Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Lustigt. Exakt samma sak hände mig nyss. En till mig närstående person som alltid (av slentrian månne) räknat sig som Socialdemokrat, avslöjade under midsommarfirandets senare timmar, när barn och kvinnor gått och lagt sig och vi andra satt och viskade på altanen, att personen nu skulle rösta SD.

Flera sakliga skäl angående invandringen och ekonomin nämndes som skäl. Men det som verkade vara den känslomässiga motorn, var en längre tids upplevelse att man som heterosexuell, etniskt svensk man från landsbyggden – från pressens håll – var fullkomligt fritt villebråd att skuldbelägga och förolämpa. Aftonbladet nämndes i synnerhet.

Jag vet inte varför Aftonbladets skribenter, i sin kamp mot ett parti man inte gillar, inte kan hålla sig från uppenbara förolämpningar och devalveringar av gamla svenska symboler och begrepp. Kanske handlar det snarare om att markera sin egen dedikation för "den goda saken" inför kollegor, snarare än en genomtänkt strategi för sin sak?
Man tycker att dom borde inse det självklara i att när man som nu, går hur långt som helst i denna typ av agitation, slutar den att vara effektiv och blir direkt kontraproduktiv.

Folk blir fanimig förbannade – även snälla gamla såssar.

Oj. Vilket hopp. Får se hur siffrorna ser ut dagarna innan valet. Kan bli ganska så spännande. Vågar man hoppas på att SD får en majoritet?

Tror att antalet röster på dom kan öka ganska lavinartat så fort de blir lite mer accepterade vilket uppenbarligen ser ut att hända. Vore kul om svenskarna lyckas knäcka den här usla demokratiska apparatsörjan och börja göra ändringar på riktigt.

Det vore en riktig fin historia iallafall om allt går vägen för SD. Tänk alla medier, politiker, vänstergalningar, rasistpekare som har försökt att sätta käppar i hjulen för dom. Så ondskefulla och ointelligenta. Vore verkligen något om sådana egenskaper visade få sig konsekvenser på de som har beskaffat dom.

Aftonbladet menade att midsommar är suparhelgen nummer ett och att SD vill vidmakthålla en supartradition. Men i småhusområdet där vi var så började alla grannar umgås nere på gräsplanen där stången var. Tillsammans med alla barn då. Unga som gamla var alltså glada och umgicks på ett helt otvunget sätt. Ingen fylla förmärktes. Senare på kvällen så hördes ju förstås typiska kalasljud från trädgårdarna. Men fylla och stök? Icke då!

Jag tror att nästan alla som läste artikeln i Skymningsbladet blev arga. Artikeln är ju totalt kontraproduktiv om man hade för avsikt att hålla SD stången. Måhända utgick artikelförfattaren ifrån sig själv när han frågade om den torra strupen och den dundrande huvudvärken kändes igen?

Jag tror också att målgruppen för sådana artiklar egentligen är journalistkollegorna. Journalister måste nog regelbundet visa för varandra att man minsann är lite fiinare än folk i allmänhet och att man är lite större tänkare. Uppblåsta personligheter i kombination med bristande kontakt med verkligheten ligger i yrkesrollen.

Frågan är hur politiken skulle se ut vid ett sådant valresultat. Att sopa 13.6% av väljarna under mattan går knappast. Politiker är extrema överlevnadsmänniskor och jag tror att vissa totalt fasta åsikter kommer bytas över en natt.

En annan fråga är om vi kommer få en oerhört svag S/MP+V minoritetsregering efter nästa val.

Alla partier har egentligen gjort klart mer eller mindre att SD skall sopas under mattan efter nästa val oavsett utfall. Bara hoppas att utvecklingen efter nästa val blir ungefär den samma som efter förra valet. 13-15% efter nästa val skulle bli en ypperlig språngbräda för att få SD upp på över 20% vid valet 2018.

Med SD över 20% så kommer det nog bli väldigt svårt att fortsätta sopa dom under mattan och en eller några partiledare har nog blivit sparkade och byts ut.

Hoppas inte

Åkesson är ju ivrig att tvinga andra partier att samarbeta, varför?

Jag håller inte med. För mig verkar det snarare tvärtom.

SD har just nu och förmodligen även de närmaste valen ytterst litet att vinna på att samarbeta med någon, eftersom man är ett så utpräglad "alternativt val"" för BÅDA strömningarna inom svensk politik, borgerligheten och vänstern (enligt etablerat språkbruk). Väljer man att gå in i ett etablerat samarbete kommer man att förlora den väljargrupp som tycker att SD är ett alternativ till den egna grundpreferensen. (Det finns de som menar att vattendelaren i svensk politik börjar bli de som förlorar på transfereringarna och de som vinner på dem. Det är simplistiskt så det räcker, men det kan ändå ligga något i saken. I så fall kan man omdefiniera de båda blocken i andra termer och då kan dessutom nya kombinationer förmodligen uppstå).

