SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

På engelska talar man om ett 'incontrovertible' faktum, incontrovertible fact. Talar man om ett oemotsägligt faktum på svenska eller söker du ett substantiv som redan innebär det? Bl. a. axiom och adjektivformen axiomatisk är såna ord, men är de för matematiska på svenska? På engelska är axiomatisk mycket vanligare än axiom och någonting kan sägas vara axiomatisk i nästan vilket sammanhang som helst. Ett axiom i icke matematiska sammanhang är liksom ett grundsten av vad-man-nu-talar-om, en väsentlig sanning som alla är eniga om. På engelska säger man till exempel "It's an axiom of police work that..." Eller "It's axiomatic in police work that..." Fast det är kanske (lite grann) överbildat tal för många poliser, inte alla förstås. Det är ett ord liksom på gränsen till vardaglighet, inte helt ett allemans ord. På engelska, alltså. Hur funkar det på svenska?

Truism tycks ha samma eller nästan samma betydelse på både språk, någonting som är så självklar att man knappast vill säga det, ett konstaterande som t.o.m. gränser till klyscha.

Det finns ett antal adjektiv på -er, som tapper, bitter, butter, vacker mfl. En titt i SAOB ger så vitt jag kan se ingen antydan till att ändelsen skulle vara någon annan än den gamla maskulinändelsen som också förekommer i arkaismer/dialektvarianter som arger (av arg) och stygger (av stygg).* Hur kommer det sig att en liten samling adjektiv har behållit ändelsen medan nästan alla andra tappat den, och varför just dessa? Om det finns något bättre svar på det än "därför".

-----

* Utom butter, som verkar vara en analogibildning.

Det verkar finnas en skillnad mellan dessa ord. Bitter ser ut att vara ett arvord (jfr isl. bitr, och då har väl svenskans -er bara fått en svarabhaktivokal) medan tapper är ett tyskt lån (kanske har det lånats in som en helhet med ändelse och allt?).

Red 1.:Lucker och läcker kommer från tyskan.

Red 2.: Vacker verkar också vara ett arvord (jfr isl. vakr). En slutsats man borde kunna dra av det är att -er-ändelsen har olika ursprung.

I senaste Trivagoreklamen så står det "populäritet" i en länk i bakgrunden.
Så kan man väl inte säga?

Nu sa det väl inte det, men jag har sett att de skriver så. Det stavas och uttalas popularitet. Det är nog att beteckna som en inte helt ovanlig felstavning.

Jämför karaktäristisk/karakteristisk där båda stavningarna är accepterade.

Jag köper lånen, men borde inte argr ha blivit arger då? Det är bara några enstaka adjektiv som behållit ändelsen istället för att stryka den helt.

Wessén jämställer -er-adjektiven med stelnade former, så det finns nog inga specifika faktorer man kan peka på såvida man inte går in och studerar varje enskilt ords utveckling i ett mikroperspektiv. I brist på det är det nog ett allmänt därför som gäller.

Okej, alltid lika otillfredsställande, men sådan är språkhistorikerns lott. Vilken källa är det du omnämner som Wessén?

Elias Wessén, Svensk språkhistoria, i det här fallet del 1 (av 3).

Finns det möjligtvis någon som känner för att ge en liten etymologisk redogörelse för uppleva, upplevelse osv.? Är jag fel ute om jag tror att upplevelse konstruerades för att motsvara tyskans Erlebnis (och således är ett ganska sent påfund)?

Någon som vet hur pass svårt/enkelt det är att förstå Spanska som Brasilianare och Portugisiska som Spanjor? Kan det liknas med Svenska-Danska eller något?