Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Uppgifterna som FritzDaCat postat är korrekta. Hon fyllde år på måndagen den 11:e juni. Man hade en stor fest dagen innan på söndagen (10:e), och sedan en middag på måndagen (11:e) med Thomas föräldrar.

Man blir ju lite förundrad över dessa minneskonstnärer som trotsar all känd vetenskap med deras klara minnen flera år efter att de bevittnat saken, de som tror på deras utsagor kan ju lämpligen ta fram trovärdiga källor på att minnet fungerar på det sätt som de anser.

Så här hävdar i vart fall Nils Wiklund att minnet fungerar.

" Idag var det dags för ytterligare en expert, docenten i rättspsykologi Nils Wiklund, att avfärda konfrontationen.

”Det går inte att bedöma utpekandet som trovärdigt. Redan efter fyra månader sjunker trovärdigheten och ju längre tiden går, desto mera minskar tillförlitligheten.”

I det här fallet dröjde det flera år mellan den påstådda händelsen i fotoaffären och utpekandet."

http://www.stadsholmen.blogspot.se/2009/12/fingeravtryck-pa-liksackarna-kan.html

Som sagt, lägg gärna fram några källor och belägg för att vi som tvivlar på diverse vittnen har fel.

PMa gärna men lägg inte upp några bilder är mitt förslag.

Den 10:e satt Allmänläkaren "mest och surade" inne på sitt rum, enligt hustrun, men började delta i festligheterna på kvällen. Den 11:e var han borta med dottern i flera timmar och återvände inte förrän kl. 18 på kvällen. En gäst (anhörig, granne eller annan bekant), som var i deras bostad den dagen, kunde stämma in i att maken varit borta en stor del av dagen. En mansperson - som inte presenterade sig - hade ringt och frågat efter Allmänläkaren, enligt hustrun, men denne har senare hävdat att det var hans mor som ringt.

Vanliga argument biter ju inte på er läkarvänner här i tråden så det är bara att gilla läget min vän.
22 år är en fruktansvärt lång tid innan vittnet till slut öppnar truten när det väl behagar, man kan undra över vittnets motiv för att till slut bryta tystnaden.

Snacka om bra minne förresten och det oavsett om det nu skulle råka finnas några "minnesanteckningar" gjorda 22 år tidigare.

Marie Rådens vittnesmål i två domstolar smäller däremot rätt så högt, inte undra på att ni mediemordsvänner gör allt för att misskreditera henne och försöka få hennes observation att verka osannolik, sorry, ett bra försök men platt fall

många av de senaste artiklarna, en del som inte är upplagda i arkivet:
http://minfil.org/saK5cfbdb2/filer.rar

Först undras det hur en dam med hund kan minnas ansiktena på två för henne totala främlingar. Sedan ifrågasätts Rådéns vittnesmål, fast hon sett två för henne välbekanta ansikten, i sällskap med varandra, och på mer nära håll.

Skillnaden mot tex fru Olsson, är att Ericsson talat med en person han känt.
Det kan vara ett starkt vittnesmål.
Men man behöver ju forska mer i vem Ericsson var, för att kunna utröna om hans version om att ha dröjt så pass länge kan verka realistisk.
Tyvärr har det knappt skrivits något här om vem han var.
Som jag har sagt, måste man utgå ifrån att de flesta "vanliga" människor inte ljuger när de vittnar. Jag hade först fått uppfattningen att Rådén bara hade passerat någon som liknade Härm på en tunnelbanestation. Men nu vet jag att hon befunnit sig i samma tunnelbanevagn som honom under några stationers resa, då hon har haft möjlighet att granska honom ordentligt. Hon har nämnt läderkläder, vilket Härm ibland ska ha burit, enligt andra källor. Så Rådéns bedömning bör absolut betraktas som högst trolig, vad beträffar Härm.
Men "DaCosta"?
Det var någon som hade tagit fram ett citat från Härm i hans ungdom, då han talat om "det perfekta mordet". Och det kan väl knappast vara att åka i en upplyst tunnelbanevagn tillsammans med det tilltänkta mordoffret. Vittnesmålen från de prostituerade visar ju att han smusslade rejält med dessa kontakter.
Läderkläder var ju inte DaCostas klädstil och ingen av de prostituerade har heller nämnt att Härm ska ha begärt att de skulle klätt sig speciellt enligt hans önskemål.

Så därför tror jag att Rådén sett någon annan som varit tillsammans med Härm - gissningsvis dennes flickvän.

Det som starkt talar emot detta scenario är att Råden kände ju också igen Da Costa sen tidigare, det var inte bara obducenten som hon kände igen, det Råden reagerade över var det märkliga i att en föreläsare (och rättsläkare) från hennes polisutbildning var i sällskap med en känd missbrukare (och prostituerad)
Vem skulle inte ha reagerat över ett så pass "udda par" ?

En fråga nu, kan det verkligen stämma att obducentens dåvarande flickvän var så otroligt lik Da Costa så att en kvinnlig polis tar fel på de båda kvinnorna ?
Och det trots att den kvinnliga polisen kände igen Da Costa sen tidigare, jag utgår ifrån att Råden aldrig hade träffat obducentens dåvarande flickvän (-84) tidigare ?
Frågan är relevant i högsta grad, någon som vet mer om detta ?

