Folk som säger "ng" i stället för "n"?

Hur uttalar ni entré? "Enntree"? "anntré". Tror jag säger "angtré"- det är väl så det uttalas? Möjligen något mellan ang och ann (inte på låtsasfranska förstås) kanske "anntré" ibland.

"Enntre" låter som om man läser innantill och inte hört ordet förut.

"Pensionat" blir panschonat, utan ng-ljud. Utom för hundar, då det heter "hundpang".

(Sorry, jag kan inte fonetiktskrift).

OT: Annie Lööf har en fruktansvärd dialekt! Så illa att man tvingas byta kanal. Såg bloopers från ett humorprogram där ett riktigt nyhetsankare spelade sig själv mot en Annie Lööf-imitatör i röd peruk som säger "jösta" (rösta). Nyhetstjejen kan inte hålla sig för skratt så de får ta 100 omtagningar ungefär...

I Annies fall är det en lycklig korrelation mellan hennes uttal och hennes intelligens, åsikter, personlighet etc tycker jag

Att uttala stod som stog är fruktansvärt. Känns otroligt efterblivet - precis som våran och eran. Barnspråk. Hör jag någon uttala orden så tappar jag genast all respekt för personen. Har inte lust att höra vad den har att säga öht.

"Bangk" och "bängk" är väl det normala uttalet. Misstänker att du säger så själv utan att vara medveten.

Man skriver stod och säger "stog" - inget konstigt! "Stod" i spontant talspråk? Det kan inte vara vanligt.. Låter som att man läser innantill.
EDIT:
Ja eller kanske ett olyckligt sammanträffande av alltsammans?
På tal om Annie, alliansen säger jag som det skrivs - inte "alliangsen".Tänkte först att det kan bero på att s-et efter ligger långt fram i munnen. Men pensé blir "pangsé", så det höll inte.

Det är väldigt väl etablerat barnspråk i så fall:

"Stog har folk skrivit sedan 1500-talet och sagt säkert ännu längre tillbaka."

"Den som i dag verkligen säger stod och inte stog (eller sto)talar som en bok."

http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/stog-en-talspraksform-som-vantar-pa-sitt-erkannande/

Min farsa brukar säga "intressangt" på ett väldigt pompöst sätt. Blir lite irriterad varje gång, men jag tror han säger det på skämt. Jag hoppas att han säger det på skämt.

Hursomhelst låter det jävligt fult.

Kan man ha mer rätt ...
Har flera bekanta med denna olat.
En är född i Lomma, uppvuxen i Klågerup och bor numera i Veberöd.
Har även hört det från österlen och sjöbo/tomelilla.
Känns bara som ett "bonnigare" uttal.

/ En Skåning Till

Hmm.. har aldrig hört Munnen eller hunden uttalas med ng någonstans i Skåne. Ändå är jag född och uppvuxen här .

Jag kände inte igen mig i TS exempel, men flera av de andra exemplen tror jag att jag antingen använder vagt som uttal, alternativt har åtminstone någon gång gjort det... När jag väl börjar tänka på det, så kan jag inte längre säkert säga vilket uttal jag faktiskt har använt.

Till mitt försvar har jag Aspergers (med annat modersspråk än svenska, dessutom) och det är vanligt att aspies som svampar lär sig ett uttal och sedan använder det under resten av sina liv (fast jag har i och för sig kunnat ändra på mina södersnacksuttal till ett mer typiskt rikssvenskt uttal så fort någon annan gjorde mig uppmärksam på det, som t.ex. att jag uttalade 'ä' som 'e'). T.ex. kan australiensiska aspieungar, som från tidig ålder tar in en massa nytt genom amerikanska tv-program, för alltid lägga till sig med ett amerikanskt uttal istället för det inhemska uttalet, d.v.s. vi brukar suga i oss uttalet från omgivningen utan att tänka på det, så uppenbarligen måste några här i Stockholm eller i svensk massmedia vara skyldiga till de nämnda uttalen om jag nu skulle ha använt dem själv.

Däremot är det ren strunt att man inte vet "vad det heter", om man i allra högsta grad vet hur det skrivs. Trots allt uttalas inte samma ord likadant över hela Sverige och det har aldrig varit kutym att uttala ord exakt som de skrivs.


Det är dock inget mysterium av samma slag som varför alla - och då menar jag alla - inom svensk gammelmedias nyhetsrapportering uttalar ordet narkotika som "knarrrrrrrrrrrrrk".

Jag är säker på att jag uttalar entré som typ "angtré" när det gäller den delen av en byggnad. Däremot undrar jag om jag åtminstone har hört, och kanske även använt själv, uttalet "enntre" när någon t.ex. kommer in på en scen...

Edit: Nä, jag använder nog uttalet "angtré" i båda fallen.

Man kan väl jämföra detta med dem som säger "till exempelt".