Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Jag skrev att jag "utgår" från att det gjordes. Utgår från något = antar, håller för troligt

I alla fanns de tekniska möjligheterna för detta i och med AXE-stationernas införande - och de var införda i Stockholm år 1984. Det var alltså inte alls svårt att kontrollera vilka nummer en abonnent ringt. Man hade alltså kunnat kontrollera om TA och TH haft kontakt med varandra. Om man däremot utgår från att de bara haft kontakt via arbetstelefoner så blir det ju lite svårare och kanske inte möjligt eftersom samtalen går via växel.

Tack för respons! Ja, det går att justera omständigheter hit och dit, men inte hur mkt som helst. Spyflugor dyker upp tidigt, de har sin specifika period, och sedan dyker andra insekter upp. Nu fanns det ju tydligen mkt larver i säckarna på E-vägen, samt puppor och några nya, slöa flugor, gröna, säkerligen spyflugor, vilket justerar tidsschemat dramatiskt, och dumpningen skedde kanske i juli, ngn månad innan man hittade säckarna, kanske ännu senare. Och påståendena om att Catrine levde långt efter pingsten aktualiseras igen. Det finns t.o.m. en lös uppgift om att Catrine levde i juli, och den framstår nu som mindre orimlig än förut. Och pingstmyten blir om möjligt ännu fånigare.

Visst kan man justera tiden, och spyflugornas cykel påverkas av väder, kroppens skick osv, men det är orimligt att tänka sig att spyflugornas cykel skulle vara en månad lång eller mer, särskilt som omständigheterna var mkt goda (färska likdelar, sommar).

Nu spräckte jag nästan diafragman av skratt, menar du på fullt allvar att den bloggaren är ett seriöst bidrag i debatten?

Citera gärna lite mer från just den bloggaren, du kan ju börja med södertäljeflickan, det har ju varit ett kärt ämne för hen.

För att återgå till ämnet så lägger jag in ett citat som verkligen visar att hela målet och fallet har hamnat snett.

" Nämndeman begrep inte domskälens följder

”Jag var för naiv och för dum för att begripa vad det skulle leda till.” Det sa förre nämndemannen John-Henri Holmberg, om de förödande domskälen då Stockholms tingsrätt 1988 friade de både läkarna från mord. Men i domskälen slog man fast att de båda hade styckat Catrine da Costas kropp. Och det var domskälen, som tre år senare, ledde till att läkarna förlorade sina legitimationer.

Nämndemannen hördes en andra gång, efter att rådmannen i målet, Ingegerd Westlander, hade hörts. Hon skötte målet som referent och var därmed den som i praktiken stod för skrivningarna.

Westlander var ytterligare ett vittne med ganska selektiva minnesbilder på centrala punkter. Det gällde till exempel den viktiga frågan om nämnden röstade om både själva mordåtalet och domskälen kring styckningen, men det kom hon inte ihåg.

På andra punkter sa Westlander att hon inte ville svara med hänvisning till domareden. Och den så enormt uppmärksammade domen i Kammarrätten, då legitimationerna drogs in, påstod hon sig inte tagit del av.

Den förra chefsrådmannen i tingsrätten, och senare också justitierådet i Högsta domstolen, Ingegerd Westlander ville heller inte kännas vid att domarkollegan i målet, Carl-Anton Spak, vid ett tillfälle kallade domskälen om styckningen för ”konsumentupplysning”.

Förhöret med Westlander ledde till att läkarsidans advokater valde att höra nämndemannen Holmberg på nytt, som berättade att Carl-Anton Spak sagt att ”det skulle vara bedrövligt om man [nämnden] inte var enig”.

”Den här rättegången präglades av stora problem. Det var inte svårt att peka på olikheter eller diskrepanser i målet.”

Nämndemannen sa också man primärt bara överlade i själva skuldfrågan och att ”hur domskälen skulle skrivas var jag inte medveten om”. Den fullständiga domen, inklusive skrivningen om styckningen, fick Holmberg se först samma dag som den offentliggjordes.

