Borde ni övervägt förklaringen socioekonomiska faktorer innan ni blev judefientliga?

Jag hade för en tid undrat om ni som tror att det någonsin funnits "agendajudar" tror att det även idag, 2013, finns några aktiva judar med en multikulturell agenda för vita länder. Tråden https://www.flashback.org/t2143707 gav svaret att en del av er tror det.

Utgår ifrån och hoppas på att ni inte tror att vita judiska mödrar för över någon specifik biologisk faktor som är skadlig för vita länder, och att ni inte är fientliga mot alla som råkar vara judar.

Det gör det naturligt att fråga: Om det nu är så att svenska judar procentuellt ofta (det vill säga oftare än vita i allmänhet) talar sig varma för ett mindre vitt Sverige, hur pass mystiskt är det egentligen, med tanke på att judar procentuellt ofta är innerstadsmänniskor som jobbar inom bekväma branscher kopplade till ett visst tankegods?

Teatersalongernas "södermalmsadel", och till exempel den rojalistiska sfären, är också grupper som säger det som förväntas av det svenska statssekteristiska invandringsprojektet. Det är överhetskulturen i allmänhet som är problemet.

Det är inte konstigt alls att judar engagerar sig mest av alla i frågor rörande mångkultur och homosexualitet. Anledningen är simpel, både homolobbyn och mångkulturen är judens verk. Och dem är helt enkelt skapade för att bringa kaos och förödelse till oss vita, eftersom mångkultur med dess massinvandring skapar plats åt fler etniciteter i samhället än den judiska och den vita. Detta tjänar judar på för att värdfolket (vita) blir splittrade och försvagade vilket ger judarna beskydd, eftersom den vite mannen inte kommer skylla på juden som släppte in alla invandrare. Istället kommer den vite mannen skylla på invandrarna och inte juden, som är ansvarig för det hela.

Tänk er själva hur positivt det vore för juden att leva i ett mångetniskt samhälle när de olika folkslagen bråkar med varandra och det finns ingen som misstänker juden eftersom det mångkulturella samhället har så många etniciteter att det blir svårare att kritisera en grupp som judarna. Och medan de olika folken beskyller och bråkar med varandra står juden och tjänar multum på spridandet av sin avskyvärda och sjuka materialism.

Detsamma gäller för homolobbyn där det onormala anses vara normalt och där krossandet av alla normer är ett måste.

Söndra och härska...

Och varför hoppas du på det?

Vad är du inte förstår som en 2-åring klarar av?

Någon behöver tydligen läsa på om judisk kultur.
Judar blir en hatad och ''förtryckt'' minoritet var de än befinner sig, så har det varit i flera tusen år, alla hatar judar av en anledning.
Men genom att man jobbar för rasblandning och multikulturella samhällen där olika minoriteter lever sida vid sida blir man bara en av många andra minoriteter.


Vilken socioekonomisk förklaring syftar du på förresten?

För att det vore konstigt att tro på det? Men för all del, är det någon speciell jude-egenskap som är skadlig för vita samhällen som vita judiska mödrar för över till sina barn? Jag är givetvis nyfiken på om det finns några teorier och i så fall vilka.


Att det eventuellt är så att procentuellt många judar talar sig varma för mångkultur beror på att procentuellt många judar är akademiska innerstadsmänniskor som har bekväma jobb+råd med höga skatter och vet hur man ska uttala sig för att samla kulturellt kapital i de fina salongerna. Det vill säga precis som resten av innerstadseliten i det svenska överhetssamhället. De är PK för att de jobbar inom exempelvis media och global ekonomi - inte tvärtom.

Judarna är starkt etnocentriska och där finns genetiska såväl som kulturella och religiösa faktorer. Hade östjudarna inte varit etnocentriska skulle de inte finnas som folk, de hade blandats ut med vita europeér och försvunnit.


Judar blev positiva till massinvandring och mångkultur på grund av en föreställning om historien som en serie förföljelser. En vilja att behålla en judisk identitet utan att assimileras in i en majoritet, liksom att bekämpa antijudiska tendenser, gör att de dras till mångkultur. I en mångkultur finns kan de fortsätta existera som grupp utan tryck från en stark majoritet. Här i Sverige lobbade juden David Schwartz redan på 60-talet för mångkultur och massinvadring. Han startade bland annat tidningen Invandrare och minoriteter.

Jag rekommenderar Kritikkulturen, den förklarar övertygande judarnas beteende.

Betvivlar att det etnocentriska är så värst biologiskt betingat. (Om man är emot etnocentrism borde man också vara jävligt emot den svenska af- och von-adeln. De förökar sig också mest med varandra, och betraktar det överklassiga som lite av en "religion". Betvivlar i alla fall att någon av er har något direkt emot Caroline af Ugglas eller Thomas von Brömssen bara för att de fötts som adel.)

