Hur hantera två kompisar som aldrig hör av sig utan man själv får göra det?

Jag har två kompisar som inte känner varandra, vi kan kalla dem Hanna och Freddie.

Hanna är en tjej jag lärde känna för 2 år sen men det var först för ett år sedan som vi faktiskt började lära känna varandra, börjat umgås mer och mer.

Freddie är en kompis jag har känt sedan 8:e klass för 11 år sedan.

Båda två har något gemensamt; Ska något hända så är det oftast jag som får se till att något händer, vilket jag börjar bli lite arg/fundersam över.

Hanna är jag ok med, jag vet efter några förhållanden att tjejer ofta är lite mer undergivna, följer ofta mer än leder. Även om jag vet att hon har en annan killkompis som hon kan bestämma saker med, han är dock som hon väldigt undergiven så kanske inte så konstigt där.
Jag har inga problem med att vara den som bestämmer, men jag slängde ändå iväg ett sms härom veckan för att kolla att hon inte tyckte att jag var tråkig eller något då jag har haft kompisar förr som jag bröt kontakten med pga det, vilket är den vanligaste anledningen till att man aldrig hör av sig själv om man vill göra saker/chatta.
Då skrev hon ett lång svar om att hon inte hade några problem eed att jag bestämde och att hon är med mig för att hon vill och inte måste, vilket kändes bra.
Jag tror även på att hon menade det då vi har hängt säkert varje helg de senaste 4-5 veckorna i någon form nu och alltid haft riktigt kul, inte några falska skratt t ex och en hel del fysisk icke-sexuell kontakt.

Däremot är jag inte lika säker på min gamla kompis, Freddie.
Grejen är den att vi tappade kontakten lite smått när vi båda gick på varsitt gymnasium, varav han sedan gick lumpen och nu jobbar inom försvarsmakten, ett intresse som jag tyvärr inte delar.
Han är också väldigt mycket för sprit medans jag har varit nykterist sen nyår och försöker vara det i alla fall i ett halvår, så två-tre veckor kvar.

Vi har det gemensamma intresset spel, (självklart, unga killar som vi är ) så blir då och då att man har en film/spelkväll.
Där har vi det andra problemet, vi har en gemensam kompis som är som en blandning av mig och honom, han har mycket gemensamt med både mig och Freddie då.
Grejen är den att när det väl händer saker så ringer han då ALLTID min kompis och att "bjud med Nihenna också", det händer aldrig att det är mig han ringer och att han då ber mig bjuda med vår kompis.
Annars så är det jag som får se till att saker händer som t ex biljard, bowling, grillfest etc.
Väl på plats är vi bästa kompisar och så, det är bara att få igång aktiviteterna som är så ensidiga.

Är jag bara nojjig? Är det så i de flesta vänskaper att det är någon som tar kommandot och leder mer, är det inte så som jag alltid har trott att det ska vara 50/50?

Jag ser mig själv inte som en tråkig person, jag har humor (om än rätt så sjuk sådan.), försöker alltid hitta på något nytt så att vi inte bara sitter och spelar Halo hela kvällen eller går på stan och bara tittar utan så här har det sett ut med Hanna senaste veckorna, på mitt kommando då;

Helg 1: Fotografera ute på landsbygden
Helg 2: After work för att sedan se på film hemma
Helg 3: Grillkväll med hennes andra kompis
Helg 4: Nöjesfält
Helg 5: Bio och biljard efter

Nästnästa vecka planerar jag att bjussa på väggklättring eller något då det är hennes födelsedag, så att komma på nya och spännande saker hela tiden är inget jag har problem med, samtidigt när jag hör "jag är med dig för att jag vill" så tror jag inte att det är min personlighet det är fel på .

