Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag tror att Lisbet Palme hade alla skäl i världen att peka ut fel gärningsman när hon fått klart för sig vad som låg bakom mordet på Olof.

Och igen Grandioso, läs rätt nu för en gång skull: Lisbet Palme var INTE tilltänkt mordoffer. Då hade hon lämnats på mordplatsen lika stendöd som Olof.

Palme stod i vägen och måste bort. Mordet på Palme banade väg för EU-medlemskapet, helt klart.

Nej, jag har ingen avsikt att publicera någonting på internet, och den grekiske sonen ligger bra där han ligger, dvs på hyllan. Jag nämnde om denne son som ett kuriosa inledningsvis i min trådmedverkan föranlett av en postare som berörde makarna Palmes privatliv som jag förstod av min uppgiftslämnare i vissa delar verkade mer kända i Grekland än i Sverige. En marginalanmärkning om den grekiske sonen således, samt en uppgift om Olof Palmes sexuella läggning. Av vilken anledning skulle den grekiske sonen inte ligga på hyllan om han inte är relevant i mordet på Olof Palme ? Vill tillägga att det inte är jag som drar upp detta med den grekiske sonen i diverse sammahang, den "tjänsten" gör oss boboslacke & Co. Frågan är naturligtvis varför.

Om de hade talat med mördaren och OP blivit skjuten framifrån och bakifrån så är det ingenting som LP behöver dölja. Hon kunde bara ha sagt att det kom fram en man som ville prata men som sköt OP först i bröstet och sedan i ryggen, hur nu det skulle ha kunna gått till... Varför skulle LP ljuga om det? Har du någon förklaring?

Javisst! De som förföljde och förtalade OP ansåg också att det gjorde det med all rätt. Du ingår med all säkerhet i en fortsättningskampanj. Ärolös som du är.

Sant Grandioso, man vill ju inte tro något sånt men eftersom LP inte kan beskriva ett ansikte Förns långt senare så blir man misstänksam..

Ja uppenbarligen ljuger hon ju om det. Kanske för att det inte var en ensam galning som sköt OP, utan något helt annat som har hänt!

Nej, det är inte alls uppenbart att hon ljuger och det är obegripligt varför hon skulle ljuga. Vad som än hände i övrigt, så lyckades attentatet och mannen kom undan. Vad som än hände i övrigt så kunde hon bara ha sagt som det var: "en man kom fram och ...". Hon behövde ingen skada på ryggen för att undgå misstankar, därför att ingen (utom ni) skulle någonsin kunnat anklaga HENNE för att hennes man blev mördad. Alla är ju överens om att det var en man som sköt och det är onormalt att den mördades fru misstänks. Inte någonstans på denna jord finns det någon som uttalar anklagelser mot Jacqueline Kennedy, för att nämna ett exempel. Ni är räddningslöst förlorade.

LP trodde inte att det rörde sig om en ensam galning utan associerade till kroater och andra. När hon tyckte sig känna igen CP från platsen, vare sig hon manipulerades till det eller inte, så höll hon naturligtvis fast vid det. (Men mig skulle det inte förvåna om han var där i något ärende).

För mig finns det också frågetecken vad det gäller skotten, men för att komma rätt måste man utgå från vad som verkligen är säkert och hålla sina fantasier i schack. Om man börjar ifrågasätta vittnen för att få ihop sin bild så kan man hamna var som helst: vittnen kan ha varit inblandade i konspirationen och med ett tjugotal vittnen finns det då c:a 2^20≈1 miljon möjliga konstellationer av falska vittnen.

Man kan säga att Sverige 82-85 störde med sin officiella politik en tyst överenskommelse, rubbade med sin politik balansen mellan Moskva och Washington. Både igenom tänkesättet från det gamla svenska historiespöket ”Mare Nostrum” och att hela tiden lyfta upp frågor som nedrustning och avspänning. Östersjön blev på så sätt ett konfliktområde för stormakterna, där Sverige balanserade på en egenhändigt uppspänd och allt slakare lina mellan Öst och Väst.

Det fanns en del tecken från Sovjet runt Gåsefjärdenincidenten,U-137, som indikerade att något var på gång. Radio Moskva gjorde i början av oktober(6-7:e) en svängning i propagandan där man efter en tids stiltje och nästan undfallenhet vad gällde att kommentera händelser runt Östersjön ex. det senaste amerikanska flottbesöket i Sverige, övergick till en hård attack med en väldigt skarp och i vissa drag rent förlöjligande linje.

