Misstänkt dubbelmord med mordbrand utanför Löttorp, Öland (2012-12-14), m fl händelser.

Medialt uppmärksammade våldsbrott i Sverige under de senaste åren har aktualiserat frågor om psykisk störning och våldsamt beteende. Moderna hjärnavbildningstekniker erbjuder ett angreppssätt för att bättre förstå de mekanismer som kan öka risken för att en individ ska bli våldsam. Med dagens tekniker kan vi inte bara avbilda hjärnans struktur och anatomi, utan även visualisera hur hjärnan arbetar. Det går exempelvis att mäta aktiveringsmönster i hjärnan under det att en person utför en uppgift eller exponeras för bilder eller filmsekvenser, vilket i sin tur kan leda till bättre förståelse för det avvikande beteende som vi möter hos patienter och klienter inom rättspsykiatri och kriminalvård.

Bland dessa individer finns ofta gemensamma drag såsom brist på empati och nedsatt impulskontroll, oavsett diagnos. Båda dessa drag är också centrala i begreppet psykopati.

Ett utmärkande drag i den psykopatiska personligheten är brist på empati. En viktig komponent i empati är förmågan att fysiologiskt reagera på känslomässiga stimuli. Vid ett skrämmande stimulus reagerar hela kroppen: musklerna spänns, andningen blir ytligare, puls och blodtryck stiger och kroppen gör sig beredd på att antingen kämpa eller fly. Det finns studier som tyder på att individer med psykopati inte reagerar med stress i potentiellt farliga situationer, vilket leder till att de inte förstår att avhålla sig från dessa.

Utmärkande för psykopater är bland annat att de ser sig som överlägsna andra människor och tycker sig ha rätt att leva helt efter sina egna regler. De vet alltid bäst och går något emot dem, kan de bli rasande.
Psykopater är också känslokalla och har svårt att sätta sig in i andra människors lidande eller sorg. En person som de möter på gatan kan bli nedslagen eftersom han ”stod i vägen” eller ”var så ful”.
- Många människor har svårt att riktigt ta in att det faktiskt finns psykopater som beter sig på det här
grymma och oberäkneliga sättet. Det är så främmande för en själv och dessutom orkar man ju inte gå omkring på stan med vetskapen att det finns människor som är beredda att göra vad som helst och som inte bryr sig om man dör, säger Görel Kristina Näslund.
Många studier tyder på att den här utpräglade känslokylan beror på att psykopaternas hjärnor bearbetar känslomässig information på ett annorlunda sätt än normalbefolkningen. De känner inte lika starka känslor och vägleds heller inte av samvetet eller ”den inre kloka rösten” när de fattar beslut om hur de ska agera i olika situationer.