Citat:
Han är en mjukvara som gått in i loop men ordregistret börjar ta slut så då blir det så här.
Kommandoraden för argument glömdes dock oifylld.
Citat:
Här visar du upp din din okunnighet om signalspaningens syften.
Det handlar inte om vad svensk signalspaning var kapabel till det handlar om geopolitik.
Det handlar om att kunna bedriva 24/7 spaning med bredd och inte med spets.
Handlar om att marinens utgångsläge i det Sovjetiska alternativet hade resulterat i att Kustartilleriet blivit gränsartilleri och Göta kanal hade blivit uppmarschområde för svenska Flottan.
En av frågorna vid Moskvaresan var just gränsdragningar, årtiondena före hade Sovjet haft en långtgående gränstvist med Norge, och så ligger palmes agerande vid Hesselöincidenten och gnager i minnet.
Sovjetisk geopolitisk aggression, "ger man tummen......"
Det handlar inte om vad svensk signalspaning var kapabel till det handlar om geopolitik.
Det handlar om att kunna bedriva 24/7 spaning med bredd och inte med spets.
Handlar om att marinens utgångsläge i det Sovjetiska alternativet hade resulterat i att Kustartilleriet blivit gränsartilleri och Göta kanal hade blivit uppmarschområde för svenska Flottan.
En av frågorna vid Moskvaresan var just gränsdragningar, årtiondena före hade Sovjet haft en långtgående gränstvist med Norge, och så ligger palmes agerande vid Hesselöincidenten och gnager i minnet.
Sovjetisk geopolitisk aggression, "ger man tummen......"
Jag besvarade bara det som stod i din text: "Om OP i gränsdragningen om den ekonomiska zonen i östersjön närmast sig sovjets ståndpunkt hade detta betytt ett dråpslag mot FRAs allra bästa informationskälla. Avlyssningen av den ryska militärtrafiken i baltikum och västra sovjet."
24/7? Jag gissar att det inte är ett datum. Och nej, jag vet knappt ett jota om signalspaning. Har bara läst litegrann om radarspaning. Är det någon skillnad?
Sam Nilsson har nyss utkommit om en bok om T-kontoret och dess västsamarbete förresten. Kan vara kul att läsa. Vi får väl vänta 20-30 år till på boken om dess efterföljare IB tyvärr.
__________________
Senast redigerad av tundra2000 2013-07-27 kl. 00:35.
Senast redigerad av tundra2000 2013-07-27 kl. 00:35.
Citat:
Men lite verbalt imponerande är han väl ändå? Det tycker iallafall jag. Och denna lugna, nästan metodiska envishet som retar gallfeber på en del folk härinne. Jag tycker det är kul läsning!
Livlös livlina till väst
(Inte jag som lagt in den där häpet gapande figuren mitt i texten om B 52
r...och det
går inte att få bort den...)
Citat:
Efter andra världskriget fanns en tydlig uppfattning i Sverige om att vi behövde hjälp vid ett eventuellt anfall. Denna livlina var hjälpen från väst, som med tiden blev mer och mer försvagad. Det menar Robert Dalsjö som studerar det hemliga samarbetet med väst. Han konstaterar att samma amerikanska bombplan som fördömdes var de som skulle rädda oss med kärnvapen om kriget kom. Men i Sverige framställdes kriget som en kamp mellan det svenska försvaret och Leningrads militärområde.
Citat:
Samarbetet med väst Robert Dalsjö har gett sig på ett hett ämne för sin doktorsavhandling - det hemliga samarbetet med väst.
- Det är en väsentlig del i vår historia och det behöver klarläggas ytterligare. Området är omfattande och det har tagit tid att koka ner det till något som kan hanteras och som förhoppningsvis blir klart om ett par år.
- Jag vill följa hur samarbetet utvecklades över tiden. I mitten på 1950-talet var de tyngsta statsråden, oppositionsledarna och militärledningen informerade om planeringen. På 1980-talet var det bara några få som kände till detta. När Olof Palme sköts var han kanske den ende i regeringen som bar på hemligheten. Möjligen delade han den med någon minister.
Marinchefen Per Rudberg skulle sköta förbindelserna med västmakterna om Sverige kom i krig. När han gick i pension fick han ingen efterträdare i den sysslan. Runt 1983-1984 förstördes pärmarna på försvarsstaben med en del av planeringen. När Lennart Ljung 1986 lämnade över ÖB-posten till Bengt Gustafsson blev denne inte informerad.
- Det är en väsentlig del i vår historia och det behöver klarläggas ytterligare. Området är omfattande och det har tagit tid att koka ner det till något som kan hanteras och som förhoppningsvis blir klart om ett par år.
- Jag vill följa hur samarbetet utvecklades över tiden. I mitten på 1950-talet var de tyngsta statsråden, oppositionsledarna och militärledningen informerade om planeringen. På 1980-talet var det bara några få som kände till detta. När Olof Palme sköts var han kanske den ende i regeringen som bar på hemligheten. Möjligen delade han den med någon minister.
