Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Jag har försökt kika på det. Enligt vittne A i FUP ska 22-åringen ha en av Bergans största ryggsäckar, ca 120 l. Hittade dock inga 120 liters-modeller på bergans.no, bara 110 l och 130 l. Hittade inte heller några bra bilder med ryggsäcken på en rygg, här är en friluftsblogg med Bergans 130 l: http://www.friluftsnett.net/index.php?lang=sv&sida=stor-ryggsekk-for-telttur
Här finns en annan bild med Bergans 130 l på ryggen: http://www.friluftsnett.net/index.php?lang=sv&sida=ryggsack-bergans-alpinist-viking-powerframe

Hittar inte heller några uppgifter om längd och breddmått för deras 130-litersmodell, länk: http://nettbutikk.bergans.no/Ryggsekker/Tursekker/Alpinist-Large-130L-Green-Dark-Green--132473-p0000100596
Det finns inga foton på tillverkarens nätshop med ryggsäcken buren av en människa, men här finns några foton på en 120 litersryggsäck: http://www.coldskills.com/pub_docs/files/Snigel_Design/Manual-for-120L-backpack--12--SA4--130118.pdf som bärs av en man.

I en bild på en man som bör 120 l ryggsäck (SnigelDesign, leverantör sv försvaret): http://i.imgur.com/d6saLxg.png kan man försöka uppskatta hur lång ryggsäcken är.

Enligt 22-åringens kompis ska alltså [22-åringen] ha en 120 l Bergen ryggsäck.


Enligt efterlysningen var VB 167 cm lång. Uppgifter i FUP s 406 från obduktionen visar att det kortaste benet var 80 cm. Torson bör alltså ha varit cirka 87 cm.

Om mannen på bilden i montaget med den 120 l stora ryggsäcken (SnigelDesign som levererar till svenska försvaret) är 180 cm lång kan ryggsäcken uppskattningsvis vara cirka 81,7 cm hög. Om en 110 l ryggsäck är minskad proportionerligt på höjden, så är den 91,7% av 120 l-ryggsäcken ≈ 74,9 cm hög.

Obs, det finns flera felkällor.

Det innebär att en torso på 87 cm inte ryms helt. Låter man dock ca 13 cm av huvudet sticka upp så går det att transportera överdelen av den kapade kroppen. Genom att reglera stängningsanordningen lösare kan utrymmet ökas uppåt: BILD

Den gjorde uppskattningen av en 110 liters ryggsäck är grov, den kan vara 75 cm hög men den skulle också kunna vara några centimeter högre.

Även om det finns flera felkällor så verkar det fullt möjligt att transportera en torso som är 87 cm lång i en ca 110 l ryggsäck.

Det var därför jag skrev "låter denne (advokaten) förstå" - dvs antyder skuld, utan att rakt av erkänna skuld, och då ankommer det på advokaten att ställa frågor för att förvissa sig om hur det faktiskt ligger till och med utgångspunkt från svaret överväga att frånträda uppdraget. I realiteten beror det nog rätt ofta på hur rymligt samvete advokaten har ..

En av Sjöwall-Wahlöös polisromaner - Det slutna rummet - ändar faktiskt upp i exakt ett sånt scenario. En smågangster har undanröjt en underhuggare som utpressade honom och hotade skvallra. Samme gangster har även en "väninna" som lånar hans pistol för att begå ett bankrån där hon av panik råkar skjuta ihjäl en kund som ska spela hjälte. Sen dumpar hon pistolen och peruken hon använt i hans förråd igen. Martin Beck klurar ut hur mordet på underhuggaren gått till, medan en stor "kommandogrupp" som jobbar med bankrån felaktigt identifierar gangstern som skyldig till rånet. I tingsrätten blir han så småningom fälld för mordet vid bankrånet, men frikänd för det andra. Alla undrar varför han skrattar när han förs tillbaks till häktet...

