Citat:
Ursprungligen postat av
piratkatten
Jahopp. Skrev förut att jag baserat på FUP tyckte rättpsykiatrisk vård med särskilt utskrivningsprövning var lämpligast, men det är trots allt en väldigt liten andel psykiskt störda mördare som faktiskt får rättpsyk. Svårt att bara genom FUP avgöra vad som vore bäst av fängelse eller rättspsyk, helt klart.
Jag blir mer och mer nyfiken på den rättpsykiatriska undersökningen, hur den går till och hur man gör bedömningen. Begreppet "allvarlig psykisk störning i juridisk mening" tycker jag har ganska luddiga kriterier som gör det rätt öppet för olika tolkningar.
Det som stör mig nu är att det inte blev livstid. Förstår inte vad de sett som "förmildrande" över huvud taget, det var ju ett oerhörd brutalt mord och helt fruktansvärt hur han behandlat sin "älskade" pojkvän även efter han bragt om livet. Funkar det alltså att böla sig igenom förhör och rättegång så man får sympatier nog att slippa livstid? Hade fängelsestraffet blivit livstid om SN inte upplevts som så förstörd efteråt månntro? Någon form av psykvård behöver han iaf helt uppenbart, även om det nu inte blev rättspsyk…
Skönt för de anhöriga att domen äntligen fallit. Tror ni någon kommer överklaga?
Om jag minns rätt så fungerar det ungefär såhär:
Om man skall dömas för "tillfällig psykiskt störning" eller liknande kriterier så som "allvarlig psykisk störning" så måste det innebära att man inte är medveten om vad ens handlingar kan få för konsekvenser.
Att du genom sinnesförändrande psykiska komplikationer inte kan förstå eller avgöra att det du gör kommer att döda personen(eller att du vet vad du gör/gjort över huvud taget).
Jens ex-pojkvän har fått ett raseriutbrott och sedan inte kunnat kontrollera sig, utan har varit fullt medveten om att våldet han påfört Jens mycket väl kan leda till att Jens dör. Förmodligen har ju uppsåtet till och med varit att döda Jens, eftersom han strypt honom tills han slutat andas.
Anledningen till att det inte blir vård, är för att bedömning som gjorts är att Jens ex-pojkvän hela tiden varit medveten om vad han har gjort och vad konsekvenserna av handlingarna blir. Svårare än så är det inte.
Bara för att man får ett raseriutbrott och tappar impulskontrollen så betyder det inte att man är psykiskt sjuk. Det kan lika väl betyda att man är en idiot utan självkontroll och logik i vissa situationer samt att man är jävligt farlig.
De allra flesta mord begås ju med uppsåt utan några psykiska åkommor inblandade.
Nu har jag inte läst vad som hänt i fallet så kan ju vara helt ute och cykla, men antar att det är ungefär så resonemanget gått?
Med det sagt förstår inte jag heller varför det inte blev en livstidsdom. Ett kallblodigt mord med uppsåt borde ju ge maxstraff kan jag tycka.
