Kvinnors lönearbete från 1500 - 1700, det var fler kvinnor som jobbade i gruvan också

Databasen som växer fram blir en unik sammanställning av arbetslivet under den tidigmoderna epoken. Metoden kallas den verborienterade, och handlar om att komma åt vad människor ägnade sig åt i praktiken, i stället för att utgå från ideal och normer som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten.

Människor har alltid varit tvungna att arbeta för sitt levebröd, så även på 1500-, 1600- och 1700-talen. Men vad en bonde eller piga faktiskt sysselsatte sig med har till stora delar varit okänt. För första gången kartläggs det svenska arbetslivet som det såg ut ända tillbaka till Gustav Vasas dagar. Den bild som växer fram slår hål på gamla föreställningar om hur män och kvinnor har försörjt sig i äldre tid.

Redan nu konstaterar forskarna att man kan skrota gamla fördomar om hur arbetet var fördelat mellan könen. Det visar sig att vissa kvinnor ägnade sig åt typiskt manliga grovarbeten och att hustrur, trots att de enligt lagen räknades som omyndiga, ibland kunde träda in i sin makes ställe och utföra arbetsuppgifter till och med i statlig tjänst.

En forskargrupp med specialister inom historia och humaniora samverkar för att systematiskt samla in uppgifter om hur människor försörjde sig i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet.

På den tiden skedde i stort sett allt arbete inom ramen för hushållen, något som gör det svårare att få grepp om vad enskilda individer sysselsatte sig med, förklarar Maria Ågren, professor i historia.

En yrkesbeteckning som »bonde« ger inte någon större vägledning, och inte heller om kvinnor betecknas som pigor eller änkor i dokument. Men det finns andra uppgifter om man vet var man ska leta.

– En viktig källa är gamla rättsprotokoll. Där finns ofta konkreta beskrivningar av vad människor sysslade med, allt från att sälja strömming och pligga skor till att vakta barn och lägga om sår. Alla sådana uppgifter samlar vi in och lagrar i en specialkonstruerad databas. Dessutom sparas digitaliserade bilder av de handskrifter där forskarna har hämtat uppgifterna.

Kvinnors ekonomiska betydelse under 1600-talet större än man trott
Människor har alltid varit tvungna att arbeta för sitt levebröd, så även på 1500-, 1600- och 1700-talen. Men vad en bonde eller piga faktiskt sysselsatte sig med har till stora delar varit okänt. För första gången kartläggs det svenska arbetslivet som det såg ut ända tillbaka till Gustav Vasas dagar. Den bild som växer fram slår hål på gamla föreställningar om hur män och kvinnor har försörjt sig i äldre tid.

Kvinnor drev på marknadssamhället.

Den tidens hushåll fungerade faktiskt mer som moderna hushåll. Både mannen och kvinnan arbetade och bidrog med inkomster i form av pengar. Även kvinnorna utförde alltså avlönat arbete, något man inte har sett, och deras insats var viktig för hushållets ekonomi.

Forskningsresultaten belyser också hur Sverige utvecklades från ett samhälle där människor i stort sett var självförsörjande till att bli en del av det moderna marknadssamhället, och där spelade kvinnorna en viktig roll.

– Det var inte minst hustrurna som var aktiva på vad vi kallar för den framväxande marknaden. De tillverkade föremål och sålde dem på marknadsplatser och utförde motsvarigheten till vår tids RUT-jobb, olika servicetjänster som att städa, laga mat och baka bröd hemma hos andra. Vill man förstå marknadens expansion redan under 1600- och 1700-talen så är det centralt att närmare studera kvinnors arbete.

En gruvpiga var före 1900-talet en gruvarbetare av kvinnligt kön.
Gruvpigorna omnämns första gången i slutet av 1600-talet vid gruvan i Nora. De var ofta gifta med de manliga gruvarbetarna, och det tycks ha varit vanligt att gruvarbetarhustrurna deltog i makens arbete. Det fanns dock även ogifta gruvpigor.

Gruvpigornas arbetade främst med borrningar, med att krossa järnmalmen och transportera bort den. I början av 1800-talet var gruvpigorna ofta fler än de manliga arbetarna. På 1850-talet hade de dock snabbt minskat i antal.

År 1900 blev det förbjudet att anställa kvinnor i gruvor.
Kvinnor var även verksamma som smeder vid gruvorna, där de ännu under 1700-talet hade tillstånd att överta döda makars smedjor. De gjorde verktyg och annat användbart till gruvorna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gruvpiga

Gruvarbete
Barn arbetade också som gruvarbetare. Under de sista decennierna på 1800-talet arbetade barn i brunkolsgruvorna som fanns i Bjuv, Billesholm, Gunnarstorp och Ekeby. Där arbetade de bland annat med att forsla upp kol som var bruten nere i gruvorna.
Barnen fick knuffa de tunga kolvagnarna genom trånga gångar, som ibland var så låga att de skrapade sina ryggar mot gångens tak där de tog sig fram.

12 timmars arbete, sex dagar i veckan
Arbetstiden varierade beroende på hur gammal man var. För 12–14-åringar var den genomsnittliga arbetsdagen 11 timmar, motsvarande siffra för 14–18-åringar var 12 timmar.
Man arbetade sex dagar i veckan, även om det hände att man var tvungen att arbeta på söndagar också. Lördagens arbetsdag kunde vara kortare, men om det fanns mycket att göra så kunde barnen inte gå hem tidigare.