Jag tänker bara på att vad mamman gör, kan nog lätt bli irrationellt/ogenomtänkt/desperat.
Känns mycket fel att värdera det.
Jag hade nog inte själv reagerat på något bra sätt i alla fall.
Jag tycker mamman och styvpappan tillsammans agerat rätt.
Från början befarade dom det värsta, och fick inte med sig Polisen.

Vad ungdomar/barn säger på gatan till varandra om deras föräldrar, blir fort rätt långt ifrån sanningen, pgr av en dålig dag.

VB med flera kände inte till att deras facebook skulle bli officiell.
Jag är övertygad om att det i annat fall sett annorlunda ut.

Det som har var "löst snack" på gatan mellan kompisar, har genom internet blivit skriven "text i tryck", särskilt här och nu.
kort: Jag tror inte riktigt på allt som barn skriver om sina föräldrar, eller vad dom som säger för den delen

Pappan (inte ordagrant) har sagt att hon hade böcker i ryggsäck och ibland i påsar, var det inte så?

Pappan uttalar sig generellt vad jag förstår, så varför Massi uttalar sig i bestämd form förstår inte jag.

Ett intressant sidospår är om advokater möjligen blir påverkade i sin verklighetsuppfattning rent allmänt av sitt arbete. Det tror jag är fullt möjligt. Dels är det förmodligen till fördel rent allmänt i jobbet att man tror på sin klient, eller åtminstone tror att det skulle kunna vara som klienten säger. Bortsett från de fall där klienten erkänner så undrar jag om inte jobbet skulle bli väl deprimerande annars. Man har trots allt oddsen emot sig: De flesta fall som går till åtal leder också till fällande dom, givetvis av det enkla skälet att en stor majoritet av de som åtalas faktiskt är skyldiga.

Sen har vi det faktum att själva advokatrollen i stora delar går ut på att lyfta ut enskilda saker och försöka skjuta hål på dem. Inte minst i mål som helt eller delvis bygger på indicier. Tänker man på det sättet är det möjligt att hysa tvivel om nästan vad som helst. Kanske var aldrig amerikanerna på månen när vi börjar titta på enskilda "konstigheter" som rycks ur sitt sammanhang? Det är i varje fall klart annorlunda jämfört med åklagarens roll att presentera en sammanhängande helhet.

Med det här vill jag inte säga att advokater generellt tror på varje klients historia in absurdum. Men jag skulle nog ändå gissa att många av dem är benägna att göra det ganska ofta just av skälen ovan.

Alltså, jag har använt beräkningar inom sannolikhetslära som en illustration till hur indicier måste värderas i mer än fem år nu här på forumet. Det är det som är det riktigt viktiga, inte det här fallet i sig, och gör man det kan man inte tänka i termer t ex av att indicier förstärker varandra. Det är inte en fråga om att försöka sätta dit dig - det är en fråga att jag vill vara säker på att du har uppfattat hur man tänker, och måste tänka, när det gäller indicievärdering i största allmänhet.

Det är klart att det finns två utvägar: 1) DNA:t kanske inte är hans och 2) Det kan finnas en naturlig förklaring till att det är där. Det är inte därvidlag vi är oense. Oenigheten består helt vad vi tillmäter de där båda utvägarna för sannolikhet. För att ta den andra förklaringen först, så är KJ:s förklaring att DNA:t har kommit dit i samband med oralsex. Härvidlag lutar jag mig mot min professionella expertis när jag säger att det är höggradigt osannolikt att det skulle komma DNA från KJ på VB:s vrist i samband med oralsex, om det inte har kommit DNA från KJ i hennes genitalregion. Också hypotesen att KJ:s DNA har kommit dit i samband med annan fysisk kontakt med VB, som KJ har glömt bort, före hennes död är djupt otrolig. Människor berör inte varandras vrister vid normal social kontakt - i all synnerhet inte utan att komma ihåg det. Sammanfattningsvis anser jag att det är så osannolikt att KJ:s DNA antingen har kommit dit på det sätt som KJ beskriver utan att KJ:s DNA återfinns i VB:s vulva, eller att det har kommit dit genom annan social kontakt som KJ inte kan erinra sig, att den hypotesen i sig inte ryms inom rimligt tvivel.