Sen så tror jag knappast att Da Costa var tilltänkt och förutbestämd som något mordoffer, det låg knappast någon "planering" bakom hennes död.
En vild gissning nu av som hände: Catrines död kan ha varit en "olycka" i samband med sk. strypsex.

Rådén kände ju igen daCosta från andra tillfällen. Och Obducenten kan ha velat att hon klär sig i läderkläder som han själv. Så, han kan ha köpt eller lånat ut dem till henne. Han kan ha pröjsat en slant för att hon ska klä sig så, under deras umgänge. Kom ihåg, hon var prostituerad.

Obducentens hustrus "självmord" kan mycket väl vara "det perfekta mordet".

Dock kan man inte utesluta det. Men, det är också fullt möjligt att det varit en olycka som skett under en sexakt. Å andra sidan kan man heller inte utesluta att Obducenten bestämde sig för att - i stundens hetta - gå hela vägen och ströp henne, även om det först inte var meningen. Anne-Catherine ska ha berättat för en arbetskamrat om Os intresse för strypsex, efter att kollegan (sjuksköterska) sett att A-C hade blåmärken på sin hals (och även på andra ställen på kroppen, om det var på låren?). Står om detta i Sanningen är en sällsynt gäst. I sammanhanget är det intressant att fotohandlarfrun hade sett blåmärken på den styckade kvinnans lår på något foto.

En riktig folkskröna var det Bögsex, ögonätande, styckmord, bilkörning, dumpning, duschning, allt på 2 timmar blankt Och till råga på allt sa folk runt Catrine att hon levde efter pingsten, tex kompisen Saba, som sa att hon såg Catrine en vecka efter 8/6, släktingen som sa att Catrine ringde efter 19/6, och vännen Ragnar som sa att Catrine ringt ngn dag efter 10/6 ...

Bosse lever, han är pensionär och gift, bor i Sverige, han är nästan 70 år nu. Han dömdes för incest på 80-talet, och bodde i huset bredvid Uffe/väktaren.

Med tanke på Bosses gamla brott och kopplingen till Catrines vänner (Uffe + väninna VB) är det självklart viktigt att inte hänga ut honom, så jag postar inget namn eller några personsiffror.

Ett avskyvärt brott, absolut, men vi vet inte hur rättegången gick till, och det har gått mer än 30 år.

Jag är ingen nätlynchare, och om nu Bosse rett upp sitt liv är väl bra så. Att outa folk är mkt vanskligt. CB blev som bekant uthängd på nätet, och det var taskigt, och dessutom korkat, för hade han ngn info så finns det inte en chans i h-e att han träder fram nu ...

Bosses papper (FUP, p-akt) finns iaf tillgängliga, och jag vet precis vilken instans som har hans handlingar.

Jag har mkt att göra, som alla andra, men jag ska läsa Bosses gamla FUP så fort jag har tid, men jag har inte ens börjat med Vinofs än.

Om ngn som jag litar på vill diskutera Bosses uppgifter, skicka ett PM, så kan jag hjälpa till med grundfakta. Jag väntar också på en papperssändning som kommer med snigelposten. Kompletterande uppgifter om Bosse är på väg ...

---------------------------------------------------------------------

Apropå Catrines död finns det en faktor som alltför ofta glöms bort, och det är kroppsdelarnas blodbrist; kroppsdelarna var extremt blodfattiga, och detta tyder på stickande eller skärande våld, och antagligen skedde inte strypning, som får lungorna att blodfyllas. Lungor är som svampar, och hade Catrine strypts borde man hittat ordentliga blodsamlingar, koagulerat blod, i lungorna.

Kroppen tömdes antagligen inte på blod efter döden; om hjärtat inte slår är det mkt svårt att åstadkomma en sådan här omfattande blodtömning. Det är troligt att Catrine utsattes för våld mot halsen och/eller buken, och att förloppet var hastigt. En skada på stora kroppspulsådern eller halspulsådern är tex extremt avgörande, och döden sker blixtsnabbt om inte hjälp kommer.

Den sammanlagda bilden tyder på ett oplanerat brott, och att Catrine inte dog av en överdos, ett slag mot huvudet eller ngt annat som inte involverar extremt blodvite.

Summering: Catrine dog antagligen snabbt, hon blödde antagligen mkt, den som paketerade kroppsdelarna valde inte optimala påsar (tunna plastpåsar är sämsta alternativet), han hann nog inte välja vilka plastpåsar han skulle använda, kroppsdelarna hamnade synligt, mitt i tätorten, de grävdes inte ner eller sänktes i vatten, och styckningen verkar visa på en viss ambivalens och brådska (benen delades olika, och på v-benet användes försöksvis en såg).

Allt detta sammantaget tyder på ett oplanerat brott. Extremt få personer planerar ett sådant här scenario. Planerade ngn att döda Catrine skulle den antagligen ha valt en plats utomhus, till att börja med, och styckningen hade inte varit nödvändig. Med tanke på Catrines livföring hade ett utomhusscenario varit extremt lätt att planera och fullborda.