”Hur domskälen skulle skrivas var jag inte medveten om och inte heller vilka konsekvenserna skulle bli. Jag tyckte nog att domskälen gavs större bevisvärde än vad vi hade diskuterat.”

”Fanns det utrymme att vara skiljaktig i domen”, frågade advokat Kajsa Blomgren.

”Det fanns ett betydande tryck att vara enig”, svarade Holmberg. ”Jag fattade inte vad [domskälen] skulle få för konsekvenser, varken medialt eller juridiskt.”

Enligt Rättegångsbalken får domskäl inte ha någon rättsverkan. Men det blev precis tvärtom, eftersom just domskälen ledde till att läkarna förlorade sina legitimationer 1991, efter många turer och en slutgiltig dom i Kammarrätten.

Ordförande i det målet var lagman, Peter Wennerholm, som sa att ”vi ville göra allt som står i mänsklig makt för att ingenting skulle gå snett”.

Trots det tog Kammarrätten hänsyn till starkt ifrågasatta vittnen, som damen med hunden och som påstod att hon sett de båda läkarna gå in på rättsläkarstationen under pingsthelgen 1984. Detsamma gällde för den minst lika mycket kritiserade konfrontationen med fotohandlarparet. Fotohandlarens hustru vägrade först att infinna sig i Kammarrätten, som då kallades till en särskild överläggning. Också den överläggningen har rönt stark kritik i efterhand.

Tre år efter domen i tingsrätten, skulle alltså kammarrätten plötsligt pröva om läkarna hade styckat da Costas döda kropp. Och det skulle ske med beviskrav som i ett brottmål, trots att kammarrätten enbart är en förvaltningsdomstol."

http://www.stadsholmen.blogspot.se/2009/12/namndeman-begrep-inte-domskalens.html

De sista meningarna säger allt om hur skruvat det här målet har blivit och är än i dag.

Nej, bara i några stadsdelar.

Jag tror att det fanns AXE på Kungsholmen, där Allgén bodde, men det fanns i alla fall inte på Söder.
Angående Täby vet jag inte.

http://www.faltbiologerna.se/faltbiologen/livliga-lik

Sveriges enda rättsentomolog uttalar sig, undrar om de tog hjälp av en sådan 1984.

Nej, den här disciplinen är tydligen inte så utvecklad i Sverige, och man sysslade säkert inte med detta alls på sommaren 1984. Jag tänkte posta samma schema som du, nu slipper jag det 8-) Ett bra schema, en snabbkurs för noviser. Följande passage är intressant för oss, om källan nu är korrekt.

12-20 dagar. Uttalad förruttnelse där köttet blir mjukt och krämigt, vissa delar svartnar. Liket stinker ordentligt, fluglarverna kryllar och får sällskap av skalbaggslarver.

Likdelarna vid K-berg och på E-vägen hade inte börjat torka, de var tvärtom smetiga, och hudytor började luckras upp (mörjiga massor i sönderfall). Alla kroppsdelar var i ung samma skick, och det var mkt larver i samtliga säckar. Nu var förruttnelsen iofs fördröjd pga den extrema blodförlusten, men dubblar man tiden, tar man i ordentligt, så blir det iaf bara 24-40 dagar (3 - 6 veckor) om man tänker sig att likdelarna nådde ovanstående förrutnelsestadium mkt sent.

Så pass trovärdigt har det varit att läkarna än idag inte kan arbeta som läkare och så här har det varit väldigt länge nu och någon "upprättelse" har de heller inte fått.

För oavsett om skrivningen i domskälen har rättsverkan eller ej, så står det där: "Det är ställt utom varje rimligt tvivel att..."

Inget pekar bort ifrån det heller.

Absolut kan det vara så. Och det kan dessutom vara så att det är en intervall på några veckor mellan när de första säckarna placerades ut och när de sista säckarna (dvs. FP 2) placerades ut.

