Citat:
Ursprungligen postat av
Starke Adolf
C 2,7 (+0,3)
FP 6,3 (+2,0)
M 27,1 (-0,1)
KD 4,4 (+0,1)
S 30,0 (-1,6)
V 7,2 (+1,1)
MP 7,9 (-0,5)
SD 13,6 (±0,0)
Undersökningen ger ju onekligen fler potentiella alternativ tex.:
S+V+SD = 50,8
S+SD+FP = 49,9
Fast rösterna måste ju räknas också.
Citat:
Ursprungligen postat av
jackelina
Mycket märkliga siffror. Folkpartiet, ytterst ansvariga för invandrarkravallerna, går alltså fram två procentenheter trots att de fått storstryk av SD i efterföljande debatter.
I och för sig har FP gått fram på S bekostnad. Ändå är det en besvikelse att SD inte fått högre utdelning av den senaste tidens händelser, även om S tapp till Fp ologiskt nog kan tänkas hänföras till att det skett en ökning av potentiella Sverigevänner. Hur som helst är det beklagligt att den svenska opinionen är så förbannat trög.
1. FP har en grundläggande trygghetsgarant i Jan Björklund, ex. major. I praktiken har han fått ta mycket smäll i de flesta debatter, som främste ansvarig för skolan. JB:s gamla majorstitel ger han goda trygghetspoäng utan att han behöver göra någonting egentligen - och handen på hjärtat vi som vet exakt vad en major kan är inte överdrivet imponerande (men 95% av de röstberättigade har inte en aning). Sd å andra sidan har några överstar och generaler, liksom S och M. Dock ingen som ständigt framträder i massmedia.
2. Håller inte alls med om din beskrivning. Vill även påpeka att osäkerheterna i estimerade partiövergångar är otroligt mycket större än vad avser partipolitik. Tänk dig att de estimaten består av varje parti delat i antalet övriga partier, dvs. vanligtvis 9stycken. Alltså motsvarar det estimaten för 81 partier.... Vidare: Att den svenska opinionen är trögrörlig är inget negativt utan snarare ett tecken på seriositet och lojalitet. Vore det inte så skulle populismen stå högt i tak under valår och landets ekonomi vara på typ 2000 f.kr. och vi skulle försörja oss på Kajakfiske och minkjakt.