Det finns en pendang till Hårsfjärden där incidenterna då föregicks av ett amerikanskt flottbesök, alltså samma mönster som vid Gåsefjärden. Det fanns alltså en redan krattad manege för NATO att använda, det fanns ett synsätt(politiskt, medialt, breda folklagret) från svenskt håll att utnyttja.

Analysen skulle alltså något förenklat innebära amerikanskt flottbesök resulterar i sovjetisk ubåtsaktivitet. Det svenska Försvarets analys av perioden för Gåsefjärdenincidenten som skrevs i rapportform av den så kallade Lundin-gruppen konstaterade att stormakterna alltid planerar för krig och det svenska Försvaret bara skulle ta hänsyn till sina egna(...) överordnade behov. I Östersjön fanns det ett sovjetiskt överordnat behov av att planera för krig, och att dessa planer även inkluderade svenskt territorium.

NATO och Marinen skådade inte given häst i mun utan kunde lugnt utnyttja ett sovjetiskt misstag(?) till sin egen fördel´. Samtidigt som Lundin-gruppen lägger fram sin analysrapport pågår det en hätsk officiell debatt som gör gällande att Olof Palme försvagar Sveriges position i Östersjön, att han likt en sentida Valdemar Atterdag ska brandskatta Visby och ställa den rådande territorialvattengränsen ur spel. Den signalspaningsorganisation som byggts, finansierats och bemannats av NATO och USA får inte verka i lugna vatten utan tvingas segla mellan stormbyarna på Östersjön.

Östersjön var för Sovjet och USA under den perioden inte ett första rangens prioriteringsområde. De två viktigaste prioriteringarna var situationen i Polen och Strategic Arms Limitation Talks-avtalen, SALT I och SALT II. Den enskilt viktigaste sovjetiska prioriteringen var utan tvekan under hela denna period att förhindra utplaceringen av Euromissilerna som skedde exakt ett år efter Hårsfjärden. I det fallet var den svenska politiken mycket positiv ur Moskvas synpunkt ända tills ubåtarna förstörde de goda relationerna mellan Sverige och Sovjet.

Vid det första toppmötet i Genève i november 1985 mellan Ronald Reagan och Michail Gorbatjov, uttalade sig de två ledarna sig för gemensam säkerhet och kärnvapennedrustning, i termer som kunde varit tagna nästan ordagrant från
Palmekommissionens rapport.

Den 26:e maj 1986 säger Reagan upp SALT II avtalet och senare samma år så överskrider USA gränsen för utplacering av antalet missiler som angavs i avtalet, bara ett halvår efter Genevemötet. Protesterna når inte samma retoriska framgångar som det gjorde under Olof Palme, omvärlden kritiserar men accepterar i stora drag den omsvängning från avspänning till anspänning. När sedan Ingvar Carlsson tillträde som Sveriges statsminister, fortsatte återställningen av de goda förbindelserna mellan Sverige och USA. Ordningen och balansen är alltså i stora väsentliga drag återställd.

Ja, jag håller med. Desinformatör är man ju bara om man sprider felaktig
information avsiktligt och det gör ju inte ni.

Spännande att se mutationen Iheso som enligt sig själv "helt enligt reglerna" använt flera nic i tråden. Tillbaka har Iheso med frenesi hävdat bisarra ockulta konspirationsteorier med dolda budskap invävda i skyltar och tolkade ur stjärnbilder med t ex MBoudine som sin "Schaman" och har ryggdunkat troll och deras regelbrott där de angriper de som seriöst diskuterar där vilken tokig teori som helst inklusive figuranter och gevärsskyttar får plats.

Så plötsligt när den aktuella desinformationstrion blivit fullständigt avklädda och ingen längre bryr sig om deras monologer och lögner tar han skepnad av en av de kritiska bland motståndarna och håller igång "debatten" med dem. Vem går på sådant?

Metoden att använda sig av en ubåt för att spela flera sidor finns beskriven bland de andra desinformationsstrategierna i den tidigare länkade artikeln i New York Times. The Real War on Reality By PETER LUDLOW .

http://opinionator.blogs.nytimes.com/2013/06/14/the-real-war-on-reality/?_r=1

Det blev nog tvunget att ta ett hastigt beslut när det sket sig med patsy nr1, Wilhelm Kramm.
Även patsy nr2, Viktor Gunnarsson, visade sig vara svårhanterad.
Då fick man ta nåt som Kegö och Barrling redan hade på bordet som ersättning.