Hur hanterar vi anti-feminister?

Hej!

I vissa enklaver i samhället förekommer en föreställning om att feminister är detsamma som manshatare, att feminism är en ond ideologi som vill begränsa människors frihet med mera. För den som sätter sig i andra människors position och ser världen ur olika perspektiv utan att bli alltför rädd och skrämd av detta så framstår denna uppfattning som förvrängd, paranoid och väldigt diskutabel.

Det är svårt att övertyga de som tror på detta i skrift. Detta är så pass grundmurade föreställningar hos de som bär på dem att det nog främst är genom att umgås och visa på andra alternativ och diskutera värderingar som det går att förändra de som tror detta. Att i enklaver med polariserat och polemiserande debattklimat (exempelvis här på Flashback) skriftligen försöka förändra någon är om inte dödfött, så extremt utmanande och något som måste experimenteras med och prova sig fram med.

Det intressanta och tragiska är den förspillda mänskliga tankekraften som läggs på att exempelvis provoceras av feminismen, istället för att arbeta för att skapa om världen att bli bra för alla. För den som är sugen på den målsättningen men bär med sig negativa föreställningar om feminismen så rekommenderar jag miljöombyte från forum som detta, och ett skifte mellan olika miljöer för att få mer intryck och ta del av fler erfarenheter och analyser. På så sätt väcks tankar och om man i dessa klarar av rent kognitivt och emotionellt att ta in att andra människor erfar världen på andra sätt och att detta inte är detsamma som missuppfattningar av världen så kommer intressanta processer sättas igång hos den som gör den resan. Det är tyvärr upp till var och en att börja analysera världen på ett dynamiskt vis.

Min fråga, framför allt till människor med nyanserat och dynamiskt tänkande som kanske läser detta är: Tror ni att detta kommer ske? Vad krävs för att detta ska ske? Hur hanterar vi skadeverkningarna som anti-feminister har på samhället och på jämlikhetssträvandena? Hur hanterar vi anti-feminister som individer? Anti-feminism korrelerar ju ibland, men inte alltid med brist på utbildning, vilket i sin tur är en klassfråga. Hur ser vi på detta med en intersektionell analys? Vilken praktik kan vi etablera så att vi inte stänger ute anti-feminister men ej heller låter dem vinna inflytande i samhället med sina anti-feministiska idéer?

Fritt att diskutera men även att PM:a.

Med vänliga hälsningar

S

All utveckling i mänsklighetens historia har skett som ett resultat av konflikter, det är den dagen då alla tänker lika som man ska börja bli orolig (läs om Hegelsk Dialektik).

Vad sägs om diskussion?

Du bor i Sverige och det är inte 1912 längre så välkommen till verkligheten. Feminismen har totalt spelat ut sin roll så vill du fortsätta fjanta runt i din anti-intellektuella dimma så får du väl gärna göra det men feminism och jämställdhet är en oxymoron och det är det ni indoktrinerade får måste försöka lära er. Det är dags att utvecklas nu.
Feminismen är och förblir en kvinnokamp så det finns ingenting att hämta där för varken män eller någon som tycker jämställdhet ska handla om rättvisa och inte offerkofta.

Ni kan inte hantera oss. Sanningen vinner alltid till slut. Antifeminismen är framtiden och det kommer bli ett hårt och brutalt uppvaknande för dig och alla andra Quislingar den dagen våra politiker överger feminismen för att man inte längre kan plocka billiga pk-poäng. För då står ni där ensamma och med buken öppen för alla att se ert förräderi.

Jag tänker något stil med läger, "Jämställdhetsläger" vi bygger ute på fjället vid norska gränsen dit vi skickar folk som inte "kan se saker ur andras perspektiv".

Vi måste bilda dessa outbildade personer i att en grupp i samhället inte får befinna sig över en annan, för det är förtryck och därför måste vi förtrycka dem!

De som inte håller med är rädda för oliktänkande och måste därför tänka som oss!

Vad en feminismkritiker har att säga:

Med tanke på att feminister nästan alltid är för ett starkt statligt styre och stor social ingenjörskonst förstår jag inte hur man kan påstå att feminister INTE vill begränsa människors frihet.

Ett simpelt exempel är debatten om sexköp, de flesta feminister i Sverige är strikt emot legalisering av sexköp. Hur menar du att detta inte är att begränsa folks frihet?

