De sämsta uppläsarna av ljudbok

Ove Ström har verkligen ett säreget sätt att läsa. Otroligt att han släppts lös även om det verkar som han bara får läsa icke kommersiella daisy talböcker, men det är illa nog. Tycker synd om personer som pga synproblem tvingas lyssna på honom. Han börjar varje mening riktigt starkt och tonar ut så att det sista ordet är knappt hörbart. Fatta hur jobbigt det blir att i en hel talbok inte höra sista ordet i varje mening samtidigt som man riskerar hörselskador på det första ordet i varje mening. Det sjuka i att han valt detta till yrke överträffas bara av hur någon på daisy kunnat betala honom för att göra uppläsningarna.

JA! Bolme den jäveln smaskar sig igenom böckerna och lyssnar man genom hörlurar blir man nästan spyfärdig av smaskandet!

Mannen som läser upp Sven Hassel - Frontkamrater är inte heller någon höjdare, men han smaskar i alla fall inte.

Bumpar denna tråd och bryter en lans för Lars Ekborgs stämma. Minns att jag som liten grabb tyckte mycket om hans uppläsning av Richmal Cromptons Bill den otrolige. Har lyssnat på den igen och vidhåller denna min åsikt.

Smaken är verkligen delad. Jag verkligen älskar Ove Ström och har lyssnat på böcker bara för han läser upp dom inte för att dom verkade så intressanta när man läste om själva boken. Har lyssnat på många böcker som är skrivna av engelska/amerikanska författare och han är en av få som har verkligt bra uttal på amerikanska/engelska ord/städer och andra liknande saker. Närmast efter kommer nog Bolmé och Erik Blixt.

Vad det gäller dåliga är jag dålig att komma ihåg namnen. Men överlag har jag väldigt svårt att lyssna på kvinnliga inläsare, varför kan jag inte riktigt förklara. Det finns även en väldigt många sega gubbar som läser in daisy.

Han som läste upp "The Dirt" var usel. Det kanske är ett omöjligt projekt å andra sidan men kan inte släppa hur jävla efterbliven han lät när han skulle läsa meningar som "och sen snortade Vince kokset från strippans fitta".

Jonas Gardell

Torsten Wahlund läser bra och har en skön röst men när det kommer till utländska ord så borde han göra mer efterforskningar på hur namn/begrepp uttalas. I böckerna i Kamelklubbenserien av David Baldacci heter en av huvudpersonerna John Carr, som i Wahlunds tappning uttalas "Care". Andra ord som har märkligt uttal och förtar upplevelsen är t ex Potomacfloden och Caleb Shaw...

Joe Hurley förstörde ju Keith Richards självbiografi rätt så duktigt.

En bra inläsare kan inte lyfta en dålig bok, men däremot kan en dålig inläsare tyvärr ganska lätt sänka en i övrigt bra bok.
En viss inlevelse kan man kräva av en inläsare, samtidigt som en överdriven inlevelse naturligtvis gör att inläsningen får trovärdighetsproblem.
Det blir likaså problematiskt när inläsaren försöker sig på en dramatisering av materialet med olika röstlägen och dialekter på bokens olika karaktärer. Fungerar absolut med barnböcker, men inte på vuxenlitteratur. Skillnaden är hårfin och jag ser svårigheterna med förlagens/författarnas val av inläsare, och inläsarnas bedömning av hur de skall hantera materialet.
Gillar själv de som läser med ganska små medel typ Wahlund, Brynolfsson. Författarinläsningarna brukar vara bra, möjligen då med undantag av den där skåningen (har glömt hans namn nu"kniven i hjärrrrrtat"-typen).
Nu gäller tråden dock "de sämsta" och förutom skåningen ligger numer Rabeus riktigt dåligt till. Dålig frasering i kombination med en brist på inlevelse gör hans insats tvivelaktig. Sen att karln låter onödigt arrogant i sin uppläsning gör inte saken precis bättre. Nu är väl inte Arne Dahls "Sista paret ut" något mästerverk precis, men en annan uppläsare hade säkert gjort historien betydligt mer intressant

Den här uppläsaren av A Clockwork Orange tar nog priset. Seriöst, den där rösten ger mig huvudvärk redan vid "written by Anthony Burgess".

Har en speciell relation till Henrikssons röst efter ha växt upp med hans röst när jag lyssnade på Harry Potter. Angående är det ganska kul med kändisarna om väljer att extra knäcka som ljuduppläsare. Skulle vara kul om GW läste sina böcker.

Carl Johan Vallgren har läst in en bok s om han själv skrivit. Den vidunderliga kärlekens historia eller nåt. Han smaskade hela tiden.
En annan sak, de där böckerna som man får ladda ner gratis på biblioteken, i en automat. Det är inte så bra inläsningar, till exempel var det en bok om Gandhi, en biografi, som innehöll många citat. Alla citat markerades noga genom att uppläsaren sa "Citat:" och sen gjorde en paus, sen läste citatet, sen sa: "Slut citat" med högtidlig röst. Dvs i texten var det förstås citattecken. Jag orkade inte lyssna på hela p.g.a. detta.