Kan inte en rättsläkare förvara likdelar på en rättsläkarstation, utan att någon annan får reda på det? Ja, det är en seriöst ställd fråga. Har inte en rättsläkare ett eget kylfack till sitt förfogande, som h*n kan ha en nyckel (?) till? Den där kylen (med "hjärnproverna") som gick sönder verkade ju ingen ha någon koll på...jag menar inte att CdCs kroppsdelar förvarades just där, men ni förstår väl andemeningen?

Eftersom säckarna antagligen låg mkt kortare tid än man trott så blir pingstscenariot om möjligt ännu fånigare än tidigare, och precis allt talar emot pingst-nekrofil-bög-bäbis-fotograf-ögon-ätar-myten. Som vanligt alltså, de senaste 25 åren.

Pingsten var bara ett hugskott från början, för man behövde en helg, och så ryckte man pingsten, och så kastade man pil, och man träffade 9:e, men ojsan, Catrine levde 10:e, så man siktade där istället, och så hamnade man hipp som haver på den 11:e, och till slut visste man varken ut eller in, och började dilla om ngn dag i anslutning till pingsten,

Men av allt att döma (frånvaron av råttor och fåglar, graden av förruttnelse, flugor, larver etc) så dumpades säckarna långt från pingsten, kanske tom i slutet av juni.

Och man får förmoda att styckningen och dumpningen hängde ihop på ngt sätt, att det inte gick veckor mellan de båda (men kanske några dagar). Extremt få likstyckare sitter på likdelarna i flera veckor, då försvinner liksom poängen med likstyckningen, för man vill ju bli av med kroppen snabbt, det är målet för dagen.

Ett alternativ är såklart att dumparen misslyckades med första dumpningen, att likdelarna hamnade för nära hemmet, att en frysförvaring misslyckades osv, och att likdelarna redan var ruttna när de dumpades vid K-berg och på E-vägen.

Och det fanns extra attiraljer som är värda att tänka på: handduken (K-berg) och de extra säckarna (E-vägen). Likdelarna var som sagt extremt blodfattiga, och när de var färska var de alltså fysiskt lätthanterliga, inte smetiga, relativt torra, men ändå användes två extragrejer: handduken och yttersäckarna.

Handduken var indränkt med ngt organiskt, och på E-vägen användes dubbla säckar. Om likdelarna inte var färska vid dumpningen så är handduken och yttersäckarna inte mystiska alls. Var likdelarna ruttna när de dumpades var de smetiga och luktade illa, och den som hanterade dem ville absolut inte få likvätska på händerna, sätet, kläderna ... jag finner detta scenario tänkbart.

Det är inte otänkbart att Allmänläkaren själv styckat, när Obducenten fotograferat. Kapandet av det vänstra benet strax ovanför knäet kan vara ett verk av A, eftersom det ansetts vara mer klumpigt gjort. Alternativt att det är O som gjort det, för att dölja att en expert varit i farten. Allmänläkaren behöver inte ha styckat så värst mycket för att anses ha styckat, alltså.

Inget vad beträffar säckarna utesluter pingstscenariot. Om man inte vet exakt när säckarna placerats ut, så kan man inte utesluta pingstscenariot. Man kan däremot utesluta att det hänt innan pingsten, för då var CdC bevisligen vid liv. Man kan också utesluta att det hänt kort tid innan de första säckarna påträffades (alltså den 18/7) och dessa säckar måste antagligen ha dumpats där åtminstone minst ett par veckor tidigare. Detta sista är alltså rimligt att anta.

De sista säckarna kan ha placerats ut efter att de första hittats.

Vi har en period mellan pingsten och runt sista juni att fundera på när säckarna (de första eller alla?) kan ha placerats ut. Dödstidpunkten är en annan femma. Hon kan ha varit död i veckor, innan första (eller alla) säckarna dumpades.