Citat:
Ursprungligen postat av
Dockland
Skitsnack. Någon kanske gör det, men de poliser jag tränat hund med använder hunden som verktyg och inte någon sällskapsvariant. Så fort den slutar "leverera" gör man sig av med den. Oftast avlivning, men i undantagsfall även omplacering. Som travhästar ungefär.
Hahahaha, har du ens ett enda bevis för det du säger om avlivning? Hunden är människans bästa vän, en familjemedlem. Om den inte kan arbeta längre föreställer jag mig att hundföraren brukar behålla sin trotjänare som enbart sällskapshund samt skaffar en valp och tränar den till godkänd tjänstehund. Jag har jobbat ganska mycket med tjänstehundar och dess förare(ägare) inom Försvarsmakten, och jag känner inte igen det du hävdar.
Ja, hunden är ett verktyg, en detektor närmare bestämt, när vi pratar sök och spårhund. När hunden inte arbetar är den som vilken hund som helst, nämligen en familjemedlem, sällskapshund kan man också kalla det, men när det är dags att arbeta ger föraren hunden ett kommando, då vet hunden att den ska arbeta, är arbetet är klart får hunden ett kommando som säger att nu är det fritid.
Jag känner till några fall där statligt ägda tjänstehundar har överlåtits till den förare eller annan som velat ha hunden när den inte längre är tjänsteduglig, avlivning har jag aldrig hört talas om, men kan tänka mig att det är en sista utväg om ingen vill överta hunden eller pga sjukdom.
Har sagt det tidigare, andra har också varit inne på det, att hunden är ett hjälpmedel för att finna det vi inte kan se med blotta ögat, eller för att hitta något snabbare än en människa kan göra. Hundens luktsinne och hörsel är överlägset människans.
När hunden markerar det den är utbildad för att hitta och markera så tar tekniker vid och använder sina verktyg för att hitta det som hunden säger skall finnas där. T ex, Bluestar, eller varför inte ett gammalt hederligt förstoringsglas.
Man kan inte lura en hund, finns det eftersökta så känner hunden lukten om doftmolekylerna inte är inneslutna i något som t ex. inte släpper igenom dem, dock kan en markering utebli om hunden inte är tillräckligt utbildad eller omotiverad, men det ska den vara för att vara certifierad och i tjänst. Just därför vidmakthåller man hundens förmåga med kontinuerlig träning, motivationshöjande aktiviteter och kvalitetssäkring.
Den svagaste länken är kommunikationen mellan förare och hund. Att kunna läsa av sin hund är A o O. Här kan det brista, föraren missar eller feltolkar hunden.
Jag är efter att ha sett söket med Uno i KJ bil helt övertygad om att det fanns doft av lik i bagageutrymmet, och finns troligen kvar än idag. Frågan är hur det kom dit, men det är teknikernas sak att ta reda på.