Just nu befinner sig SD i den politiskt bekväma positionen att a) ha en starkt polariserande fråga där man är ensam om sin ståndpunkt och b) att man inte synas på allvar vad gäller den övriga politiska paletten (där man kan påstås var litet hit och dit).

Precis,eftersom PK eliten och fulmedia med Expo i spetsen redan kallar oss för konspirationsteoretiker så tar jag mig friheten att lägga fram en fundering.
10% för SD är nog en gräns som dessa klarar av att hantera på ett skapligt sätt,det vill säga att utestänga partiet från diverse evenemang och att slänga ur sig det ena och det andra om partiet och deras väljare,det var nog ingen slump att "Järnrörsskandalen" dök upp vid 10%,antagligen ett sätt för att bromsa utvecklingen redan där.
Och att vi ser i mätningar nu(ex.Sentio)att det går någon procentenhet framåt ena månaden och någon procentenhet bakåt nästa månad trots terrorkravaller tyder på att SD pressas tillbaka runt 10% då en ökning upp mot 15% skulle vara förödande för 7-klövern,PK och fulmedia.
Sentios mätningar redovisades tidigare i media och även på SVT text,men när SD började sticka iväg mot 11%-12% i Sentios mätningar upphörde redovisningarna.
Slump?
Nja,tror inte det.

Förklara för en cyniker hur 15 eller t o m 20 % SD-röster skall kunna medföra ett samarbete med en enig majoritet? (Enig i att "inte samarbeta med SD i SD:s viktiga fråga, alltså)?

För att SD skall kunna sälja sin favoritfråga (sin enda fråga) till endera blocket har man dessutom det lilla opinionsproblemet att man måste gå med och stödja så mycket annat man (dvs väljarna) inte gillar.

Haken är att SD har paxat invandring som problem, men samtidigt har man maximerat opinionen genom att positionera sig över hela det övriga politiska spektrat (det måste inte vara slug taktik, utan kan vara en följd av att den gemensamma nämnaren för SD är invandringsfrågan, inte en politisk grundsyn och därpå följande sammanhållen, konsekvent politik.) Väljer man då att alliera sig med endera sidan i blockpolitiken kommer att uppfattas som svikare av de som föredrar den andra sidan.

Det är korrekt att Sd:s sammanhållande faktor är kritiken mot den av sjuklövern förda invandringspolitiken.

Däri ligger möjliggör och hot - i Sd samlas nu allt mer uppgivna moderater, folkhemssossar och militanta nationalister - spännvidden är stor och yvig.
Men egentligen inte större spännvid än i det S som förlorat medelklassen och de arbetande, eller i M som tycks ha toppat vid 30% och nu åter börjat minska när traditionella moderater lämnar partiet.

Det finns inget som inte tyder på att Sd inte skulle kunna positionera sig likt Mp - ett blocköverskridande parti som gör upp i olika sakfrågor.


Inte 2014 förstås, men senare när de partier som isolerats av blockpolitiken vill få en möjlighet att åter få inflytande.

Allt bygger förstås på att Sd vidhåller en slags vågmästarliknande position samt att förstås sjuklövern får erfara att de krafter som nu är i omlopp vad gäller kraften i frågan om invandringspolitik med följdfrågor kan leda till att partier får lämna riksdagen, att det blir omöjligt att bilda majoritetsregeringar, att de explosiva och destruktiva sociala och ekonomiska konsekvenserna av en sådan omfattande bidragsinvandring som nu förs leder till upplösningstendenser och omöjliggör andra reformprogram.

(Att inte tro att invandringspolitiken också omfattar vår välfärdspolitik, kriminalpolitik, arbetsmarknadspolitik M.m är med förlova sagt naivt)

Att något parti inom sjuklövern får lämna riksdagen och regeringen Reinfeldt faller kommer att skicka en signal som heter duga för de framtida partiledningar och strategiker som tar över de rykande resterna.
De kommer inte att känna sig bundna av något som tidigare förorsakat sitt partis undergång.

För att citera Thomas Andrews, chefskonstruktören av Titantic:

Det politiska landskapet kommer att förändras "with mathematical certainty" och en normalisering av det politiska landskapet i form av en större skepsis mot den nuvarande massinvandringslinjen och en större spännvidd i förhållningssätt till invandring kommer att komma till stånd.
Dvs en normalisering där olika partier har olika uppfattningar och aktivt driver de frågorna med utgångspunkt från vad deras väljare och sakförhållanden medger snarare än viljan att motarbeta ett annat parti med avvikande åsikt i en viktig samhällsfråga.

Däri ligger Sd:S viktigaste uppgift och något som helt enkelt är på väg ända, trots sjuklöverns ansträngningar att förhindra det.

Du skriver långa rader och det enda du kan klämma ur dig är enpartifrågan. Hur skulle det vara att diskutera alla andra frågor där SD haft beslutsrätten i nuvarande riksdag. Nej, visst det går inte för om jag upprepar enfrågan tillräckligt många gånger kanske någon går på den. Patetiskt.