Dock har jag en akilleshäl, fester med många människor.
Jag har Asperger, jag har lyckats träna upp mig socialt så att det knappt märks av i en liten eller tajt grupp där alla känner alla nära men när det kommer till en fest med massa bekanta blir jag ofta mer insnöad i mig själv och sitter och funderar mest, så jag är väl inte den roligaste på fester, tyvärr.
Detta tror jag kan vara en av anledningarna att Freddie kanske inte hör av sig direkt så ofta då han är en sån som gärna bjuder hem 10-15 kompisar på fest en fredag.

Tåg du borde börja intressera dig för tåg stå på en station och klocka dom

Moget svar. Bra att du använder dig av punkter och kommatecken också.

Jag vet hur det är att ha vänner som sällan eller aldrig hör av sig.
I längden ledde detta till att jag slutade höra av mig, eftersom att ''vänskapen'' var så ensidig.
Det verkar ju som att dina kompisar vill umgås med dig och att ni träffas ibland och har kul tillsammans.

Du skrev att du inte dricker alkohol just nu och inte trivs på fester med många okända människor, vilket kan vara en av anledningarna till att din kompis inte bjuder med dig. Alkohol/festande är ju ett vanligt socialt inslag när man är ung.

Du verkar vara en schysst och omtänksam kille och en bra kompis. Fortsätt med det.
Jag tror att din rädsla är överdriven. Ibland fungerar en vänskap på det sättet att vissa leder och tar kommandot, men det verkar ju som sagt som att ni umgås ibland och har kul tillsammans. Dessutom har din tjejkompis sagt att hon umgås med dig för att hon själv vill.
Fortsätt höra av dig emellanåt och föreslå aktiviteter med dina kompisar, så blir det nog bra.

Aldrig haft en tjejkompis som vart bra på att höra av sig. Har en tendens att svara med samma mynt vilket gör att man glider ifrån varandra.

Jo, tror det också ang. festerna. Även när jag drack så var det inte något jag gjorde ens i närheten lika ofta.
Kom på att Hanna för någon helg sen, dagen efter att vi hängt, var ute i stan samtidigt som jag när vi smsade så sa hon att jag kunde komma också, så är nog inte så illa där, mest paranoia.

Tror jag tänker för mycket i det hela, jag är mästare på att tankarna ska flyga iväg till oanade höjder

Sitter på mobilen så svårt att citera snabbt men åt det sista inlägget;
Jo, det är lite så jag tänker att det är, att tjejer inte är så initiativtagande överlag (undantag finns givetvis) och att man själv får göra skitgörat för att få igång allt.
Skulle dock inte göra som du då jag inte vill förlora henne som kompis, kommer för bra överens .

Tung är du som löser aspergers så väl!

Nej, det är så att man i vissa fall uppfattar sina vänner som mindre initiativ-tagande trots att det bara rör sig om en tillfällighet. Det kan t.ex. vara att du alltid hinner före, eller att personen ifråga faktiskt är upptagen.

Du kan vara lugn och fortsätta hänga med dina polare. Visa Freddie att du inte är i ett direkt behov utav honom bara, jag vet hur det är att ha en klängig polare efter sig stup i kvarten och det är fan irriterande!

GLHF, M8.

Om du utvecklar att tjejer är undergivna lite så kanske jag förstår.


Ang. det andra. Lämna. Hade de varit intresserade av att ha ett "förhållande" med dig som vänskap innebär så hade det varit mer driv i det hela. De vill inte.

Socialt sett så är tjejer, i alla fall i raggningssammanhang ofta den passiva parten, väntar på att killen gör första steget, styr konversationen och "makes a move". Givetvis finns det undantag men för att generalisera.
Detta tror jag även kan appliceras på vanlig vänskap mellan könen, vilket är varför jag inte alls misstänker henne på samma sätt som Freddie, speciellt inte efter SMS:et jag skickade.


Jo, tänkt lite så.
Jag ser mig själv inte som den klängiga typen även om jag kanske varje helg frågar "Film?" eller något annat, säger de nej så är det inga problem alls utan då svarar jag "Ok, då leker jag med mig själv då! " eller något annat och känner mig inte det minsta sur, att folk inte alltid kan förstår jag självklart.