2013-06-19, 01:47
  #1
Medlem
Hej, det är svårt att skriva om detta då jag fortfarande tycker att allt är jobbigt, men försöker förklara allt snabbt och tydligt.

Jag hade 3 katter, alla från samma mamma, 2 från samma kull.
2 år blev min underbara katt, som troligen blev överkörd för 2 dagar sen. Min familj satt alla i bilen när nyheterna kom, vår granne såg katten liggandes livlös mitt på våran gatan när vi var påväg till en stad 30 minuter ifrån där jag bor.

Det var en chock, och även ifall jag tror att mina syskon tog det hårdare än mig eftersom dom är yngre och kanske uppskattade katten mer, så kände jag mig helt tom, och alla brast ut i tårar och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Tyckte det var förjävligt, grät och alla i familjen var sorgsna resten av dagen.

När vi senare kom hem, så hade grannen ställt undan katten i en låda, men jag kände att jag var tvungen att kolla på katten en sista gång. Det konstiga var att den var inte alls mörbultad eller visade några tecken på att han blivit överkörd, det enda som syndes var att han blödde lite från munnen, men annars var han som vanligt...

Kan han blivit påkörd, eller är det vanligt att en katt bara dör sådär? känns så konstigt allt, myste med han 1 dag innan och allt, märkte inte av något problem och gav honom mat, han var bara 2 år och visa aldrig tecken på någon sjukdom
våran granne gissade på att vi hade kört över honom, men då måste vi väl ha märkt något? När vi körde ut från våran uppfart kan vi väl inte fått nog fart för att han inte skulle reagera och flytta på sig? egentligen borde jag inte tänka mer på hur han dog, men känns som att det kan bli lättare att gå vidare då.. Kan varit någon annan som kört över honom och sket i att säga något, vem vet?

På kvällen gav vi iallafall en fin begravning för katten, vilket såklart var ganska tufft och mycket känslor inblandade, men kändes rätt att göra något sådant.

Nu till lite av ett problem, eller ah kanske flera.

Jag vet inte hur jag ska komma över det, vet att många av er tänker "det är ju bara en katt, du har ju 2 till" eller dyl, men jag hade verkligen ett band till katten, och saknar den mycket. Den var en familjemedlem, och det känns inte desamma utan han.
om någon har seriöst tips om hur jag ska komma över den och sluta tänka på det så uppskattas det!

Sen ett till problem är mina andra katter, har dom inte känslor?
Vet dom ens om att katten är död?
Vi tänkte att vi skulle visa upp den döda katten för dem andra, men det blev lite för känslosamt och jag tror inte att dem andra katterna såg den, för dom bara sprang ut.

Det har nu gått 2 dagar, när vi släpper ut dom andra katterna verkar det som att dom letar efter den döda, men dom äter på bra förutom att en har haft lite problem med maten, men inte så att ingen äter.

Ska man göra något med dom? Vill inte att det blir så att när någon av dom förstår att den döda katten inte kommer tillbaks, att dom slutar äta eller så utan att dom sakta men säkert bara accepterar situation...
Kanske har dom redan gjort det, då ingen verkar alldeles för nere, men känns så fel att dom inte vet på något sätt. Var ju ändåså deras syskon..

blev kladdigt, menmen..
Citera
2013-06-19, 02:04
  #2
Medlem
Snyggs avatar
Tråkigt att höra!

Jag tror att de andra katterna kan märka av att den är borta, eller snarare ja det gör dom. Däremot vet jag inte om de sörjer särskilt mycket. Katter dödar små söta fåglar och ekorrar och äter upp hälften av dom, tror inte katter har denna typ av känslor. Dessutom vänjer sig katter rätt snabbt så snart tror de att de alltid varit två stycken.

Och nej, katten dog inte bara helt plötsligt utan blev överkörd, eller påkörd snarare. Hittades på vägen och blod ur munnen = påkörd. Vilken ras är det? Vissa raser är mindre rädda av sig och löper större risk att bli överkörda.
Citera
2013-06-19, 02:14
  #3
Medlem
Grannen såg bara katten ligga där........ Han lovar.........det var inte han som körde på den;)
Citera
2013-06-19, 02:21
  #4
Medlem
När våra katter har gått bort har våra andra missar visat tecken på en mindre sorg. Den näst senaste var det t.o.m. en av katterna som kom in och "berättade" att katten gått bort. Men det brukar fungera väldigt bra med katterna, det är mest obalansen som kommer om den som gick bort hade hög rang som kan vara lite jobbig. Kan hända att katterna slåss eller att du märker att de beter sig lite anourlunda då de kanske tappat sin ställning i gruppen, men det brukar de reda ut ganska snabbt sinsemellan.

Att visa liket för de andra katterna är ingen större vits. Det är vanligt att katter går och gömmer sig när de ska dö, så att en katt bara "försvinner" en dag är inget onaturligt alls. Kan ju vara att de andra katterna funderar på om det är ett stövar stråk katten är borta på eller om den avlidit.

Sedan kan det mycket väl vara att någon annan kört på katten, men den dog inte direkt utan försökte ta sig hem och därför hittades den nära hemmet. Denna teori får lite stöd i att den troligen dog av inre skador då du inte såg några utliga spår, och då kan den ju ha levt en tid efter olyckan.

Hoppas att du får ro i sorgen.
Citera
2013-06-19, 05:02
  #5
Medlem
Vi hade många katter när jag var yngre, någon dog, någon försvann bara och de andra blev kvar själv/själva. Tyckte dock alltid att de vande sig ganska fort med att en saknas, nån dag eller så kunde nån gå runt och liksom söka nåt och gnälljama lite men det slutade dom med fort så det var inget större problem. Tro inte dom kan sörja i den betydelsen vi använder ordet men naturligtvis vet dom ett tag i allafall att en saknas och känner att nåt är fel, det går dock över som sagt. Katter är inga flockdjur så dom är inte så värst sentimentala av sig.