Om det judiskt etnocentriska nu skulle kunna vara något negativt för vita samhällen, så borde det väl bara vara det i den utsträckning som judiska människor INTE beter sig som vita människor. Och grejen är ju att judar, för att de är vita människor, i allt väsentligt beter sig som sådana. Det mest väsentliga skulle kunna vara att de bidrar med skatteintäkter och undviker att begå brott. Liksom östermalmsöverklassen i allmänhet. Att de sen, eventuellt, har en osympatisk inställning till hur pass snäv kretsen man borde välja sina partners från ska vara, borde inte vara en politisk fråga.

Ju fler icke-judar som lobbar för massinvandring - och det finns ju några stycken, så att säga - desto mindre relevant måste det väl bli att nämna att Schwartz var jude. Speciellt om man inte har några som helst bevis för att det handlade om en agenda som kan kopplas till judendomen. (Det hade dessutom bara handlat om en tolkning av judendomen, en tolkning som knappast borde kasta någon skugga över alla som fötts av judiska mödrar.)

Jag är förvånad över att ingen verkar tänka tanken att faktumet att europeiska judar procentuellt ofta jobbar inom "fina" och icke-blue collar-jobb också skulle kunna betyda att de procentuellt ofta stödjer massinvandring. Det är sånt som innerstadstyper som jobbar inom media och global ekonomi gör.

Så: är det främst det socioekonomiska eller "det judiska" som avgör när en innerstadsmänniska som råkar vara jude stödjer massinvandring?

"Den grekiska historieskrivaren Herodotos är den förste kände skriftställare som, för närmare 2 500 år sedan, beskrev vad som utgör en etnisk grupp och därmed grunderna för etnocentrism och nationalism – enligt Herodotos utgörs en etnisk grupp av homaimon (gemensamt blod/genetisk ursprung), homoglōsson (gemensamt språk), ethea homotropa (gemensam kultur), och theon hidrumata koina kai thusiai (gemensam religion).

Det synsättet stämmer förhållandevis väl överens med modern etnicitetsforskning. Exempelvis identifierar Paul Shaw och Yuwa Wong i boken Genetic Seeds of Warfare gemensam fenotyp (utseende), gemensamt språk, gemensamt hemland, tron på ett gemensamt ursprung och gemensam religion som de fem viktigaste faktorerna för en etnisk grupp. De visar även att ju mer homogent ett samhälle är i fråga om dessa faktorer, desto mer harmoniskt är det. Omvänt gäller att ju mer mångfald det finns inom dessa områden, desto mer konfliktfyllt blir samhället.

Flera olika akademiker har kommit fram till samma slutsats från olika perspektiv. Exempelvis har sociologen och antropologen Pierre van den Berghe skrivit om ”det etniska fenomenet”; samhällsvetaren Tatu Vanhanen om ”etnisk nepotism”; den politiske etologen Frank Salter om ”etniska genetiska intressen”; och psykologen Philippe Rushton om den ”genetiska likhetsteorin”.

Gemensamt för dessa olika perspektiv är insikten om att etnicitet och nationalism ytterst har evolutionära förklaringar och därmed vilar på en biologisk grund förstärkt av kulturella attribut. Urgrunden för den mänskligt inherenta nationalismen är i praktiken, och inte bara symboliskt, den samma som förälderns kärlek till sitt barn, nämligen en psykologi som genom årmiljoner utvecklats för att värna andra individer högre ju mer genetiskt lika de är dem själva."

https://www.realisten.se/2013/03/08/nationalism-ar-karlek/

Etnocentrism är biologiskt betingad och kan förstärkas eller försvagas av miljöfaktorer. Förintelsekulten och den judiska religionen är miljöfaktorer som stärker den judiska etnocentrismen. Den judiska nöjesindustrin och den politiska korrektheten är miljöfaktorer som försvagar den vita etnocentrismen.


Nej, nej och åter nej. Fet fetstilta är helt enkelt inte sant. Judar är inte vita européer. Judar är judar, i stort sett alltid Askenaser på våra breddgrader. Det sker ett väldigt lågt utgifte från den judiska gruppen till andra populationer och judenhet går i arv. De är inte svenskar, norrmän, tyskar eller någonting sådant, utan just judar. Judiska intressen, vilka naturligtvis bottnar i en stark etnocentrism, och dess effekter gällande massinvandring, mångkultur, etnisk pluralism och så vidare finns väl dokumenterade av Kevin MacDonald, David Duke med fler.


Du måste förstå att juden är en medlem av en grupp som inte ytterst definieras av religiösa utan etniska kriterier. Vita konvertiter är inte mycket värda i judenhetens ögon jämfört med ateistiska judar. Vi som är kritiska till judarnas inflytande pratar inte om en religion utan ett folk. Självklart propagerar svenskar för massinvandring, hur sorgligt den än må vara. Skillnaden är att massinvandring är skadligt för svenskarna i Sverige, men bra för judarna i Sverige. Att kraftigt dämpa vår etnocentrism är ett sätt att få oss att agera självdestruktivt.


Därför att den modellen du funderat fram har ett mycket lågt förklaringsvärde jämfört med de ytterst väldokumenterade teorierna om judiska intressen, som drivit multikulti-frågor under lång tid.

