Citat:
Ursprungligen postat av
testocyp
Men det är just det de har.
Jag å fruntimmer förlorade den successivt och nu är den helt väck. Är det inte logiskt? Att när MDMA skickar sin signal till receptorerna främst då Serotonin-Receptorerna och Oxytocin-Receptorerna att utsöndra extrema mängder signalsubstanser att hjärnan tar detta som att receptorerna är alldeles för kraftfulla och börjar 'stänga ner' eller 'down-regulation' receptorerna för att de inte ska vara så kraftiga, och sedan försvinner empatin och kärleken.
Detta gick fort, det tog bara under ett halvår för oss att tappa magin och vi tog E då 5 gånger under den perioden, 3 första var geniala fyllda med magin, 2 sista inte lika bra. Sedan dess har magin varit borta och den visar sig inte komma tillbaka vare sig man vänter 3,6,9 månader.
Visst låter det logiskt, och jag trodde samma som du innan, men efter långt uppehåll så borde det också logiskt sett ske en uppreglering av receptorerna så att du kan nå samma nivåer som förr. Jag upplevde aldrig en försämring av ruset ens i mina tidiga försök även om jag inte heller tyckte att ruset var så mycket att ha. Jag tog absolut inte så ofta som du har gjort. Efter 15+ års uppehåll från e så borde receptorerna ha uppreglerats till samma nivåer. Ska tilläggas också att några år var helt drogfria förutom akohol. Idag får jag knappt en humörboost av mdma om det inte kombineras med något annat. Om mina receptorer skulle varit nedreglerade hela tiden borde jag varit deprimerad eller haft någon form av symptom eftersom normala serotoninnivåer inte hade räckt till.
Det som återstår som förklaring att det handlar om någon form av permanent skada i systemet som drogen verkar i. Och det stämmer inte överens med den forskning på mdma som jag känner till när det gäller rekreationsdoser. Upp- och nedreglering kan inte betraktas som skada, det sker ju i kroppen hela tiden och är alltid reversibelt såvitt jag vet.
Oxytocin är jag inte så insatt i hur det fungerar, men forskningen vet väl inte så mycket där heller. Det har med empati och det sociala samspelet mellan människor att göra vet jag iaf. Mina barns mamma fick nässpray med oxytocin i pga amningsproblem kommer jag ihåg, hade varit kul att ha kvar det och provat lite.
Som sagt, jag tror fortfarande att det har med något annat att göra som t ex mognad i den empatiska förmågan hos människor. Det är ju den delen som utvecklas sist i psyket om jag inte minns fel. En bit in i 20 års åldern.
Inte ens forskare på området är ju säkra på exakt hur mdma producerar lyckoeffekterna eller för den delen hur serotonin fungerar. T ex när man är nykär och är i ett läge där man är som lyckligast i livet, så är serotonin nivåerna i botten. Lite motstridigt om man förutsätter att mdma:s frisättande av serotonin är det som primärt skapar lyckoruset.
Nåja, i mitt fall ska jag inte försöka laga något som är trasigt. Mdma får ligga på hyllan och jag håller mig till det som funkat bäst för mig ända från början. Jag har haft mina mest euforiska stunder på svamp och lsd. Även mina mörkaste stunder, men det gör det ju bara mer spännande