Citat:
Han har rätt i mycket men helt logisk är han inte när det gäller det här med Bergwalls ansvar kontra skadestånd. Om det nu är så att Bergwall inte bär något som helst ansvar för det som hänt baserat på att han var under tvångsvård och att anse som icke tillräknelig för sina handlingar är det rimligt att anta att han inte kunnat släppas ut då för tjugo år sedan och därmed är ett skadestånd inte helt givet. Och om man istället antar att han var frisk nog att släppas ut så är det heller inte orimligt att lägga en (mindre) del av ansvaret för Quick-historien på Bergwall även om huvudansvaret får fördelas mellan rättssystemet och vården.
Ditt resonemang utgår från att SB är exakt densamma nu som för mer än 20 år sedan.
Så ser inte jag det. Jag vet ju förstås inte exakt hela hans medicinska historia, men min tolkning är att när han började erkänna morden var han i mycket dåligt skick psykiskt. Dessutom var han kraftigt medicinerad med narkotiska droger, vilka dessutom ökades på successivt, ju fler mord han erkände.
Då kan man säkert betrakta honom som inte ansvarig för sina handlingar. (Däremot kan vården kanske betraktas som ansvarig för den massiva förskrivningen av narkotiska preparat, vilket kan ha medverkat till hans falska erkännanden).
Efter att nu ha varit drogfri under många år och därigenom? tillfrisknat, kan han kanske betraktas som ha varit tvångsinlåst under lång tid och därigenom eventuellt vara aktuell för skadestånd för felbehandling.
Förhoppningsvis kan den kommande utvärderingen även ge svar på detta.
Den 9-åriga pojke som SB våldtog och försökte strypa när han tog sig in på sjukhuset trodde ju SB själv att han mördat, men nu överlevde han ju. Bögen i Uppsala som SB högg ner med kniv kunde ju lika gärna avlidit också, det var ju rena turen att han klarade sig.