Nej, katter dör inte bara så där, allra minst lägger dom sig mitt på en väg......så den har med stor sannolikhet blivit påkörd, kan va ni, kan va grannen eller det troligaste nån annan som skiter i det......är katter och även andra djur sjuka så drar dom sig vanligvis undan.

Bra att ni inte lyckades visade den döda för de andra, som jag skrivit i en annan tråd om katter så är det nog oftast inte en bra ide att göra, lukten och åsynen av den döde kan skrämma slag på dem. En katt som dog för oss hade vi under en dag i en låda i uthuset, den kvarvarande katten märkte att nåt var fel och låg på trappen dit, ett ställe dom inte låg på annars men den absolut tvärvägrade gå in och såg rädd ut när dörren öppnades. Så på nåt sätt fattade den nog vad som hänt eller i alla fall att något var konstigt med uthuset men in ville den inte. När vi sen begravde den döde hade den andra gått iväg efter att suttit på trappen några timmar så den såg aldrig nåt och sen var allt normalt igen.

Vet inte om detta inlägg hjälper nåt egentligen men jag vet hur du känner dig ts och att det kan vara svårt, låt tiden läka bara är mitt råd, katterna glömmer nog fortare än ni.
Citera
2013-06-19, 09:15
  #6
Medlem
Beklagar.


Katten blev troligtvis påkörd. Det krävs inte hög hastighet och skadorna är ofta inre och osynliga utåt (förutom just blödningar från öron/nos/mun)


Katter är djur. Djur som lever under ständigt hot av död genom svält, rovdjur, olyckor, sjukdomar. Att de upplever sorg hävdar vissa, jag skulle hävda att de upplever förändring. En kattkompis som försvunnit lämnar ett tomrum som får katten att reagera med olika beteenden. Den kan börja hävda revir genom att "gråta" mycket, den kan glömma att äta eftersom matrutinen var kopplad till den avlidna katten och vi människor trycker in vår världsbild och kallar det sorg. Kanske är det sorg, men det är inte en sådan som vi människor upplever.


De har ingenting i sitt sociala beteende som kräver sorg. Till skillnad från människor som är uttalade flockdjur där sociala koder är vad vi lever för är katter sällskapliga ensamdjur som kan välja små grupper av vänner men aldrig binda de band vi pysslar med. Behovet för en socialt uttryckt sorg finns inte.
__________________
Senast redigerad av LingonGrovan 2013-06-19 kl. 09:18.
Citera
2013-06-23, 06:04
  #7
Moderator
Arne.Ankas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LingonGrovan
Till skillnad från människor som är uttalade flockdjur där sociala koder är vad vi lever för är katter sällskapliga ensamdjur som kan välja små grupper av vänner men aldrig binda de band vi pysslar med. Behovet för en socialt uttryckt sorg finns inte.
Att katter skulle va ensamdjur är myt, katter är precis som människor individer och en del vill va ensamma medans andra måste ha sällskap för att må bra.
Citera
2013-06-23, 13:31
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Arne.Anka
Att katter skulle va ensamdjur är myt, katter är precis som människor individer och en del vill va ensamma medans andra måste ha sällskap för att må bra.


De är inte flockdjur, som människan. Jag är fullt medveten om att katter är sociala varelser, men de är inte sociala i den definition vi använder på människor. Vi överlever inte utan varandra, de klarar sig utmärkt.
Citera
2013-06-23, 14:08
  #9
Medlem
piassavas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sneakyybastard
Hej, det är svårt att skriva om detta då jag fortfarande tycker att allt är jobbigt, men försöker förklara allt snabbt och tydligt. .

Beklagar verkligen och jag förstår din saknad. Jag tror att katten blev överkörd. Och du har en mycket snäll granne som tog hand om den efter olyckan.
Jag miste själv en av mina katter för några månader sedan. Den blev också överkörd och däcket hade tydligen träffat huvudet. Det hade i alla fall gått mycket snabbt.

Jag tror inte att du behöver göra något speciellt med dina kvarvarande katter. Mina reagerade inte nämnvärt, men de såg å andra sidan inte den döda katten heller.

Däremot hade jag en annan katt som blev överkörd för några år sedan, och då tog den då enda kvarvarande katten (som var bästis med den överkörda katten och som såg den döda kroppen) mycket illa vid sig och satt med en bit bort och tittade på begravningen.

Vissa katter är mycket kattsociala, andra är det inte.
Citera
2013-06-23, 14:18
  #10
Medlem
Förstår din sorg och saknad, men det måste tiden få läka!

Och katter kan känna sorg om de hade en bra relation till den andra katten. Min katt trillade ut från 5e våningen (ca 15 meter fall) och kunde lika gärna varit död. Min andra katt skrek och skrek i 7 dagar, dygnet runt tills vi hittade henne igen. Som tur var hade hon överlevt och mådde hyffsat bra och när dom återförenades... ja du.. det är ett av de finaste ögonblicken i mitt liv. Dom var SÅ lyckliga! Kissen som hade ramlat ut, hon är fortfarande lite skygg (fd. hemlös) men i två veckor efter att hon hade kommit hem kunde hon inte sluta kela med mig. Då vet man att man är älskad

Om de andra katterna reagerar med saknad, gosa extra mycket med dom. Det hjälpte på min katt.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in