För den törstige:
Har avancerat divisioner igen efter en lång svacka där jag åkte upp. Första matchen nu i en ny division. Jag har aldrig befunnit mig på den här nivån förut, så jag är lite nervös. Att tillägga är att jag inte har det bästa laget heller. Jag spelar alltid i underläge kan man säga.
Jag får fram en motståndare, som visar sig ha ett bra lag. 86 stjärnor. Jag tar några djupa andetag inför stundens hetta.
Avsparken är nu kommen. Jag avancerar direkt på kanten och lyckas ta mig förbi yttern samt backen. Inlägget är slaget då jag ser min ståtliga anfallare stå mer än bra välplacerad. Han briljerar inte, snarare nickar in bollen på instinkt. Jag tar ledningen och jag blir inte överdrivet glad. Jag har inte känt på motståndarens finess ännu- och oj vad jag ska få känna.
Han både behärskar bollen med dribblingar och i passningsväg. Jag lyckas hålla tätt. Jag gör allt i världen för att inte åka på en kvittering så nära inpå mitt mål.
I minut 20 efter mängder av anfall får han hörna. Hans ståtliga trupp utstrålar självförtroende, vilket mina spelare saknar. Nu slås hörna...
Men! jag lyckas mot all förmodan få pannan på bollen först. Utöver det vanliga får jag tag på returen och slår bollen direkt på mitt bästa anfallsalternativ Torres. Motståndarens back ser inte allt för glad ut då han pressar direkt. Jag lyckas vända förbi och återstår gör en djupledsduell mellan Torres och Pepé.
Torres visar nu att han är given i mitt anfall, han är först och lyckas slå in 2-0 genom en chipp då motståndaren går ut med målvakten. Här får jag lite hybris, vilket kommer att missgynna mig.
Inom loppet av 15 minuter gör motståndaren 1-2 och 2-2. Jag blir såklart ledsen och känner ilska. Jag trodde att jag hade något på gång.
Domaren blåser för halvlek. Jag känner en lättnad. Jag tänker inte gå under bordet med att påstå att han är den bättre av oss i första. Utan han förtjänar att leda.
Nervöst sätts andra halvlek i gång. Jag planerar nu att försöka hålla lite mer i bollen. Självklart var det en dum idé. Motståndaren bryter bollen och på något sätt dribblar han förbi båda mina mittbackar och går fri mot min målvakt. Han placerar bollen snyggt. 2-3. Här känns hoppet förlorat.
Det är det också, jag förlorar matchen med 2-5. Hejdå!