Ja, alla är förstås etnocentriska, och det kan stärkas av miljöfaktorer. Det jag menade var att jag inte tror att den extra dimension etnocentrism som många judar värnar om har något med någon typiskt judisk biologisk faktor att göra. (Alltså: miljöfaktorer.)

Judefientliga borde generellt tänka mer själva, fundera fram modeller, istället för att i så här pass hög grad föra vidare det andra har skrivit.

Då hade det varit lättare att se att judar är vita människor. Att vara exempelvis adel/jude/nudist/scientolog/rödhårig är inte något som gör en icke-vit. Judar är till och med mer vita än vita i allmänhet. (Om man till exempel kallar det för typiskt vitt att vinna nobelpris och vara white collar, vilket det är rimligt att göra.)

Om man tänker själv, innan man investerar hela sin politiska person i judefientlighet och sen inte kan ändra sig utan att tappa ansiktet, så ser man också att det (främst i Malmö) är själva mångkulturen som förtrycker judar.

Om vi säger att ett typiskt judiskt par bor i innerstan, och jobbar med att skriva en sitcom och driva advokatbyrå: Om dessa stödjer invandring, och är judar, så beror det på att "judar är judar"? Hoppas i alla fall att ni har överseende med att det är lätt hänt att man tycker att den judefientliga rörelsen på en del sätt liknar en sekt som fångar upp folk som blir alltför fascinerade av att läsa judefientliga skrifter.

1. Adeln är en ickefråga. Inte väsentlig med de utmaningar som vi står inför.

2. Det är en politisk fråga. De gifter sig och får nästan uteslutande barn med judar. De har gjort det i 2400 år. Om du inte har en judisk mor, så försvinner ditt band till judenheten. Därav så är de extremt etnocentriska och värdesätter just biologiska blodsband. Samtidigt har judar genom historien varit den fullständigt ojämförbara kraften i att motarbetade följande:
- Nationalism.
- Etnisk sammanhållning
- Andra gruppers religiösa, kulturella och sociala strukturer.
- Solidaritet och sammanhållning av icke-judar
- All form av lagstiftning som kan tänkas diskriminera minoriteter

3.
Det finns inte några judar som lobbat för massinvandring. Det finns en uppsjö av judiska personer som till stor del legat bakom och lobbat för de normsystem och den mediala situation som idag gör massinvandring till ett tvång. Din underdrift är helt fantastisk.

4.
En judisk individ stödjer inte massinvandring av socioekonomiska skäl. Denne gör det av en rad andra olika skäl. Exempelvis vill denne inte se nationalism och en situation där minoriteter, som judar, kan förföljas och betraktas som andra klassens medborgare. Judarna har genom historien alltid verkat för samhällen där minoriteter kan leva och även verka i samhällets olika områden. Därav har de även verkat för modernisering och mångkultur.

Det handlar inte om att vara judefientlig, utan att kunna belysa och diskutera judiska maktstrukturer.
Gör du detta, så kommer du dock att kallas för judefientlig, anti-semit, och nazist (det senare, om du vill värna för ditt folk på ett liknande sätt som judarna värnar sitt).

Hursomhelst:
1. Det är inte mångkulturen som förtrycker judar. Det är muslimer som är anti-semitiska. Detta är resultatet av en agenda som drivits fram i hela västvärlden, inte helt sällan av judiska invidivder.

2.
Din definition av vit verkar vara kulturell. Självklart kan judar vara kulturellt närstående europeer. Det finns många judar som är assimilerade och ser sig själva som europeer, snarare än judar. De flesta har dock en judisk identitet.

Här känns det som att korrelation nödvändigtvis inte är detsamma som orsakssamband.

Se till det historiska perspektivet. För bara ett par generationer sedan var det ju inte alls så att svenska akademiker och välbetalda innerstadsmänniskor i gemen var filosemiter och förespråkare av tygellös massinvandring -- Raka motsatsen, snarare, som en gnällig salongsbolsjevikisk jude ondgör sig över här:

http://www.expressen.se/kvp/kultur/salongsantisemiterna/

Det har alltså skett en enorm omvälvning på bara några få årtionden efter kriget, främst på grund av propaganda rotad i den så kallade "Förintelsen" av judarna, som vita människor förväntas känna skuld för intill evig tid. Numera skulle ingen kultiverad person kalla sig antisemit, medan det tvärtom var helt accepterat att vara det förr i tiden. I vissa kretsar ansågs det rentav suspekt att inte vara det. Men yttre faktorer har sedan dess förändrat detta förhållande. Ett främmande inflytande har omintetgjort den traditionella, årtusenden gamla antisemitism som alla kristna folk genom tiderna hållit för självklar.

Vem var det som var först med att förespråka anti-vit "antirasism"; var det "innerstadseliten" eller var det judarna? Svaret på frågan tycks stå klart. För de senare var ju knappast med och bekämpade det judiska inflytandet på 1930-talet, till exempel i sådana frågor som den "judeimport" som engagerade svenska studenter när det begav sig . . .