Varför brukar man säga något i stilen med att giftemål tar död på förhållandet...?

Jag har varit gift två gånger. Det ger en känsla av tillhörighet, men är samtidigt kvävande. Som att man tillhör den andra.

Nu lever jag som sambo. Varken gift eller förlovad. Som om hon bara är min flickvän, fast det här är det mest stabila förhållandet. Mer spännande med "min tjej" än "min fru".

Giftemål kan ta död på relationer där...

... man trott att ett bröllop gör att allt kommer kännas och bli så mycket annorlunda (läs:bättre)

... man trott att ett bröllop ska stärka banden och tvåsamheten per automatik

... man trott att ett bröllop bara måste vara det enda giltiga tecknet på äkta kärlek

Erfarenhet eller observationer på levande försökskaniner (vänner)?

Det där är vad jag tror. Men mycket handlar säkert om att gifta sig av det man anser vara rätt skäl, bröllop kan aldrig bli en magisk quick fix för trötta relationer. Man bör kunna stärka banden mellan sig i en tvåsamhet utan att gifta sig.

Min närmsta observation av gifta par som hållit ihop är mina föräldrar som gifte sig för ca 40 år sen. Lever fortfarande ihop. Samma sak med andra som har föräldrar som är nära åldersmässigt; tänker att det kanske är lite av en generationsfråga. Tror yngre generationer skiljer sig mer nu för tiden.


Att hamna i en stor hemsk svårighet med sin partner; ta sig igenom den och komma ut på andra sidan något tilltufsade men mer sammansvetsade än tidigare. Det tycker jag känns som en bättre måttstock på hur genuin relationen är snarare än att byta ringar. Men alla är vi olika.

Ser man verkligen så många olyckliga gifta par som hatar varandra? Det är ju inget stigma att skilja sig nu för tiden och jag skulle gissa att det är precis lika känslomässigt svårt att bryta upp ett samboförhållande som vara i 20 år som ett äktenskap.. Man lär ju ändå äga lika mycket tillsammans, ha lika många gemensamma minnen, lika många barn som blir lika upprörda, lika många släktingar som förfasas och man måste hitta nytt boende i samma utsträckning och börja om från början på samma sätt. Jag tror inte att så många avskräcks av det juridiska. Om man verkligen tycker att just det är jobbigt så kan man ju ändå som gifta flytta ifrån varandra och separera och sedan kanske skilja sig i efterhand när alla sår inte är lika färska.

Jag tror att talesättet är en gammal kvarleva från förr. Jag tycker att äktenskap är någonting fint!