Citat:
Ursprungligen postat av
BlackJewel
Stämmer att net neurala flödet förvisso går i passion som temporärt innebär förhöjda halter och ökad frisättning : däremot INTE add därmed dra en teori om att det går att "kemiskt mäta föälskelse eller hur en människa verkligen känner inför annan, eller inför gud" : dels, är det individuellt,
Jag skrev inget om "hur" en människa känner för en annan. Jag skrev bara "att" vi kan indikera om någon upplever en sin påstådda känsla eller inte på empirisk väg (vilket är stor skillnad mot att använda en subjektiv uppfattning som "bevis").
Man kan mäta att alla premisser för känslan finns där på kemisk väg och att rätt områden i hjärnan triggar på klinisk (och där har man kommit otroligt långt bara de senaste 5-10 åren).
Citat:
Ursprungligen postat av
BlackJewel
Så jag kan ligga i en CT-skalle och få höra av personalen att .. hör du Blackjewel, du är inte alls kär i xx, vi ser här att du har fulla värden för yy.. och jag svarar jooo.. jag är djupt förälskad i xx.. vi bor ihop och firar snart 10-års-jubileum.. prsonalen : nähä.. v i ser icke ett spår i våra analyser ( que?).
Nu skall det ju till bra mer än en CT eller ens en enskild fMRI (som jag nämnde tidigare är det ju i så fall en rad undersökningar över tid) men ja om du bara triggar när du tittar på yy eller hör yy's röst, beröring etc och inte alls på xx (eller till och med har aktivitet i andra delar av hjärnan för aktiv stimuli vilket kan tyda på att du fabricerar) så har analysen förmodligen rätt och du far i så fall med osanning för personalen. Det finns ju andra förklaringar som hjärnskador mm men reagerar någon inte alls på en person så vågar jag påstå att vederbörande ljuger med påståenden om kärlek (som känsla).
Samma teknik används framgångsrikt för att bedöma hjärnskador så det är inget humbug i stil med kristaller (som jag inte vet varför du nämnde) men likt alla vetenskapliga verktyg så är ju den tillämpade metoden väldigt viktig. Det är nog många många år tills dess att det ens går att utföra i andra sammanhang än i längre kliniska studier (dvs inga one-shot wonders) men det är förmodligen även det en tidsfråga.
Missförstå mig rätt. Vi kan inte säga genom att slänga dig i en fMRI maskin "vem" du är kär i. Dock har man har gjort väldigt framgångsrika försök med just väldigt kraftiga stimuli, som bla kärlek vilket använts för att kalibrera testpersonens utslag inför andra typer av tester, tex när man prövat liknande tekniker för att undersöka motoriska funktioner.
Det hela är egentligen en rejäl spinoff eftersom det enda jag tryckte på var att du inte kan förmedla "bevis" för att du känner kärlek på ett vetenskapligt sätt enbart med påståendet om att du känner en känsla, det måste till metoder som är reproducerbara och det finns även om de bara kan konstatera utan att ge några detaljer.