Jag är intresserad av feminismen för att en majoritet i Sverige är så insnöade på att det är det enda rätta.
Även en person med noll politiskt intresse säger gärna "Självklart är jag feminist". Det är så PK det kan bli.
Alla politiska ledare vänster om centerpartiet är tvungna att svära ed åt feminismen för att bli accepterade av det feministiska etablissemanget(se Löfven). Det är närmast en statsreligion i Sverige och det har pågått en inkvisition mot oliktänkande.
Exempel: http://www.youtube.com/watch?v=Avz7RX9EXd8

Ditt tredje stycke skulle jag vilja vända och säga att feminister borde se utanför ramarna, fler kanske borde besöka Flashback forum.

(edit: De kanske t.o.m. kan hjälpa till att höja nivån i denna forumsdel då den just nu är väldigt låg.)

Jag försöker själv byta miljö vid varje tillfälle jag kan och diskutera med feminister på deras egen planhalva. Jag blev bannad från facebooksidan Vita Kränkta Män fem gånger innan jag gav upp. Den relativt nya facebooksidan Supersnippan har jag redan blivit bannad på två gånger.
Detta för att jag sakligt argumenterar emot de "sanningar" som feministerna håller så kärt utan att någon kan bemöta mina argument för att de aldrig har behövt argumentera för sin sak tidigare.
Då är det lättare att banna mig och bara få mig att försvinna.

Jag är även en aktiv sökare efter feminister att diskutera med IRL men de är heller inte vana att behöva argumentera för sin sak så de blir lätt arga på mig när de märker att de inte har något att komma med och börjar kalla mig för kvinnohatare och liknande.

Min tankekraft skulle jag kunna lägga på viktigare saker men jag är väldigt intresserad av att punktera "sanningar" som inte förtjänar det epitetet och då är feminismen en guldgruva.

Stereotypen är alltid ett resultat av att människor observerat ett mönster - om och om igen.

Hur blir ni feminister mer accepterade och mindre hatade? Ja, en början skulle ju vara att sluta bete er som kioskmongon.

Se exempel scott och mysmaris inlägg i diverse trådar, det är just sådana som dessa som totalt drar ner erat rykte i sumpmarken.

Jag vill bara upplysa om att låg intelligens korrelerar med den typen av politiskt korrekta som åsikter som genusfeminismen är en del av. Ju högre intelligens desto mindre har man den typen av politiskt korrekta åsikter. Åtminstone bland akademiker.

http://inslag.se/journal/2008/7/31/ar-politiskt-korrekta-ointelligenta.html

Först, bra ovh välformulerad trådstart! som en angenäm, doftfri oas i all stinkande dumhet i trådstarterna bredvid.

Kritik mot feminism i alla dess former, bör och ska finnas. Vi lever i en demokrati med fri talan.
Så bästa skyddet mot avarterna av denna kritik, är helt enkelt överbevisning i praktiken och att motargumentera på en bra nivå själv, även om motståndarsidan använder sig av pajkastning av värsta sorten.

Och ärligt enda stället äkta antifeminism existerar är ju på FB och hos div. individer med extrem kvinnoskräck. Jag har personligen aldrig stött på dessa åsikter någon annanstans.

Billing och Pär Ström betraktar jag nämligen inte som antifeminister, då de inte förnekar kvinnors rätt till jämställdhet utan mest klagar på petitesser. Men min åsikt.

Aha så feminister 1950 var topp of the topp bland intellektuella, men alla feminister idag är lågintelligenta?

feminister i Afghanistan är också väldigt intelligenta men feminister i Sverige skriver allihop ca 0,2 på högskoleprovet.

ja men vad bra, då har vi ju koll på läget.

Nästan rätt. 0,1 krävdes för att ta sig in på lärarhögskolan. Mycket feminister där som vill göra sin del i att forma och indokrinera småbarn.