Marinchefen Per Rudberg skulle sköta förbindelserna med västmakterna om Sverige kom i krig. När han gick i pension fick han ingen efterträdare i den sysslan. Runt 1983-1984 förstördes pärmarna på försvarsstaben med en del av planeringen. När Lennart Ljung 1986 lämnade över ÖB-posten till Bengt Gustafsson blev denne inte informerad.
Citat:
- De finns de som tycker att man inte ska "sladdra" om det här. Och så har vi de som fortfarande lever kvar i 1970-talets officiella säkerhetspolitiska bild. De som formade den politiken är ju inte så pigga på att den blir granskad. En del har svårt att acceptera att samma B 52r Olof Palme fördömde var de som vår säkerhet vilade på.
Tänkbara förklaringar Robert Dalsjö har kommit fram till två tänkbara förklaringar till att västsamarbetet klingade av.
Minskat hot från och med mitten av 1960-talet.
En mer dogmatisk offentlig linje om neutralitetspolitiken gjorde att det politiska priset för ett avslöjande av samarbetet ökade.
- Hotargumentet har jag nu avskrivit. Rolf Ekéus skriver i sin enmansutredning 2002 att militärledningen efter försvars-beslutet 1972 ansåg att försvaret skulle bli så svagt att det ökade behovet av hjälp från väst. Men militärerna vågade inte agera. Därmed återstår nu att pröva om en allt mer dogmatisk tolkning av neutralitetspolitiken ligger bakom omsvängningen.
- Början av 1980-talet var den farligaste tiden sedan Kubakrisen 1962. Kreml fruktade 1983-1984 att USA skulle anfalla. Sovjet hade invaderat Afghanistan och marinen jagade ubåtar. Sverige hade under den tiden en tillgång till en säkerhetspolitisk livlina västerut som vi knappt visste om. Liknelsen med en blockerad och bortglömd nödutgång ligger nära till hands.
r Olof Palme fördömde var de som vår säkerhet vilade på.Tänkbara förklaringar Robert Dalsjö har kommit fram till två tänkbara förklaringar till att västsamarbetet klingade av.
Minskat hot från och med mitten av 1960-talet.
En mer dogmatisk offentlig linje om neutralitetspolitiken gjorde att det politiska priset för ett avslöjande av samarbetet ökade.
- Hotargumentet har jag nu avskrivit. Rolf Ekéus skriver i sin enmansutredning 2002 att militärledningen efter försvars-beslutet 1972 ansåg att försvaret skulle bli så svagt att det ökade behovet av hjälp från väst. Men militärerna vågade inte agera. Därmed återstår nu att pröva om en allt mer dogmatisk tolkning av neutralitetspolitiken ligger bakom omsvängningen.
- Början av 1980-talet var den farligaste tiden sedan Kubakrisen 1962. Kreml fruktade 1983-1984 att USA skulle anfalla. Sovjet hade invaderat Afghanistan och marinen jagade ubåtar. Sverige hade under den tiden en tillgång till en säkerhetspolitisk livlina västerut som vi knappt visste om. Liknelsen med en blockerad och bortglömd nödutgång ligger nära till hands.
Citat:
http://www.aef.se/Omvarlden/Referenser/Livlos%20livlina%20till%20vast%20FOI.pdf
Förutsättningen för att neutralitetspolitiken skulle lyckas var att man, i detta fall Sovjet, trodde på den.
- Frågan om trovärdighet började som en liten hanterbar del av doktrinen och sedan blev den som en snöboll. Den växte och glupade i sig mer och mer. Ryssarna måste tro på vår politik och då måste vi vara återhållsamma i våra kontakter med väst. Det här blev ett spel för svenska folket, för både ryssar och amerikaner visste ju vad som pågick. Stig Wennerström hade ju avslöjat en del och han var förmodligen inte ensam.
- När kraven på trovärdighet skruvades upp kom det att bli ett hinder för planering av vad som skulle göras om neutralitetspolitiken misslyckades och vi blev anfallna. Man försökte öka chanserna för att politiken skulle lyckas genom att binda sig själv vid masten, men samtidigt minskade man möjligheten att gå i livbåten om fartyget skulle sjunka.
- Frågan om trovärdighet började som en liten hanterbar del av doktrinen och sedan blev den som en snöboll. Den växte och glupade i sig mer och mer. Ryssarna måste tro på vår politik och då måste vi vara återhållsamma i våra kontakter med väst. Det här blev ett spel för svenska folket, för både ryssar och amerikaner visste ju vad som pågick. Stig Wennerström hade ju avslöjat en del och han var förmodligen inte ensam.
- När kraven på trovärdighet skruvades upp kom det att bli ett hinder för planering av vad som skulle göras om neutralitetspolitiken misslyckades och vi blev anfallna. Man försökte öka chanserna för att politiken skulle lyckas genom att binda sig själv vid masten, men samtidigt minskade man möjligheten att gå i livbåten om fartyget skulle sjunka.
(Inte jag som lagt in den där häpet gapande figuren mitt i texten om B 52
r...och detgår inte att få bort den...)
__________________
Senast redigerad av Grandioso 2013-07-27 kl. 04:01.
Senast redigerad av Grandioso 2013-07-27 kl. 04:01.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera