Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Vid häktade mål är det vanligtvis en och en halv timmes lunch.

Han har inte planterat något. Den tekniska bevisningen mot KJ har naturliga förklaringar. Det behövs ingen konspirationsteori.

På sidan 422 i fupen finns en skiss över hur kroppen var styckad. Huvudet är inte markerat som avkapat.

Påsen är väl inte mer än en tanke vad vi vet.

Ingen dum idé alls, men då räcker det väl med en plastkasse. Tejpen i håret?

Vilka naturliga förklaringar ser du när det gäller de tre blodbesudlingarna i bilen och den på tejprullen, tejprullen som KJ enligt egen utsago tog ur en bil?

SKL, sid 274:

Jag har nu gjort en mycket snabb och summarisk "rättsutredning" (citationstecknen bör tas synnerligen bokstavligt) kring "slaskens" juridiska status. Jag har tittat igenom tre avgöranden i kammarrätten som jag hittat vid googling:

http://www.allmanhandling.se/wp-content/uploads/2012/10/KR_Jonkoping_2439_12.pdf
http://www.allmanhandling.se/wp-content/uploads/2012/12/KR_Sthlm_7993_12.pdf
http://www.allmanhandling.se/wp-content/uploads/2013/07/KR_Sthlm_238_13.pdf

Min bedömning just nu utan tyngande laghänvisningar:

- Är "slasken" en allmän handling?
SVAR: JA - åtminstone iom att förundersökningen är klar. Det är ju också logiskt om man tänker efter då i princip allt material på en myndighet utom det som är under någon form av beredning eller används som rent arbetsmaterial för att stötta sådan utredning är allmän handling.

- Är uppgifterna i "slasken" offentliga?
SVAR: Det råder en generell sekretess inom utredande och dömande verksamhet hos polisen för personuppgifter med s.k. omvänt skaderekvisit för uppgifter om personliga/ekonomiska förhållanden. Det betyder att såna uppgifter som en huvudregel INTE ska lämnas ut, men att det kan ske om man kan visa att den enskilde INTE lider men av att uppgiften blir offentlig. Det här är en strängare form av sekretess än det s.k. raka skaderekvisitet där det motsatta gäller: Uppgifter SKA lämnas ut som huvudregel om man inte kan visa att någon skulle lida men av det.

Räkna med en restriktiv tillämpning av regeln i normalfallet (Att vissa polismyndigheter ev. har varit generösa med att ändå lämna ut slaskmaterial till journalister är en annan sak). KR-domarna tyder också på som jag kan se att domstolen varit mycket restriktiv också. Se särskilt avgörandet 7993 från KR i Stockholm där det nästan blir fånigt att läsa uppräkningen av de mycket begränsade uppgifter som rätten ansett att journalisten kan få.

- Kan polisen neka rakt av att lämna ut "slasken"?
SVAR: Här är mitt svar 100% säkert: NEJ. Iom att slasken är allmän handling och INTE omfattas av absolut sekretess (det är det rätt få saker som gör faktiskt) så MÅSTE polisen sekretesspröva varenda enskild handling och se vad som ev. kan ges ut pga att det inte innehåller något känsligt. Det finns också uttalanden om att man måste pröva om handlingar kan lämnas ut partiellt genom att man tar kopior där de känsliga delarna stryks över eller görs oläsliga på annat vis

Det får du fråga om.

Skanning kan de neka till av arbetsmiljöskäl, t ex om apparaten låter. Det där varierar så lokalt, om du får ett eget rum att sitta i, sitter med andra läsare eller hänvisas till en bänk vid receptionen. Du får inte störa någon.

Slaskar har tidigare till och med varit upplagda på Flashback i andra trådar.

...och varför var tejpbitarna rivna längs längden?

Tillägg till ovanstående: Att vi får läsa förundersökningar som gått till åtal beror på en specialbestämmelse som bryter sekretessen just i detta fall. Det är bara det material som överlämnats till domstolen som detta gäller. I ett av KR-målen försökte man få ut en handling med hänvisning till att det fanns en referens till den i förundersökningen. Detta underkändes av KR, eftersom handlingen inte hade överlämnats till domstolen där åtalet skulle hanteras.

är det någon som kan förklara?