Hej på er, det var ju inte riktat till anti-feminister det här då, utan till folk som vill förstå världen genom att sätta sig in i andras sätt att se på saker och som erkänner att andras sätt att se på saker och ting är riktigt och är ödmjuka inför sin egen position gentemot sanningen. Kort svarat så är det ju just därför jag är här och kollar ibland, jag vill veta varifrån detta motstånd mot progressivitet kommer, jag ser ingen seriös vilja till jämställdhet och jämställdhets-reformer i anti-feminismen. Det finns säkert individer som har en förmåga att rent kognitivt klara av att syntetisera olika positioner och ställa dem mot varandra (på så sätt en kognitiv förmåga att förstå att människors upplevelser av världen är olika men inte osanna), men som inte klarar av att se nyktert på sin egen norm när den normen ifrågasätts och ställs i relation till andra synsätt. Kanske beror det på att man inte hittills har mött feminister i lugnare sammanhang som har förmått förklara detta på ett bra sätt. Om det är så, vill jag ändå ställa frågan varför den bördan det innebär att vara pedagogisk med hur andra människor upplever världen och samhället ska läggas på feminister, när det är just anti-feministerna som blockerar erfarenheter från andra människors liv? Kan inte ni bara börja lyssna på fler människors erfarenheter så slipper vi den bördan? Frångå sig själv lite, och ta in andras berättelser om världen? Varför är det så himla svårt? Frågar mig bara lite frågor, har inget svar här ännu, men är genuint intresserade av hur ni anti-feminister kan börja tänka annorlunda och mer respektfullt mot andra. Jag frågar mig alltså både hur men också varför jag pedagogiskt ska kunna förklara hur okonstruktivt ert synsätt är. Funderar vidare: går det att betrakta anti-feminism som en rörelse, med resonerande och ganska sympatiska personer i ena änden och folk som hotar och smädar offentliga personer som är kvinnor för att de diskuterar dessa frågor i andra änden? Denna andra sida av det hela är ett allvarligt samhällsproblem då det i värsta fall skrämmer folk till tystnad vilket hotar yttrandefriheten.

Jag tror mycket på läsförståelse och att det går att läsa in sig på vad ens meningsmotståndare menar genom att fråga sig till och gissa sig till, räkna ut hur den andra tänker. Kopierar därför in vad jag skrev ovanför, läs om det så får ni svar på era frågor, och kan uttolka vad jag menar:


Hej!

I vissa enklaver i samhället förekommer en föreställning om att feminister är detsamma som manshatare, att feminism är en ond ideologi som vill begränsa människors frihet med mera. För den som sätter sig i andra människors position och ser världen ur olika perspektiv utan att bli alltför rädd och skrämd av detta så framstår denna uppfattning som förvrängd, paranoid och väldigt diskutabel.

Det är svårt att övertyga de som tror på detta i skrift. Detta är så pass grundmurade föreställningar hos de som bär på dem att det nog främst är genom att umgås och visa på andra alternativ och diskutera värderingar som det går att förändra de som tror detta. Att i enklaver med polariserat och polemiserande debattklimat (exempelvis här på Flashback) skriftligen försöka förändra någon är om inte dödfött, så extremt utmanande och något som måste experimenteras med och prova sig fram med.

Det intressanta och tragiska är den förspillda mänskliga tankekraften som läggs på att exempelvis provoceras av feminismen, istället för att arbeta för att skapa om världen att bli bra för alla. För den som är sugen på den målsättningen men bär med sig negativa föreställningar om feminismen så rekommenderar jag miljöombyte från forum som detta, och ett skifte mellan olika miljöer för att få mer intryck och ta del av fler erfarenheter och analyser. På så sätt väcks tankar och om man i dessa klarar av rent kognitivt och emotionellt att ta in att andra människor erfar världen på andra sätt och att detta inte är detsamma som missuppfattningar av världen så kommer intressanta processer sättas igång hos den som gör den resan. Det är tyvärr upp till var och en att börja analysera världen på ett dynamiskt vis.


Min fråga, framför allt till människor med nyanserat och dynamiskt tänkande som kanske läser detta är: Tror ni att detta kommer ske? Vad krävs för att detta ska ske? Hur hanterar vi skadeverkningarna som anti-feminister har på samhället och på jämlikhetssträvandena? Hur hanterar vi anti-feminister som individer? Anti-feminism korrelerar ju ibland, men inte alltid med brist på utbildning, vilket i sin tur är en klassfråga. Hur ser vi på detta med en intersektionell analys? Vilken praktik kan vi etablera så att vi inte stänger ute anti-feminister men ej heller låter dem vinna inflytande i samhället med sina anti-feministiska idéer?

Fritt att diskutera men även att PM:a.

Med vänliga hälsningar

S