När det gäller frågan om huruvida DNA:t är hans, delar jag upp den i två delmoment: 1a) DNA:t kan tillhöra en nära familjemedlem, dvs en far eller en bror. och 1b) DNA:t kan tillhöra någon som inte är uppenbart närskyld till KJ.

När det gäller scenario 1a) existerar det en risk att det är KJ:s far eller någon av hans bröder som har avsatt DNA:t på VB:s vrist. Detta förändrar dock väldigt lite i sakfrågan om KJ:s skuld. Varken fadern eller någon av bröderna är rimliga gärningsmän; om de har befattat sig med VB:s lik beror det med all sannolikhet på att KJ likafullt är gärningsman, och att de har hjälp till att undanröja spår ex post facto. När det gäller scenario 1b är sannolikheten svårbedömd - det är därför SKL ligger lågt och bara tillskriver DNA-träffen en +1:a. Jag skulle gissa att det finns någonstans mellan 5 och 200 personer i Boden som delar KJ:s DNA-profil utan att tillhöra hans kärnfamilj. Det betyder att sannolikheten att en eventuell annan gärningsman delar KJ:s DNA-profil är någonstans mellan 1/2000 och 1/50. Den övre delen av det sannolikhetsintervallet är fullt klart för högt för att man ska tycka att det är fastslaget att det rör sig om KJ:s eller en familjemedlems DNA - sannolikheten att t ex MB delar KJ:s Y-profil kan alltså vara så hög som 2%. Men det misstag du förefaller göra, är att du verkar säga att om DNA-bevisningen inte kan användas till att fastslå att det är KJ:s DNA, så saknar den helt bevisvärde. (Noll bevis, noll bevis! eller hur det nu var.) Så är det inte alls. Även om det finns en mindre risk för att DNA:t kan ha kommit från någon annan, så är det faktum att DNA som matchar KJ:s Y-profil har påträffats på VB:s kropp ett gott indicium, som utgör väl användbar stödbevisning till att KJ har befattat sig med VB:s mördade kropp efter döden, vid sidan av förekomsten av VB:s blod i KJ:s baggageutrymme, och likhunden Unos markering i samma baggageutrymme.

Är du med på hur jag tänker nu, och på hur jag tycker att man måste tänka?

En anledning till att misstänka att advokater (och åklagare) påverkas i sitt förhållningssätt också utanför de mål som de handhar, är att åklagare generellt är något mer benägna att gissa att den tilltalade fälls än advokater i gissningssituationer som den som vi är inne i just nu.

Nu idiotförklarar du en hel yrkeskår.

Det ligger i uppdraget att granska och ifrågasätta åklagarens bevisning utifrån vad denne påstår i sin gärningsbeskrivning, ingenting annat. Huruvida advokaten tror på klientens utsaga eller inte är helt ointressant för uppdraget. Det är därför som det kallas "huvudman", dvs det är klienten som bestämmer, inte advokaten.

Åklagarens roll i rättssystemet är helt väsensskild från försvararens. En åklagare är en statsanställd som ska väcka åtal om hen kan emotse en fällande dom. Advokaten ska se till att detta inte sker slentrianmässigt och på lösa grunder och då ska advokaten alltså, utifrån vad huvudmannen ger advokaten i uppdrag, nitiskt nagelfara åklagarens bevisning visavi gärningspåståendet och peka på brister i åklagarens bevisning. Det är försvararuppdragets kärna.

Undrar om advokaterna även dom som ska ta beslutet sover gott om nätterna i vetskap om att dom ev. släpper en styckmördare fri på måndag? Jag skulle aldrig klara av att vara advokat och ha sånt på mitt samvete.

Vilka advokater släpper en styckmördare fri? Det är dåligt polisarbete som släpper styckmördare fria. Vi lever i en rättsstat och där är försvarsadvokaten till för att tillse att rättsövergrepp inte begås.

Nej! Advokaten har ingen jävla undersökningsplikt avseende klientens skuld.