdisk identitet utgör ett hot mot staten. Så därför har dom haft samma inskränkningspolitik som dom andra delarna av Kurdistan. Däremot så har inte motståndsrörelsen i Syrien varit särskilt aktiv och regimen har inte hamnat i större sammandrabbningar med kurderna.
Intressant detta med konstitutioner.
Varför ska det vara ett krav att etniska minoriteter ska stadgas i konstitutionen?
I Sverige nämns samerna RF 2:1 st 6
"Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408)."
i RF 2:17 st 2,
"Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (2010:1408)." Ganska liten paragraf där minoriteten nämns. Orsaken till detta är främst historisk och eftersom den samiska nationen som sådan är väldigt liten och därmed även utsatt. De har inte några större politiska eller ekonomiska resurser.
Det finns dock kompletterande paragrafer i RF som stadgar minoriteters rättigheter.
RF 2:12 om minoriteters skydd mot diskriminering "
Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408)."
Dessa skyddsregler är i princip det enda som rättsstaten och demokratin Sverige stadgar om minoriteter i sin mest grundläggande grundlag, regeringsformen. I Sverige ser jag ingen mening med att uttryckligen benämna minoriteter i grundlagen. Samerna utgörs av ett undantag av historiska och kulturella skäl.
Sveriges rättighetsskydd är faktiskt, konstitutionellt sätt, väldigt svagt, i jämförelse med andra stater. Utvecklingen med EKMR och EU-stadgan har dock stärkt detta skydd.
Jag tog en snabb titt på Syriens konstitution från 2012. Den antogs nyligen och har inte direkt kunnat tillämpats i praktiken, utan utgörs enbart teoretiskt. Därför är jämförelsen orättvis och inte på något sätt starkare än det svenska rättighetsskyddet som är betydligt mer rättssäkert.
Efter en kort analys ser man att det fästs större vikt på religion och jämställdhet i den syriska konventionen. Det stadgas inte mycket om etnicitet och minoriteter, vilket du tar upp som ett problem.
Article 35 [Religion]
(1) The freedom of faith is guaranteed. The state respects all religions.
(2) The state guarantees the freedom to hold any religious rites, provided they do not disturb the public order.
Article 45 [Women]
The state guarantees women all opportunities enabling them to fully and effectively participate in the
political, social, cultural, and economic life. The state removes the restrictions that prevent women's
development and participation in building the socialist Arab society.
Artikel 35 påminner väldigt mycket om EKMR:s artikel 9 om religionsfrihet. Den är mer omfattande än RF 2:1 p.6 men samtidigt relativ. Detta innebär att den kan inskränkas med hänsyn till "public order" sätt till Syrien. I Sverige är RF 2:1 p.6 absolut och kan inte inskränkas, den är dock inte omfattande och riktar sig enbart till lagstiftaren.
I Sverige fästs det däremot större vikt på yttrandefrihet RF 2:1 p.1, 2:2 p.1 men betydligt mindre vikt på religionsfrihet som stadgas i RF 2:1. p.6. RF 2:1 p.6 är i princip den paragraf vi i Sverige benämner som "Religionsfriheten".
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
I Syrien är paragrafen mer omfattande. Denna skildring säger oss många saker. Syriens konstitution har ett svagt skydd för etniska minoriteter, exempelvis kurder, men ett betydligt starkare skydd för religiösa minoriteter, exempelvis kristna; armenier, arameér, assyrier, syrianer o.s.v. Detta bekräftar även min tes om att religionsfriheten i Syrien varit väldigt starkt skyddad, bl.a. av historiska och kulturella skäl, likt samerna i Sverige. Detta är även orsaken till varför jag argumenterat för att den syriska regeringen inte diskriminerat sunnimuslimerna på sättet vissa vill få det att framstå som. Syrien är sekulär, trots att det finns undantag för sådant i artikel 3 om presidentens religion.
Slutsatsen vi kan dra är att kurderna har ett relativt svagt skydd i konstitutionen. En grundlagsreformering behöver nödvändigtvis inte stadga kurderna som en skyddad etnisk minoritet, uttryckligen, vilket jag inte heller anser är nödvändigt med de kristna grupperna. Det de bör göra är att tillskriva en paragraf som skyddar etniska minoriteter. Detta hade varit ett steg i rätt riktning.
Med detta sagt menar jag inte att ovanstående rättighetsskydd i Syrien på något sätt är praktiskt fungerande, utan jag ser det ur teorin och hur det skulle kunna åberopas och åtnjutas i ett Syrien utan krig.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19740152.htm
http://www.law.yale.edu/rcw/rcw/jurisdictions/asw/syrianarabrep/syria_constitution.pdf