Omogen syster. Hur hantera?

Delar för tillfället lägenhet med min syster då hon haft svårt att hitta egen lägenhet, nyligen blivit dumpad av sin kille osv. Det är inte permanent utan tills vidare s.a.s... Känns bra på så vis att jag kan få hjälp med hyran och lite andra praktiska saker, samt att jag inte isolerar mig allt för mycket. Bla bla bla...

För det mesta fungerar det bra men ibland blir det såklart osämja. Tycker min syster beter sig jävligt omoget och ibland oansvarsfullt, vet inte riktigt hur jag ska hantera det på ett bra sätt. Försöker förklara med fullt rimliga argument men kan då få höra att jag är både det ena och det andra. Antagligen för att hon inte kan komma på något vettigt att svara.

Som exempel kan jag kort dra vad som skedde tidigare ikväll:

Systern tänder massa levande ljus, som hon sedan lämnar vind för våg och kanske sätter sig vid datorn istället. Har en liten kattunge som är väldigt nyfiken på ljusen och har redan råkat bränna sig åtminstone en gång på något ljus, samt att han kanske riskerar att välta ett ljus så det börjar brinna. Inte fan vet jag, vad som helst kan ju hända.

Noterar detta och frågar om ljusen ska vara tända här? -Näe, du kan släcka dem... Jaha. Släcker ljusen och återgår till mitt. Ett bra tag senare ska jag dricka vatten och ser att ett ljus i köket fortfarande brinner (som jag inte lagt märke till). Frågar då igen om ljuset verkligen ska vara tänt? -Näe släck det du. Jag ger fan i att släcka ljuset och säger att hon får släcka dem själv och ta lite ansvar om hon prompt ska ha levande ljus, menar att jag inte har varken tid eller lust att gå och passa på om det brinner eller inte.

Får då en rejäl avhyvling med att jag är en jävla idiot som kan släcka ljusen själv om jag ändå ser att det brinner, osv. Det kan jag visst göra men tycker det är mer en principsak att hon kan lära sig släcka och ta ansvar för sitt. Sedan sägs det inget mer. Tycker det är väldigt oförskämt och löjligt, ska jag verkligen behöva ha den här diskussionen med en vuxen människa?

Det här beteendet går alltså att applicera på flera händelser, inget unikt för ikväll. För övrigt är hon överlag ganska oansvarig vad gäller sin ekonomiska situation, jobb etc.

Hur skulle ni agerat? Hur kan jag bemöta nästa gång det uppstår en liknande situation?
Kan ju självklart slänga ut henne, men vafan. Det är ändå min syster och det hela känns som ett pseudoproblem...

Mvh

samt att jag inte isolerar mig allt för mycket.

det här ett ypperligt tillfälle för dig att försöka inse att det finns saker som heter andra männsikor och att dessa saker behandlar oftast så som du behandlar dem.

Hon kan hjälpa dig ta dig ur din isolering och ditt huvud ur ditt eget arsle. Jag vill tro på att du klarar av det

Tala till henne som en icke-bror då. Försök se på henne som en inneboende eller något, som du inte känner.

Det är ditt hem och hon måste inse att hon är gäst och inte kan bete sig hur som helst. Det är en respektfråga. Kan hon inte leva med hur du vill ha det hemma hos dig så skicka ut henne. Eller åtminstone hota med det.. det kommer bli bra, ni är ju syskon. Trevlig helg !

Ja jo, jag har ju umgänge med andra människor givetvis.. Det är inte huvudproblemet i mitt liv direkt haha. Kanske överdrev i min förklaring, skit samma.

Vadå huvudet i arslet, är det nån som har det är det ju hon?

Bestäm dig för vad du behöver för att trivas i ditt hem och punkta upp det. Säg att du vill tala med din syster (när du inte är i affekt). Tillsammans skriver ni ett kontrakt som båda skriver under på. Exempelvis:

- Den som lämnar ett rum ser till att släcka ljusen.
- Om problem uppstår, håller vi en saklig ton om ämnet utan att anklaga varandra

osv.

Din systers övriga liv, om hon är oekonomisk etc. är inte ditt problem, men hon ska följa era uppgjorda överenskommelser. Kontraktet är bara till för att nästa gång din syster blir förbannad kan du säga att: "här är papperet som du själv har skrivit under".

Nästa gång det uppstår problem får jag väl sätta ner foten lite bättre/tydligare helt enkelt. Det kanske hjälper för stunden åtminstone, men i det långa loppet gissar jag på att det inte spelar någon roll för hennes del. Tror ärligt att det kommer dröja lång tid innan hon växer upp och fattar att man inte kan glida fram på en räkmacka hela livet

EDIT:

Utmärkt förslag faktiskt. Jag får vara tydligare med vad som gäller och försöka förebygga kort och gott

Säg att hon får skärpa sig om hon ska bo kvar, annars ska hon ut med desamma!

Ta ett seriöst snack med henne.

Ja nästa gång kommer jag nog inte kunna hålla mig lika lugn gissar jag på

Kasta förfan inte ut henne, det är din syster.

Hon kanske inte ahr alla hästar i stallet än efter det som hänt mellan henne och pojkvännen.
Försök att kompromissa men självklart ska du ta ett snack med henne, hon ska böja sig efter dina regler och inte tvärtom eftersom det är ditt tak hon vistas under.

Det lär jag knappast göra heller. Kanske är det bara jag som förstorar upp problemet och hittills inte agerat så rakryggat som jag borde gjort. Om jag ska dra en ursäkt så är jag grovt bakis idag och orkar inte käfta högljutt och intensivt om nån skitsak som borde vara rätt självklar.

Har väldigt svårt för att hålla mig lugn och saklig när någon attackerar mig på det sättet, speciellt om det är ett syskon kan jag tänka mig. Kan nog vara därför det mest bara blivit meningslös munhuggning och jag inte dragit det längre än så

Var fan bara en tidsfråga innan det svaret skulle dyka upp.

OnT: Det är din lägenhet. Sätt dig och prata om det när ni sitter och käkar med lugn ton. Bli inte så upp i varv ifall hon börja tjafsa och argumentera utan ta det piano. Hon lär sig nog till slut.