Citat:
Det där med att Aj verkligen spelar ut på att han är oskyldig och välkomnar åtalet etc. Har förmodligen inget att göra med hur han bedömer sina chanser att komma undan med detta brott. Jag minns själv som barn när jag hade gjort något dumt som jag skämdes över och det fanns indicier/bevis för att det var jag som gjort det så välkomnade jag en grundlig utredning så att jag skulle kunna rentvå mig själv, även om jag förstod att en mer grundlig utredning skulle kunna föra fram ännu mer bevis för att det var jag.
Så agerar jag inte längre och jag är inte säker på varför jag gjorde så men jag skulle kunna tänka mig att det dels handlade om att jag skämdes och till en viss del fick mig själv att tro att jag var oskyldig och det kändes lite bättre på så vis. Dels kan det ha varit en ganska dålig taktik. Låt mig förklara med ett exempel.
En gång så sa min far att han skulle ringa min kompis mamma och fråga henne om något som om hon svarade på det så skulle jag ligga illa till. Där har jag ju egentligen två alternativ:
1. Be honom att inte ringa henne och därmed avslöja mig själv eller
2. Välkomna förslaget och hoppas på att han inte ringer eller att han inte får tag på min kompis mamma
Jag körde med linje 2 och gav till och med telefonen till min far. Jag minns att han inte fick tag på henne då men jag åkte dit på det jag gjort i alla fall.
Det var alltså aldrig några farliga grejer jag hade gjort. Pojkstreck skulle det nog kunna kallas. Men jag misstänker att AJ har samma tankegång här. Åtal kommer det bli oavsett han vill det eller ej. Då kan han lika gärna välkomna det och spela oskyldig.
Så agerar jag inte längre och jag är inte säker på varför jag gjorde så men jag skulle kunna tänka mig att det dels handlade om att jag skämdes och till en viss del fick mig själv att tro att jag var oskyldig och det kändes lite bättre på så vis. Dels kan det ha varit en ganska dålig taktik. Låt mig förklara med ett exempel.
En gång så sa min far att han skulle ringa min kompis mamma och fråga henne om något som om hon svarade på det så skulle jag ligga illa till. Där har jag ju egentligen två alternativ:
1. Be honom att inte ringa henne och därmed avslöja mig själv eller
2. Välkomna förslaget och hoppas på att han inte ringer eller att han inte får tag på min kompis mamma
Jag körde med linje 2 och gav till och med telefonen till min far. Jag minns att han inte fick tag på henne då men jag åkte dit på det jag gjort i alla fall.
Det var alltså aldrig några farliga grejer jag hade gjort. Pojkstreck skulle det nog kunna kallas. Men jag misstänker att AJ har samma tankegång här. Åtal kommer det bli oavsett han vill det eller ej. Då kan han lika gärna välkomna det och spela oskyldig.
Som Kanel-Kalle säger, han kommer att neka ända in i kaklet. Intressant vore att studera AJ:s tidigare domar och se vid hur många tillfällen han ansett sig oskyldig. Jag vågar påstå att han utan undantag nekat till det mesta som lagts honom till last. Att erkänna är att se sig själv och sanningen om sig själv och det är inte många kriminella som gör. Särskilt inte ynkryggade kvinnovåldsverkare som AJ.
Hoppas det finns lite samvete hos berörda personer som deltog till att hon inte fick uppleva det...